Det där med att skaffa barn....

Från mitt perspektiv frågar jag: "jag vill ha lika skönt sex efteråt - inte "det är fortfarande bra, bara lite annorlunda"; jag vill inte vara rädd att läcka urin för att jag nyser, skrattar, springer - inte "det är bara några droppar, det finns smidiga skydd idag".
Även innan man blir lagad så kan funktionen vara minst lika bra efteråt.
Jag lovar, jag hade inte haft 3 barn annars.
Läcka urin skall man heller inte behöva göra.
Det går att operera.
 
"Våld som inte är uppenbart oförsvarligt" får användas.
Dråp för att någon dödar en hund är "uppenbart oförsvarligt" tro mig.
Det anses att ta i för mycket.

Jag får inte ha ihjäl någon som står och slår sönder min bil heller, även om den inte slutar.
En hund räknas som en ägodel av ett visst värde och att döda någon för att den förstör en ägodel för 15 000:- är "uppenbart oförsvarligt".
 
Det beror ju på, om personen fortsätter och fortsätter så har man rättighet att använda sjuka mängder våld. Lägg ner ditt större våld än nöden kräver, lagen är inte utformad så. "Våld som inte är uppenbart oförsvarligt" får användas. Och det är STOR skillnad på de 2 fraserna.

Men som sagt, samma sekund som personen slutar så upphör nödvärnsrätten.

I praktiken kan du ju gå emellan och då lär ju våldet riktas även mot dig och då har du ju nödvärnsrätt.
 
I praktiken kan du ju gå emellan och då lär ju våldet riktas även mot dig och då har du ju nödvärnsrätt.
Fast poängen är att jag har nödvärnsrätt redan när min hund attackeras... Men som du säger så lär ju våldet riktas mot mig, och då ökar oxå nivån av hur mkt våld man får använda.

Läs länken jag la in! Man har nödvärnsrätt i många fler situationer än vad folk tror.
 
Dråp för att någon dödar en hund är "uppenbart oförsvarligt" tro mig.
Det anses att ta i för mycket.

Jag får inte ha ihjäl någon som står och slår sönder min bil heller, även om den inte slutar.
En hund räknas som en ägodel av ett visst värde och att döda någon för att den förstör en ägodel för 15 000:- är "uppenbart oförsvarligt".

Det är inte riktigt så enkelt som du vill få det till. Du får givetvis inte gå in med avsikten att döda personen, men om det råkar hända så jaa... Det är en annan sak, och varje fall är unikt.
 
Det är en principsak från min sida, tycker att man för egen maskin bör kunna försörja sin avkomma om man väljer att föröka sig.
Barnen tillhör oss alla i samhället så du tänker fel där.
I stället så skall du vara glad över att vissa skaffar de barn du i alla fall inte vill tillföra samhället med.
Se det som att du avlönar dem för ett arbete som du inte vill göra.
 
Jag har ett barn.

Jag tycker om att ha honom i mitt liv. Hans närvaro har fått mig att utvecklas och att våga mer, vilket gör att jag upplever att mitt liv har mer kvalitet nu än vad det hade tidigare. Men den kvaliteten beror ju främst på att jag genom barnet har tuffat till mig och förstått att jag faktiskt kan nå de mål som jag föresätter mig - jag hade kanske kunnat uppnå samma kvalitet genom att till exempel resa jorden runt, börja plugga i en annan stad eller vad som helst som förändrar livssituationen, egentligen.
 
Fast poängen är att jag har nödvärnsrätt redan när min hund attackeras... Men som du säger så lär ju våldet riktas mot mig, och då ökar oxå nivån av hur mkt våld man får använda.

Läs länken jag la in! Man har nödvärnsrätt i många fler situationer än vad folk tror.

Ja, det gäller i fler situationer, men det gör inte att du har rätt att använda dödligt våld för att någon förstör din ägodel. Precis som du inte får slå ihjäl någon för att den vägrar att lämna din bostad, även det är ju inbegripet i nödvärnslagen.
 
Oftast så går det över.
Det är dessutom inte själva förlossningen som orsakar inkontinensen utan graviditeten.
Mycket feta män drabbas på samma sätt.
Åldrande kan bara det ge inkontinens.

Och så går det att laga.
Man skall inte behöva kissa på sig oavsett.

Ja precis. Därför hade det varit bra med annan information än "Det går över om du bara gör dina knipövningar", för de fall där det inte går över.
 
Jag har oerhört svårt att föreställa mig att jag skulle tycka att det var behagligt att veta att någonting växer inuti en. Får lite för mycket obehagskänslor bara av att tänka på att man kan känna någonting som rör sig.
Det finns nog lika många sätt att uppleva det på som det finns mammor. Det finns en bok med otroliga bilder, så man ser precis hur bebisen ser ut vid olika tidpunkter och hur den växer och utvecklas, som jag tyckte var jättekul att bläddra i. "Ett barn blir till" av Lennart Nilsson. Finns på Adlibris:

http://www.adlibris.com/se/bok/ett-barn-blir-till-9789174242751

Rekommenderas varmt. Och att känna bebisen sparka och röra sig tyckte jag var så häftigt. Ett litet liv, en liten människa. En sån känsla.
 
Upplever alla det så? Jag har oerhört svårt att föreställa mig att jag skulle tycka att det var behagligt att veta att någonting växer inuti en. Får lite för mycket obehagskänslor bara av att tänka på att man kan känna någonting som rör sig. Kanske att hormonerna tar hand om sånt men det är ju svårt att veta innan.

