Dejtingtråden del 13

[lady_vip]

Det är du och @Bison som gjorde det möjligt för mig att tillslut flytta, evigt tacksam

heart

 

[Magiana]

Nej. Som man på BC är du i extrem motvind. Kolla könsfördelningen...

Fast de flesta kör med samma, samma, samma i sina annonser. En del är rent patetiska. Inte konstigt att de inte lyckas. Men ett fåtal sticker ut och får svar. Som man får man nog avvika från standardtråket om man ska få svar.

 

[pepp]

Ja okej. Min toyboy bor i dörren bredvid militären

 

[Viva]

Beror väl lite på hur man menar med blyg och vad man söker. Jag har inga problem med personer som är blyga IRL men om man inte klarar av att inleda en kontakt (eller har en väldigt intressant profil) kommer man nog inte långt nej. Sen är det nog svårt på BC oavsett, det är en otroligt ojämn könsfördelning och många kvinnor får massvis av meddelanden (majoriteten såna man inte vill ha).

 

[gul_zebra]

Hur är det med BC? är det något för en blyg jäkel som mig?

Alltså blyghet är väl inget hinder så sett, men utifrån inlägg du gjort förr (i diskussioner om kk) så låter det ju inte som att sidan är något för dig iom inriktningen på sex. Men vill du ändå kolla in så varför inte?

 

[Tranan]

Alltså blyghet är väl inget hinder så sett, men utifrån inlägg du gjort förr (i diskussioner om kk) så låter det ju inte som att sidan är något för dig iom inriktningen på sex. Men vill du ändå kolla in så varför inte?

Jag har förändrats mycket sedan våren.

 

[Bison]

Skrivit lite med föraren, verkar vara en kul kille.
Tågfolk är ofta bra
Nackdelen är väl att han är kollega med min exman, men det är en stor åkstation och de verkar inte vara kompisar.

Min stalkerkompis kollade upp honom och gav sitt godkännande. Han hatar verkligen skåningen så just nu är hans krav bo nära och se bra ut

 

[gul_zebra]

Jag har förändrats mycket sedan våren.

Ah men dåså. Då vet du bäst själv om sidan är nåt för dig eller inte. Det är absolut inte lätt att få napp, majoriteten män får inte ens svar, men det skadar inte att prova om du vill det

 

[durachiny]

Det blir väl lite samma sak på Tinder och HappyPancake också om man är blyg? Jag gissar att det oftare är männen som tar initiativet och skickar meddelanden och då borde väl blyga personer som inte gör det försvinna i sorlet där också?

 

[Aionee]

Det blir väl lite samma sak på Tinder och HappyPancake också om man är blyg? Jag gissar att det oftare är männen som tar initiativet och skickar meddelanden och då borde väl blyga personer som inte gör det försvinna i sorlet där också?

Fast fokuset är inte alls detsamma på de tre sidorna. Det ser man så fort man klickar sig in på BC.

 

[durachiny]

Fast fokuset är inte alls detsamma på de tre sidorna. Det ser man så fort man klickar sig in på BC.

Fokuset kanske inte är samma men problematiken blir väl samma som blyg man.

 

[Singoalla]

Eftersom jag börjat prata lite med mina vänner om att jag funderar på att skaffa barn ensam så har också många nyfikna frågor dykt upp om hur jag tänker kring att inte ha partner och vad som lockar med livet som singel. Hur skulle jag agera om jag blir kär osv. Jag har haft väldigt svårt att formulera mina tankar förut, men igår släppte det lite. Jag känner att jag är i ett förhållande med att inte vara i ett förhållande. Det är nog det bästa sättet jag kan förklara det på. Jag har drömmar och framtidsplaner med mig själv. Jag känner mig lite nyförälskad av tanken på att få skaffa barn ensam. Jag känner att livet utan partner har fördjupat mina andra relationer i livet, med vänner och familj. Tanken på att få fortsätta bygga mitt eget liv gör mig lycklig och ärligt talat lite pirrig. Jag vill inte förlora det här.

Jag säger inte att jag aldrig kommer bli kär i någon eller att jag aldrig kommer att ha ett förhållande igen, en liten del utav mig hoppas ju faktiskt på att få bli kär. Men det kräver en person som ska vilja få mig att lämna mitt förhållande med singellivet. Lite som när man har ett förhållande med en annan människa, eller är gift. Små förälskelser kan komma och gå, men för att man ska lämna sitt befintliga förhållande så är det för att något annat drar så starkt att man inte klarar av att sätta emot. Det är den där kärleken som får än att riva upp sitt liv. Dyker hen upp så är ingen gladare än jag. Tycker hen inte upp så är ändå ingen gladare än jag. Upplagt för succé med andra ord!

 

[Singoalla]

För övrigt finns det ett Instagramkonto som en illustratör har, där hon tecknar ensamlivet med sin lilla hund. Jag känner igen mig så väl i hennes bilder och blir helt varm när jag ser dem. Vet inte om man får tipsa om Insta här? Men om någon vill veta vilket konto det är så kan ni ju skicka PM!

 

[Aliche]

Eftersom jag börjat prata lite med mina vänner om att jag funderar på att skaffa barn ensam så har också många nyfikna frågor dykt upp om hur jag tänker kring att inte ha partner och vad som lockar med livet som singel. Hur skulle jag agera om jag blir kär osv. Jag har haft väldigt svårt att formulera mina tankar förut, men igår släppte det lite. Jag känner att jag är i ett förhållande med att inte vara i ett förhållande. Det är nog det bästa sättet jag kan förklara det på. Jag har drömmar och framtidsplaner med mig själv. Jag känner mig lite nyförälskad av tanken på att få skaffa barn ensam. Jag känner att livet utan partner har fördjupat mina andra relationer i livet, med vänner och familj. Tanken på att få fortsätta bygga mitt eget liv gör mig lycklig och ärligt talat lite pirrig. Jag vill inte förlora det här.

Jag säger inte att jag aldrig kommer bli kär i någon eller att jag aldrig kommer att ha ett förhållande igen, en liten del utav mig hoppas ju faktiskt på att få bli kär. Men det kräver en person som ska vilja få mig att lämna mitt förhållande med singellivet. Lite som när man har ett förhållande med en annan människa, eller är gift. Små förälskelser kan komma och gå, men för att man ska lämna sitt befintliga förhållande så är det för att något annat drar så starkt att man inte klarar av att sätta emot. Det är den där kärleken som får än att riva upp sitt liv. Dyker hen upp så är ingen gladare än jag. Tycker hen inte upp så är ändå ingen gladare än jag. Upplagt för succé med andra ord!

Jag vill bara säga att jag håller med om allt det här till 200%. Efter ha blivit singel efter så många år med någon så är jag gladare än någonsin, jag mår bättre än jag kan inte ens komma ihåg sen när, jag älskar mitt eget sällskap, jag gör planer utifrån vad JAG vill göra, vad som gör MIG glad.
Jag är huvudpersonen i mitt liv och det vill jag fortsätta vara.
Som du säger om det kommer någon som jag känner tillför mitt liv tillräckligt mycket så kan jag kanske tänka mig ett längre varaktigt förhållande, men allt annat än känslomässiga fyrverkerier, tok-passion och känslan av någon form av mental själsfrände som gör mitt liv dubbelt så bra, så är jag helt nöjd med att ha ett förhållande med mig själv.
Jag är färdig med att kompromissa.

 

[Aliche]

För övrigt finns det ett Instagramkonto som en illustratör har, där hon tecknar ensamlivet med sin lilla hund. Jag känner igen mig så väl i hennes bilder och blir helt varm när jag ser dem. Vet inte om man får tipsa om Insta här? Men om någon vill veta vilket konto det är så kan ni ju skicka PM!

Vill gärna veta!

 

[Tranan]

Eftersom jag börjat prata lite med mina vänner om att jag funderar på att skaffa barn ensam så har också många nyfikna frågor dykt upp om hur jag tänker kring att inte ha partner och vad som lockar med livet som singel. Hur skulle jag agera om jag blir kär osv. Jag har haft väldigt svårt att formulera mina tankar förut, men igår släppte det lite. Jag känner att jag är i ett förhållande med att inte vara i ett förhållande. Det är nog det bästa sättet jag kan förklara det på. Jag har drömmar och framtidsplaner med mig själv. Jag känner mig lite nyförälskad av tanken på att få skaffa barn ensam. Jag känner att livet utan partner har fördjupat mina andra relationer i livet, med vänner och familj. Tanken på att få fortsätta bygga mitt eget liv gör mig lycklig och ärligt talat lite pirrig. Jag vill inte förlora det här.

Jag säger inte att jag aldrig kommer bli kär i någon eller att jag aldrig kommer att ha ett förhållande igen, en liten del utav mig hoppas ju faktiskt på att få bli kär. Men det kräver en person som ska vilja få mig att lämna mitt förhållande med singellivet. Lite som när man har ett förhållande med en annan människa, eller är gift. Små förälskelser kan komma och gå, men för att man ska lämna sitt befintliga förhållande så är det för att något annat drar så starkt att man inte klarar av att sätta emot. Det är den där kärleken som får än att riva upp sitt liv. Dyker hen upp så är ingen gladare än jag. Tycker hen inte upp så är ändå ingen gladare än jag. Upplagt för succé med andra ord!

Jag kan bara säga att jag hoppas att du lyckas om du verkligen vill ha barn på egen hand. Jag älskar mina barn och det är det bästa i mitt liv. Hur du gör är helt upp till dig och du vet säkert att det krävs mycket av en förälder. oM det gör dig lycklig vill jag att du följer den vägen.

 

[Singoalla]

Jag kan bara säga att jag hoppas att du lyckas om du verkligen vill ha barn på egen hand. Jag älskar mina barn och det är det bästa i mitt liv. Hur du gör är helt upp till dig och du vet säkert att det krävs mycket av en förälder. oM det gör dig lycklig vill jag att du följer den vägen.

Tack Jag hoppas verkligen också!

 

[Singoalla]

Jag vill bara säga att jag håller med om allt det här till 200%. Efter ha blivit singel efter så många år med någon så är jag gladare än någonsin, jag mår bättre än jag kan inte ens komma ihåg sen när, jag älskar mitt eget sällskap, jag gör planer utifrån vad JAG vill göra, vad som gör MIG glad.
Jag är huvudpersonen i mitt liv och det vill jag fortsätta vara.
Som du säger om det kommer någon som jag känner tillför mitt liv tillräckligt mycket så kan jag kanske tänka mig ett längre varaktigt förhållande, men allt annat än känslomässiga fyrverkerier, tok-passion och känslan av någon form av mental själsfrände som gör mitt liv dubbelt så bra, så är jag helt nöjd med att ha ett förhållande med mig själv.
Jag är färdig med att kompromissa.

Håller fullständigt med. Jag är försiktig med att tycka saker om andras liv, eftersom jag inte alls vet vad som händer/upplevs bakom kulisserna. Men jag ser så oerhört mycket kompromissande i min omgivning, och jag förstår det inte.

 

[Singoalla]

Vill gärna veta!

Skickar PM!

 

[Alexandra_W]

Fokuset kanske inte är samma men problematiken blir väl samma som blyg man.

Njae. Det är mycket större volymer mail på BC. Det är svårare synas bland 200 mail än bland 5 mail