Dejtingtråden 34

Status
Stängd för vidare inlägg.
Skulle fortsätta men mobilen svarade åt mig. Ni andra som Tindrar, har ni profiltext? Lång/kort, personlig/opersonlig?

…bara jag som känner att jag blottar mig lite med en lång och personlig profiltext?
Skumt det där med text.
Jag har skrivit med en vars text bara försvann..jag såg ingenting fast han kunde se att den var kvar.

Själv föredrar jag text.
 
Åh vad deppigt 😅 Men säkert sant!

Jag skrev en halvlång, hyfsat personlig nu. Vi får se hur det funkar🤞🏼
Ja! Nu senast hade jag skrivit ungefär att jag sökte passion i första hand men att kärlek var en bonus. Ändå blev det sura miner för att jag inte ville presentera henne för barnen efter en månad. Tror inte hon läste texten ens faktiskt.

Eller när jag har skrivit att jag söker nån som är smartare än jag och matchat med dumma personer. 😅

Men kalas att du fått till en text! Ser fram emot smaskigt content här i tråden!
 
Något jag lärde mig av den senaste historien som varade i två månader var att det är så värt att våga vara sig själv.

Detta var första gången som jag träffade någon som verkligen var det, och det var så befriande! Som sa redan första gången ”du är fin, jag vill gärna träffas igen, vill du? Får jag ditt nummer?” Som ganska direkt vågade prata om vad man vill ha i en relation.

De flesta andra dejter har känts som jobbintervjuer. Jag ska verkligen ta detta med mig och försöka i samma stil. Det kanske skrämmer bort en och annan men bättre förr än senare.
 
Något jag lärde mig av den senaste historien som varade i två månader var att det är så värt att våga vara sig själv.

Detta var första gången som jag träffade någon som verkligen var det, och det var så befriande! Som sa redan första gången ”du är fin, jag vill gärna träffas igen, vill du? Får jag ditt nummer?” Som ganska direkt vågade prata om vad man vill ha i en relation.

De flesta andra dejter har känts som jobbintervjuer. Jag ska verkligen ta detta med mig och försöka i samma stil. Det kanske skrämmer bort en och annan men bättre förr än senare.
Senaste damen jag matchade med bad mig lista tre bra och tre dåliga sidor hos mig själv. På tal om anställningsintervju 🙄😅 Jag lägger ned Tinder och att träffas via nätet nu. Nu får det bli IRL for the win 😅
 
Har också en liten text på Tinder, gillar när andra har det också. Men för övrigt tycker jag inte Tinder ger mig någonting. Matchar inte med någon (att vi båda gillar varann alltså) så det känns rätt meningslöst. Och jag har faktiskt svajpat ganska friskt, och en del åt höger :angel:
 
Senaste damen jag matchade med bad mig lista tre bra och tre dåliga sidor hos mig själv. På tal om anställningsintervju 🙄😅 Jag lägger ned Tinder och att träffas via nätet nu. Nu får det bli IRL for the win 😅
Hahaha men gud. Jag tror ändå på att om den ena vågar vara sig själv så är chansen stor att den andra hänger på, även om om man måste vara lite ihärdig och ge den andra lite tid att ställa om.

Vad har du för plan IRL nu då?
 
Ja! Nu senast hade jag skrivit ungefär att jag sökte passion i första hand men att kärlek var en bonus. Ändå blev det sura miner för att jag inte ville presentera henne för barnen efter en månad. Tror inte hon läste texten ens faktiskt.

Eller när jag har skrivit att jag söker nån som är smartare än jag och matchat med dumma personer. 😅

Men kalas att du fått till en text! Ser fram emot smaskigt content här i tråden!

Haha men åh 🙈 Hoppas det går bättre framöver!

Jadå, om jag vågar skriva med någon eller några så ska det nog bli content!! 🤪 Inte varit på dejt på snart två år så ev lite ringrostig✌🏼
 
Det här med barn. Jag tycker det känns lite jobbigt att dejta någon med barn, eller… det känns svårt? Jag vet inte, men när jag läser det får jag någon känsla bara.

Jag älskar mitt barn men att träffa någon med ett, två, tre andra barn :nailbiting:

Tanken blir ju också komisk för jag har själv barn så vem vill då dejta mig? :rofl:

Men mitt mål just nu är inte att flytta ihop så har båda varannan vecka kan det ju funka, förutsatt att man har samma vecka… Det känns bara så krångligt! :arghh:

(Och de flesta kvinnor i min ålder har barn :cautious:)
 
Något jag lärde mig av den senaste historien som varade i två månader var att det är så värt att våga vara sig själv.

Detta var första gången som jag träffade någon som verkligen var det, och det var så befriande! Som sa redan första gången ”du är fin, jag vill gärna träffas igen, vill du? Får jag ditt nummer?” Som ganska direkt vågade prata om vad man vill ha i en relation.

De flesta andra dejter har känts som jobbintervjuer. Jag ska verkligen ta detta med mig och försöka i samma stil. Det kanske skrämmer bort en och annan men bättre förr än senare.
Samt! Att det är väldigt attraktivt och sexigt med nån som kör sin egen stil och bara ”här är jag, ta mig som jag är”.
 
Det här med barn. Jag tycker det känns lite jobbigt att dejta någon med barn, eller… det känns svårt? Jag vet inte, men när jag läser det får jag någon känsla bara.

Jag älskar mitt barn men att träffa någon med ett, två, tre andra barn :nailbiting:

Tanken blir ju också komisk för jag har själv barn så vem vill då dejta mig? :rofl:

Men mitt mål just nu är inte att flytta ihop så har båda varannan vecka kan det ju funka, förutsatt att man har samma vecka… Det känns bara så krångligt! :arghh:

(Och de flesta kvinnor i min ålder har barn :cautious:)
Jag personligen dejtar gärna folk med barn. En del utan barn kan kännas lite självupptagna, måste ha saker på sitt sätt och tycka att saker som man själv fixar med lillfingret är sååå jobbiga och omständliga.
 
Jag personligen dejtar nog hellre folk med barn. En del utan barn kan kännas lite självupptagna, måste ha saker på sitt sätt och tycka att saker som man själv fixar med lillfingret är sååå jobbiga och omständliga. Men det är ingen dealbreaker.
Ja men det kanske du har rätt i! Kanske kan vara bra för att förstå varann… eftersom jag också har barn, menar jag. Har faktiskt inte riktigt tänkt på det så 🤔

Jag är så ovan med andra barn så det känns också läskigt! Men, man lär ju inte träffa dem på första dejten 😅
 
Något jag lärde mig av den senaste historien som varade i två månader var att det är så värt att våga vara sig själv.

Detta var första gången som jag träffade någon som verkligen var det, och det var så befriande! Som sa redan första gången ”du är fin, jag vill gärna träffas igen, vill du? Får jag ditt nummer?” Som ganska direkt vågade prata om vad man vill ha i en relation.

De flesta andra dejter har känts som jobbintervjuer. Jag ska verkligen ta detta med mig och försöka i samma stil. Det kanske skrämmer bort en och annan men bättre förr än senare.

Samt! Att det är väldigt attraktivt och sexigt med nån som kör sin egen stil och bara ”här är jag, ta mig som jag är”.

Vilka bra insikter!! Försöker också ta med mig det.

(Dock blir osäkerhetsmajan i mig direkt obstinat och tänker att den ens stil måste ju isf gillas av motparten för att det ska uppfattas som attraktivt och sexigt?)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hemmet Jag håller på att "flytta hemifrån" och funderar på hur jag ska tänka med placering av TVn. Dvs vilken höjd man vill ha den. Min nya...
Svar
14
· Visningar
570
Senast: pepp
·
Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 450
Senast: Palermo
·
Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
7 136
Senast: Mirre
·
Relationer Skapade ett nytt nick för detta inlägg för att inte outa mannen. Jag har kommit till insikt om att jag lever i en, för mig, toxisk...
4 5 6
Svar
116
· Visningar
8 917

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp