Dejtingtråden del 38

Det är så frustrerande att träffa S på jobbet, jag tycker ju att han är så himla fin 😅
Min impulsiva sida vill skriva och fråga om han vill ses, min rationella sida säger nej, du har redan testat, det kommer bara bli likadant igen.
 
Buke, vad ar era erfarenheter av partners som mest varit i langa forhallanden, och inte riktigt varit singel?

Har snackat lite mer juristen och fatt reda pa att han varit i forhallanden typ hela sitt vuxna liv - forst ett pa nastan 10 ar genom hela hans 20-tal, och sedan ett pa runt 7 ar, utan nagon storre period mellan de tva.
Senaste forhallandet tog officiellt slut i mars men baserat pa vad jag vet sa tog det egentligen slut langt innan dess. Men, vi borjade traffas i Juni!
Som nagon som nastan bara varit singel ar det ju direkta motsatsen. Det jag vill snacka mer med honom kring ar skillnaden mellan att dejta nagon, och att dejta MIG. Jag vill ju att vi dejtar darfor att han tycker att jag ar fantastisk, inte for att han ar van att ha flickvan, typ (vilket inte ar nagot jag sett i hans beteende)
 
JAG ÄR KÄR! Eller i alla fall helt betuttad. Var på ett event torsdag till söndag och några av mina vänner började prata med en kille jag tyckte var snygg så jag gick fram och undrade vem de pratade med. Då frågar en av mina bästa vänner om jag tyckte att han var snygg och jag svarade jakande på det, varpå hon säger till honom att "Hon tycker att du är snygg och hon tycker aldrig att någon är snygg så du måste passa på nu" i ren fjortisanda på fyllan. Han gick helt sonika fram till mig och presenterade sig och sen satt vi ihop hela helgen. Trots att vi hade olika boenden sov vi i samma säng hela helgen och vi har hörts jättemycket sedan vi kom hem i söndags.

Det var länge sedan jag var såhär betuttad i någon.....men i sann bitterfitta-anda är jag inte så hoppfull så vi får väl se hur länge det varar.
 
Buke, vad ar era erfarenheter av partners som mest varit i langa forhallanden, och inte riktigt varit singel?

Har snackat lite mer juristen och fatt reda pa att han varit i forhallanden typ hela sitt vuxna liv - forst ett pa nastan 10 ar genom hela hans 20-tal, och sedan ett pa runt 7 ar, utan nagon storre period mellan de tva.
Senaste forhallandet tog officiellt slut i mars men baserat pa vad jag vet sa tog det egentligen slut langt innan dess. Men, vi borjade traffas i Juni!
Som nagon som nastan bara varit singel ar det ju direkta motsatsen. Det jag vill snacka mer med honom kring ar skillnaden mellan att dejta nagon, och att dejta MIG. Jag vill ju att vi dejtar darfor att han tycker att jag ar fantastisk, inte for att han ar van att ha flickvan, typ (vilket inte ar nagot jag sett i hans beteende)
Jag har nog inga problem med att killen skulle ha varit ihop med någon i stort sett hela sitt vuxna liv förutsatt att det dels inte ringer några andra varningsklockor och dels att det inte var typ igår han gjorde slut med den förra tjejen. Hade det gått sju månader hade jag inte reagerat på det alls. Hade det gått tre veckor och vi inte hade träffats tidigare (om det till exempel hade blivit något med min före detta kollega så hade han ju i så fall lämnat sitt förhållande för att han träffade mig, inte för att ge sig ut på typ en dejtingsajt) hade jag nog mer dragit öronen åt mig.

Men hade det gått kortare tid hade jag också reagerat lite som du, är det verkligen mig han vill ha eller vill han bara ha ett förhållande, vilket som helst?
 
Favorit nr 1 o jag ska förhoppningsvis ses i helgen.

Favorit nr 2 har jag föreslagit o ses nu 2 gånger till men de har inte blivit av.
Han verkar tyvärr ha ”endel annat” med mående o så. Jag vet ju hur det är så ger de lite tid.

Sen de andra jag skrivit med kände jag ändå ”mje” med så jag tog bort Tinder igen 🙂
Har inte så mycket energi att jag orkar sitta där o skriva.
 
JAG ÄR KÄR! Eller i alla fall helt betuttad. Var på ett event torsdag till söndag och några av mina vänner började prata med en kille jag tyckte var snygg så jag gick fram och undrade vem de pratade med. Då frågar en av mina bästa vänner om jag tyckte att han var snygg och jag svarade jakande på det, varpå hon säger till honom att "Hon tycker att du är snygg och hon tycker aldrig att någon är snygg så du måste passa på nu" i ren fjortisanda på fyllan. Han gick helt sonika fram till mig och presenterade sig och sen satt vi ihop hela helgen. Trots att vi hade olika boenden sov vi i samma säng hela helgen och vi har hörts jättemycket sedan vi kom hem i söndags.

Det var länge sedan jag var såhär betuttad i någon.....men i sann bitterfitta-anda är jag inte så hoppfull så vi får väl se hur länge det varar.
Vad underbart det låter! Att vara kär är ju fantastiskt. 😍
 
Jag har nog inga problem med att killen skulle ha varit ihop med någon i stort sett hela sitt vuxna liv förutsatt att det dels inte ringer några andra varningsklockor och dels att det inte var typ igår han gjorde slut med den förra tjejen. Hade det gått sju månader hade jag inte reagerat på det alls. Hade det gått tre veckor och vi inte hade träffats tidigare (om det till exempel hade blivit något med min före detta kollega så hade han ju i så fall lämnat sitt förhållande för att han träffade mig, inte för att ge sig ut på typ en dejtingsajt) hade jag nog mer dragit öronen åt mig.

Men hade det gått kortare tid hade jag också reagerat lite som du, är det verkligen mig han vill ha eller vill han bara ha ett förhållande, vilket som helst?
Vill också förtydliga detta resonemang lite. Om jag hade sprungit på en man i ett helt annat sammanhang (jobb, gemensamma vänner, gemensam aktivitet, whatever) och vi hade fått känslor för varandra och börjat ses hade jag nog inte brytt mig så mycket om ifall han hade gjort slut med sin tidigare partner för tre veckor sen heller. För då hade vi ju träffats i ett annat sammanhang och jag hade varit mer trygg med att han faktiskt hade velat vara med mig.

Hade jag träffat honom på en dejtingapp så kort efter ett uppbrott från ett långt förhållande hade jag däremot dragit öronen åt mig. För på dejtingappen är du ju för att träffa en partner (i någon konstellation). Och då hade vibbarna av att detta är en person som identifierar sig genom att vara i ett förhållande och inte vill vara själv varit högre.

Men med det sagt - om killen du träffar gjorde slut med sin förra partner för sju månader sen hade jag inte reagerat alls i ditt fall. Jag menar kort tidsrymd i veckor och kanske i värsta fall dagar efter uppbrottet.
 
Jag tog bort Tinder, med brandman och allt.
Kände inte att jag var tillräckligt intresserad för att ens föreslå en annan plattform.
Får väl ta upp det igen lagom till nästa semester om inget magiskt hänt innan det. Att lära känna någon ny tar tid, jag har verkligen inte den tiden och uppenbarligen tycker jag inte det är så viktigt heller.
Kommer läsa vidare om hur det går för er andra istället 😁
Skriv faktiskt till S som blev väldigt glad, vi gillar ju varandra men är så himla olika så jag kommer inte föreslå att ses utanför jobbet.
 
Vill också förtydliga detta resonemang lite. Om jag hade sprungit på en man i ett helt annat sammanhang (jobb, gemensamma vänner, gemensam aktivitet, whatever) och vi hade fått känslor för varandra och börjat ses hade jag nog inte brytt mig så mycket om ifall han hade gjort slut med sin tidigare partner för tre veckor sen heller. För då hade vi ju träffats i ett annat sammanhang och jag hade varit mer trygg med att han faktiskt hade velat vara med mig.

Hade jag träffat honom på en dejtingapp så kort efter ett uppbrott från ett långt förhållande hade jag däremot dragit öronen åt mig. För på dejtingappen är du ju för att träffa en partner (i någon konstellation). Och då hade vibbarna av att detta är en person som identifierar sig genom att vara i ett förhållande och inte vill vara själv varit högre.

Men med det sagt - om killen du träffar gjorde slut med sin förra partner för sju månader sen hade jag inte reagerat alls i ditt fall. Jag menar kort tidsrymd i veckor och kanske i värsta fall dagar efter uppbrottet.