Nej gud nej det gör ju folk inte. Jag gjorde det. Iaf till viss del. Jag blev chockad över hur ok jag var med det mesta. Men när jag började få mjölk i brösten några månader innan, faaaaan vad skumt. Hade inte ens tänkt på att jag skulle amma typ. Såg mig inte som en "ammare". Jag trodde nog inte att det skulle komma mjölk. Men jäklar vad det rann, kände mig trasig, som ett läckande såll. Allt annat kändes väldigt "naturligt" och "vördnadsfullt" ;) men sen vet jag min nära vän som jag lärde känna på sjukhuset - hon hatade varje sekund av att vara gravid, att ha något som växte i sig. Som jag skrivit, man kan verkligen inte förbereda sig på nåt. Det bara blir. Hormonerna gör sitt, men man vet aldrig var de ska göra sitt.
 
Läs länken jag la in! Man har nödvärnsrätt i många fler situationer än vad folk tror.
Jag skall hjälpa dig i denna fråga.
Så här står det i länken.

"
En sak/ting är alltid är alltid mindr
e värd än en människa, om inte
saken i sig själv upprätthåller en
människas liv (t.ex. flygplanet i ovanstående exem
pel) och det juridiska värdet av saker är dessutom
oftast lägre än det subjektiva värde som vi människor
ger dem. Låt oss säga att du just har köpt en ny
bil som är värd 200 000:- kronor. Du ser till så att bile
n blir i körbart skick, med alla de försäkringar
som normalt köps till en bil i den prisklassen. Vad är
då det juridiska värdet
på din bil? 200 000:- kr?
Nej, 1 500:- till 5000:- kronor beroende
på hur dyr din självrisk är i hä
ndelse av att bilen skadas eller
förstörs vid ett brott eller en stöld. Hur mycket
våld får du använda mot en annan människa för att
skydda dig från en förlust på 5 000:-? I stort sett i
nget våld alls, avgjort inget som riskerar att någon
utsätts för skada, bestående märke eller ihållande smärta."
 
@Angel Personligen gillade jag att vara gravid. Det var skönt att för en gångs skull ha någon att prata med när jag var själv. Nu efteråt har jag fått gå tillbaka till att var kufen som pratar med mig själv igen. :D
 
Jo och i din länk står även om Proportionalitetsprincipen som gör att en människas liv anses ha ett högre värde än en ägodel med värdet 15 000:- (det får man väl en bra valp för?).

Du tror alltså på fullaste allvar att om någon attackerar min hund så säger lagen att jag ska stå still och titta på? Nej, nödvärnsrätten gäller alltid.

@Mammas Men helt seriöst, hur mkt våld du får använda beror ju på hur mkt våld du möter. Hur är det så svårt att förstå? Möter du så mkt våld när du försöker få ur någon ur din bostad att du riskerar att skadas allvarligt så får du alla gånger använda mer våld än personen som du försöker få ut.

Så nödvärn kan betyda att du får peta på personen och inte ett dugg mer, men det kan oxå betyda att du får använda ruskigt mkt våld, våld som kan ha dödande effekt om man har otur. Allt beror på hur mkt våld man möter.
 
Barnen tillhör oss alla i samhället så du tänker fel där.
I stället så skall du vara glad över att vissa skaffar de barn du i alla fall inte vill tillföra samhället med.
Se det som att du avlönar dem för ett arbete som du inte vill göra.

Du har förstås rätt till din åsikt men nej, barnen tillhör inte mig på något sätt. Den enda förbindelse jag har till de flesta av dem är att jag bor i samma samhälle vilket med dagens lagstiftning gör att jag bidrar till vissa samhällsfunktioner där de är inkluderade. De barn jag gör någonting mer för är för att de eller någon de känner har någon relation till mig personligen. Att några av dem (förhoppningsvis) kommer arbeta med att ta hand om mig när jag blir gammal eller se till att världen generellt fungerar (också det en förhoppning) är en del av samma samhällsfunktion som jag betalat till när de var små, det har inget att göra med tillhörighet på det sättet du verkar mena.

Det är ingen som helst befolkningsbrist i världen och skulle det vara ett "arbete" så skulle jag inte "anställa" människor som i dagsläget inte kan anpassa sig till samhället för att ordna befolkning till framtidens samhälle.
 
Senast ändrad:
Det är en principsak från min sida, tycker att man för egen maskin bör kunna försörja sin avkomma om man väljer att föröka sig.

ja men du tar ju inte i beaktande att folk kanske lider av psykisk eller fysisk ohälsa, var går gränserna för det? Många som söker bidrag har sådana begränsningar, ibland har de det före de skaffat barn ibland får de efter. Ibland lever man sambo med någon och helt plötsligt separerar man och har inte råd att betala allt själv. Situationer förändras, en kan inte bara kräva att man betalar bara för att man skaffat barn. Det är ju det skatten är till för. Jag betalar skatt ifall något skulle hända mig en vacker dag som gör att jag behöver det extra skyddsnätet som tex socialtjänsten kan erbjuda.
 
Det finns nog lika många sätt att uppleva det på som det finns mammor. Det finns en bok med otroliga bilder, så man ser precis hur bebisen ser ut vid olika tidpunkter och hur den växer och utvecklas, som jag tyckte var jättekul att bläddra i. "Ett barn blir till" av Lennart Nilsson. Finns på Adlibris:

http://www.adlibris.com/se/bok/ett-barn-blir-till-9789174242751

Rekommenderas varmt. Och att känna bebisen sparka och röra sig tyckte jag var så häftigt. Ett litet liv, en liten människa. En sån känsla.

Det är lite intressant för att jag kan helt förknippa det där med "roligt att känna att någonting lever där inne" med hästarna. Dräktiga avelsston är jättemysigt. Gravida människor därimot :crazy:
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 106
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 075
Senast: mars
·
Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
7 479
Senast: Farao
·
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 184
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp