@Lillefrun Jag har en person i mitt liv som försökt återkomma gånger flera som gubben i lådan, så jag förstår känslan. Jag har också känt den. För det första var jag så kär i honom när det begav sig. Men han hade ett annat förhållande då och jag var väldigt tydlig med att han fick göra slut med henne innan vi träffades på det sättet (vi träffades genom en helt annan icke-dejtrelaterad aktivitet som gjorde att vi träffades på neutral mark omgiven av andra flera gånger i veckan). Sen helt plötsligt träffade han en annan tjej och sambon rök ut i typ samma veva, men vi fortsatte ha någon form av vänskapsförhållande i flera år (även om jag var asförbannad på honom precis i början).
Han har genom åren hört av sig ett par gånger och velat ses och av någon anledning har jag sjukt svårt att säga nej till honom men har lyckats krångla mig ur det. Nu är det ganska många år sen han hörde av sig, dock. Men jag kan absolut romantisera honom och tänka ”han har kanske bättrat sig”, men ärligt, det har han säkert inte. Och det är lite så jag får intrycket att du reagerar också på ditt ex, att du tänker på allt bra men gärna missar allt dåligt som du samtidigt störde dig på?