Tack for svar!
Ja, baserat pa vad jag vet i nulaget sa var det ungefar 2-3 manader mellan uppbrott och var forsta dejt (vilket for mig kanns kort, men kanske inte grund for varningsklockor!), och uppbrottet verkar ha varit pa vag under en langre tid (vilket jag gissar ar ofta fallet med langre relationer!)
Vill garna stota det lite mer med honom, men jag hoppas det kan bli en bra och betryggande diskussion
 
Tack for svar!
Ja, baserat pa vad jag vet i nulaget sa var det ungefar 2-3 manader mellan uppbrott och var forsta dejt (vilket for mig kanns kort, men kanske inte grund for varningsklockor!), och uppbrottet verkar ha varit pa vag under en langre tid (vilket jag gissar ar ofta fallet med langre relationer!)
Vill garna stota det lite mer med honom, men jag hoppas det kan bli en bra och betryggande diskussion
Tycker det låter bra att du ska prata med honom om det. Kommunikation är så himla viktigt. En sån konversation kan också belysa en hel del saker. Har han möjlighet att reflektera över situationen och sina känslor? För mig är sättet min partner/dejt pratar om sitt ex jätteviktigt. Skulle han prata skit om henne innebär det att han kommer prata skit om mig om vi gör slut. Det är en helt annan sak att sakligt prata om saker som varit negativa och personliga påhopp. Kanske inte är relevant i ditt fall men öppen och klar kommunikation är alltid bra.
 
Haha, jag är väldigt obrydd när det gäller folk jag inte känner 😄

Ja, samma har - jag vet att jag sjalv ibland tar bort eller slutar svara till personer pa helt knappa grunder (Var trott, pa daligt humor, orkar inte med man allmant... osv) och dartill gar jag inte runt i livet och typ bara hoppas att varje framling tycker jag ar snygg/rolig/vard att dejta - och det ar ju det varje tinder snubbe ar - nagon random framling.

Det ar bara nar jag kanner och gillar en person som deras omdome av mig borjar spela roll!
 
Tack for svar!
Ja, baserat pa vad jag vet i nulaget sa var det ungefar 2-3 manader mellan uppbrott och var forsta dejt (vilket for mig kanns kort, men kanske inte grund for varningsklockor!), och uppbrottet verkar ha varit pa vag under en langre tid (vilket jag gissar ar ofta fallet med langre relationer!)
Vill garna stota det lite mer med honom, men jag hoppas det kan bli en bra och betryggande diskussion
Det kan säkert spela in om det varit på gång länge med en separation, men att någon av parterna liksom ska få tummen ur och dra plåstret och faktiskt göra slut också. En nära anhörig separerade i höstas, från ett nästan 25 år långt förhållande. Det var den andre som var den som drog plåstret. Så klart blev min släkting chockad precis i början, men med tiden har hen själv sagt att förhållandet var stendött i många år innan separationen. De har ett gemensamt barn, så de har väl försökt få det att funka ändå för barnets skull. Till slut gick det inte längre. Men de hade båda två känslomässigt lämnat relationen för flera år sen.

I ett sånt fall är det ju inte helt orimligt att en eller båda kan hitta någon annan ganska kort efter separationen.
 
Tycker det låter bra att du ska prata med honom om det. Kommunikation är så himla viktigt. En sån konversation kan också belysa en hel del saker. Har han möjlighet att reflektera över situationen och sina känslor? För mig är sättet min partner/dejt pratar om sitt ex jätteviktigt. Skulle han prata skit om henne innebär det att han kommer prata skit om mig om vi gör slut. Det är en helt annan sak att sakligt prata om saker som varit negativa och personliga påhopp. Kanske inte är relevant i ditt fall men öppen och klar kommunikation är alltid bra.

Det jag vet hittils ar att hans senaste ex lange hade problem med dennes mentala halsa, och att han lange hoppades att det skulle bli battre, men jag har intrycket att det var en ganska ensidig relation mot slutet, dar han gjorde mycket for att stotta sin partner. Han har pratat ganska kansligt om det, men det verkar ha varit ganska tufft.
Nu ska jag nog inte saga mer om deras relation pa ett sant har forum, men tack for uppmuntran, haller med om kommunikation ar viktigt, kan nog inte kanna mig trygg annars!
 
Buke, vad ar era erfarenheter av partners som mest varit i langa forhallanden, och inte riktigt varit singel?

Har snackat lite mer juristen och fatt reda pa att han varit i forhallanden typ hela sitt vuxna liv - forst ett pa nastan 10 ar genom hela hans 20-tal, och sedan ett pa runt 7 ar, utan nagon storre period mellan de tva.
Senaste forhallandet tog officiellt slut i mars men baserat pa vad jag vet sa tog det egentligen slut langt innan dess. Men, vi borjade traffas i Juni!
Som nagon som nastan bara varit singel ar det ju direkta motsatsen. Det jag vill snacka mer med honom kring ar skillnaden mellan att dejta nagon, och att dejta MIG. Jag vill ju att vi dejtar darfor att han tycker att jag ar fantastisk, inte for att han ar van att ha flickvan, typ (vilket inte ar nagot jag sett i hans beteende)
Jag har väl mer varit som den mannen. Jag har nästan alltid varit i förhållande under hela mitt liv.
Jag tänkte då själv att ”men kan jag inte vara själv eller har jag bara haft tur att bli kär och det varit ömsesidigt”. Så för att testa mig själv var jag singel över ca 1,5 år iaf. Det var inga som helst problem. Sen blev jag kär och i förhållande igen.

Det är ju helt omöjligt att säga hur det är för just honom. Men man behöver verkligen inte vara kär i kärleken och inte folket/inte kunna vara själv.
Hoppas ni kan prata om det!
 
JAG ÄR KÄR! Eller i alla fall helt betuttad. Var på ett event torsdag till söndag och några av mina vänner började prata med en kille jag tyckte var snygg så jag gick fram och undrade vem de pratade med. Då frågar en av mina bästa vänner om jag tyckte att han var snygg och jag svarade jakande på det, varpå hon säger till honom att "Hon tycker att du är snygg och hon tycker aldrig att någon är snygg så du måste passa på nu" i ren fjortisanda på fyllan. Han gick helt sonika fram till mig och presenterade sig och sen satt vi ihop hela helgen. Trots att vi hade olika boenden sov vi i samma säng hela helgen och vi har hörts jättemycket sedan vi kom hem i söndags.

Det var länge sedan jag var såhär betuttad i någon.....men i sann bitterfitta-anda är jag inte så hoppfull så vi får väl se hur länge det varar.
Låter härligt, kör bara kör :D
 
Buke, vad ar era erfarenheter av partners som mest varit i langa forhallanden, och inte riktigt varit singel?

Har snackat lite mer juristen och fatt reda pa att han varit i forhallanden typ hela sitt vuxna liv - forst ett pa nastan 10 ar genom hela hans 20-tal, och sedan ett pa runt 7 ar, utan nagon storre period mellan de tva.
Senaste forhallandet tog officiellt slut i mars men baserat pa vad jag vet sa tog det egentligen slut langt innan dess. Men, vi borjade traffas i Juni!
Som nagon som nastan bara varit singel ar det ju direkta motsatsen. Det jag vill snacka mer med honom kring ar skillnaden mellan att dejta nagon, och att dejta MIG. Jag vill ju att vi dejtar darfor att han tycker att jag ar fantastisk, inte for att han ar van att ha flickvan, typ (vilket inte ar nagot jag sett i hans beteende)
Ääåh, jag kunde inte bry mig mindre. Eller iallafall lika lite som om killen varit singel typ hela livet.

När jag separerade sist var jag singel i 3 dagar innan numera maken frågade om inte vi skulle hitta på något under sommaren. Vi hade känt varandra länge, men som kollegor. När jag berättade att jag var singel var han effektiv.
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 114
Senast: gullviva
·
Tjatter Konstigt att ingen startat en tråd? Jag började kolla andra timmen så har missat de första, får se reprisen i helgen. Tänkte inte göra...
5 6 7
Svar
122
· Visningar
8 587
Senast: Sleepan
·
  • Låst
Tjatter Ny tråd! Jag stör mig på att jag inte har nåt att störa mig på 😂
99 100 101
Svar
2 008
· Visningar
104 374
Senast: pepp
·
Svar
2 001
· Visningar
98 898
Senast: pepp
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp