Dejtingtråden 32

[strawberrysylt]

Inte direkt på stan, men jag bjöd ut en kille som satt bredvid mig på tåget (vi hade snackat typ halva vägen) från Karlstad till Göteborg, vi dejtade faktiskt ett par månader efter det.

Hade någon kommit fram till mig helt random på stan hade jag absolut tyckt att det va creepy.

Åh, vad roligt!

Okej! Ja, det har du rätt i, jag funderade på det där också, att det blir ju bättre och en lite annan sak om man pratat en liten stund innan, fast det fortfarande är en främling.

Jag har blivit tillfrågad om mitt nummer på stan ett antal gånger. Nu räknar jag inte med krogen då. Men nu är det vanligare att folk frågar om t.ex facebook eller Snapchat, jag har inte Snapchat för jag är inte den som vill leva genom linsen på mobilkameran...jag testade att skaffa det en gång och fan vissa verkar inte göra annat än att sitta med frontkameran upptryckt i ansiktet och skicka hundratals filterifierade selfies om dagen! Avinstallerade appen när 7:e bilden på samma ansikte ur samma vinkel med hundöron-filter kom under mindre än en halv dag. Men tillbaka till ämnet.
Jag tycker det är smickrande, och om det är en person som är snygg och trevlig så har jag gett mitt nummer eller facebook-namn. Speciellt om det är en person man kanske småpratat med på bussen eller något och haft utbyte av det, jag hade en flirt med en kille jag träffade på det sättet. Så jag kan inte säga att jag har något principiellt emot det, men jag avskyr när någon man aldrig skulle vilja ha med att göra kommer fram på det sättet, t.ex när män 45+ försöker ragga upp eller kommenterar utseendet på mig som är i 20-årsåldern. Eller när det är uppenbart påverkade människor som hällt i sig lite mod och flamsar fram nån replik.
Jag fick mitt första jobb genom att gå på gatan utanför en juvelerarbutik och mannen som hade det kom ut och stoppade mig och frågade om jag ville arbeta där. Det blev dock inte långvarigt eftersom jag insåg att han insisterade lite väl ofta på att jag noggrant skulle putsa de nedersta hyllorna där smyckena stod på display.
Så jag är svag för komplimanger, smicker och beundran och gillar därför när någon kommer fram ute (när det är en person med realistisk självbild). Är alldeles för blyg för att ta kontakt själv dock.

Precis! Det jag menar, att en vettig person frågar en person i sin egen ålder osv!
Oj... ovanligt sätt att få jobb, synd att han visade sig vara så...
Jag har aldrig heller frågat nån helt random sådär, också blyg och ja, man behöver som sagt läsa av situationen också, så det inte uppfattas fel, blir ju tydligt här.

Jag har blivit utbjuden en gång. Åker en del taxi i jobbet och hade en väldigt social chaufför, vi babblade glatt hela vägen hem och när vi kom fram bad han om mitt nummer. Det kändes helt okej iom att vi faktiskt klickat hyggligt och pratat en stund, och han frågade när jag redan hade ena foten ute ur bilen så jag slapp sitta fast i bilen med en avvisad främmande man. Och han tog inte illa upp när jag avböjde.

Kul! Och som sagt, känns nog bättre om man pratat en stund sådär innan.
Bra gjort också att vänta sådär, om det var medvetet från hans sida och det var det nog... känns ju lättare för bådas del att fråga det sista man gör, ifall det skulle bli konstig stämning...

 

[ii-ssa]

Går iaf bra med herrn, vi är ett par iaf
Han har varit här sen i söndags nu ^^ och förhoppningsvis här veckan ut
Sen ska vi hem till hans mormor o fira henne någon dag i helgen.

 

[Mia_R]

Min lilla flirt med sötnosen på HP är nog över, nåja, han var ändå på tok för ung och så skitsnygg att jag hade ändå ingen chans. Jag får försöka träffa någon trevlig karl mer i min ålder men många har ju gubbat till sig att de ser ut som de har ena benet i graven. Själv ser jag ju ut som 17!

 

[pepp]

Min lilla flirt med sötnosen på HP är nog över, nåja, han var ändå på tok för ung och så skitsnygg att jag hade ändå ingen chans. Jag får försöka träffa någon trevlig karl mer i min ålder men många har ju gubbat till sig att de ser ut som de har ena benet i graven. Själv ser jag ju ut som 17!

Det reagerar jag också på. Finns ett fåtal i min egen ålder som jag faktiskt tycker ser bra ut... men oftast är dom kanske +5 år yngre.

 

[Mia_R]

Det reagerar jag också på. Finns ett fåtal i min egen ålder som jag faktiskt tycker ser bra ut... men oftast är dom kanske +5 år yngre.

Om det hade varit så väl, den här är 15 år yngre.
Till mitt försvar så var det han som kontaktade mig och har fel ålder i sin profil, jag trodde det skilde 6 år.

 

[Tonto]

Det reagerar jag också på. Finns ett fåtal i min egen ålder som jag faktiskt tycker ser bra ut... men oftast är dom kanske +5 år yngre.

Tyckte detsamma förut. Men nu har jag stött på massa män som är äldre än mig som är fräscha! Men känns snarare som ett undantag kanske med tanke på mina tidigare erfarenheter. Dejtade ju 25åringar ett tag pga detta

 

[pepp]

Tyckte detsamma förut. Men nu har jag stött på massa män som är äldre än mig som är fräscha! Men känns snarare som ett undantag kanske med tanke på mina tidigare erfarenheter. Dejtade ju 25åringar ett tag pga detta

Ja, jag kan knappt minnas senast jag träffade nån som var lika gammal som mig eller äldre.
Eller ja, min första pojkvän, för 15 år sen

Resten har varit yngre. Jag ser ett mönster!

 

[Ramona]

Jag får försöka träffa någon trevlig karl mer i min ålder men många har ju gubbat till sig att de ser ut som de har ena benet i graven. Själv ser jag ju ut som 17!

Grejen är att jag känner mig inte alls lika tantig med mina 43 år som mina gelikar till män ser gubbiga ut. Fattar inte hur de kan se så himla gubbiga ut!!

Det reagerar jag också på. Finns ett fåtal i min egen ålder som jag faktiskt tycker ser bra ut... men oftast är dom kanske +5 år yngre.

Jag har en kollega som får flera år sedan när jag blev tillsammans med exet som är 15 år yngre än mig tyckte att det var så himla kul att han och jag funnit varandra. Hon brukar vara riktigt bitter och sur, men just denna dagen var hon på ett ypperligt fin humör och fortsatte prata om hur bra exet och jag passade ihop och hur vi var framtiden etc etc. Så säger hon: "Och detta med åldersskillnaden är ju ingenting, låt ingen säga annorlunda, för A är så himla mogen för sin ålder och du är ju så omogen själv." Hade jag inte känt henne och jobbat med henne i en massa år hade jag säkert tagit lite illa upp, men denna gången tog jag det som en komplimang. Ja, jag är lite omogen, jag gillar att ha kul och festa. Jag tar ganska så lätt på livet och det är nog det hon menade.

 

[Lillefrun]

Jag har också blivit uppraggad på stan, i affärer, i Kenya och min granne som alla velat träffa mig och med tydligt mål på förhållanden men jag säger alltid nej. Har haft en kille som var 2 år yngre men han var mognare än dom i min klass för det mesta. Sen som vuxen hade jag ett förhållande med en 11 år äldre man. Jag var 22 och han 33 och den skillnaden var för stor. Han hade barn och fast vi var tillsammans länge var det tvunget att vara hemligt enligt honom så min familj visste inget. Senaste ynglingen var 20 och fyllde sen 21 men det var 12 år och det kändes fel. Sa det till honom.

 

[Tonto]

Ja, jag kan knappt minnas senast jag träffade nån som var lika gammal som mig eller äldre.
Eller ja, min första pojkvän, för 15 år sen

Resten har varit yngre. Jag ser ett mönster!

O är 3 år äldre än mig. Men folk gissar att vi är i tidiga 20årsåldern pga att folk tror man ser ut som en tant/gubbe efter 30

Jag insåg väl att yngre män är rätt jobbiga och osäkra. Så är inte speciellt sugen på det längre.

 

[pepp]

Ska visst träffa jägaren igen på måndag om jag är frisk. Vi ska plocka lingon, herregud vad han satt sig i mig.

Har en dejt på lördag med, han har en Van!
Vi ska spela alfapet tror jag tänkte föreslå nyktert.

 

[sorbifolia]

Ja, jag kan knappt minnas senast jag träffade nån som var lika gammal som mig eller äldre.
Eller ja, min första pojkvän, för 15 år sen

Resten har varit yngre. Jag ser ett mönster!

Kan det vara därför att du har svårt att hitta killar som söker en långvarig/seriös relation? Min erfarenhet är att killar i mitten av 30-åren är mkt interesserade av att hitta en livspartner, sas...

 

[pepp]

Kan det vara därför att du har svårt att hitta killar som söker en långvarig/seriös relation? Min erfarenhet är att killar i mitten av 30-åren är mkt interesserade av att hitta en livspartner, sas...

Tror faktiskt det.
Vi är ofta inte på samma plats i livet, han är "skadad" från tidigare förhållande.

Men jag hittar ingen i samma ålder (vill helst inte ha barn i bilden)

 

[pepp]

F är den enda 30 åriga jag träffat, resten är 25 och upp till 29...

Själv fyller jag 36 inget fel i det, så länge man är på samma nivå!

 

[Tonto]

Tror faktiskt det.
Vi är ofta inte på samma plats i livet, han är "skadad" från tidigare förhållande.

Men jag hittar ingen i samma ålder (vill helst inte ha barn i bilden)

Ja jag upplevde samma sak. Inte för att jag kanske ville ha ett förhållande när jag dejtar, (även om jag nu istället har snubblat in i ett utan att ha ens funderat/haft det i åtanke. ) så märktes det i deras sätt att kommunicera osv att det var omoget/skadat. Trist.

Jag sveper ju också bort på barn (och hund och läkare).

 

[ii-ssa]

Jag blir 31 iår och herrn blir 34 ^^ så 3 år emellan oss

 

[Lillefrun]

Vet att jag sa att jag förstår att man inte svarar direkt på sms men jag stör mig på att det tar längre tid än vad jag önskar att få svar. Och att det hittills varit jag som frågat om han vill träffas men det kan vara mitt eget fel eftersom jag skrev i början att jag vill ta det lugnt och att jag kanske inte vill ses hela tiden utan behöver eget space men nu när allt går så bra vill jag ju höras av och jag vill träffas, vet inte hur jag ska säga att han gärna får ta initiativ också utan att det blir jobbigt för mig eller honom.

Vi har båda sagt att vi tycker väldigt mycket om varandra och att det känns som att vi känt varandra jätte länge. Båda har sagt att den andra är väldigt söt. Så något går ju framåt. När vi sa hej då sist frågade jag om han lämnade mig nu lite på skoj och för att jag var livrädd att han skulle göra det och då sa han att han lämnade mig just då för den kvällen men att han kommer finnas kvar hos mig länge till. Jag skämtade och frågade om han alltså inte tröttnat på mig och då sa han att han verkligen inte gjort det.

 

[Tonto]

Vet att jag sa att jag förstår att man inte svarar direkt på sms men jag stör mig på att det tar längre tid än vad jag önskar att få svar. Och att det hittills varit jag som frågat om han vill träffas men det kan vara mitt eget fel eftersom jag skrev i början att jag vill ta det lugnt och att jag kanske inte vill ses hela tiden utan behöver eget space men nu när allt går så bra vill jag ju höras av och jag vill träffas, vet inte hur jag ska säga att han gärna får ta initiativ också utan att det blir jobbigt för mig eller honom.

Vi har båda sagt att vi tycker väldigt mycket om varandra och att det känns som att vi känt varandra jätte länge. Båda har sagt att den andra är väldigt söt. Så något går ju framåt. När vi sa hej då sist frågade jag om han lämnade mig nu lite på skoj och för att jag var livrädd att han skulle göra det och då sa han att han lämnade mig just då för den kvällen men att han kommer finnas kvar hos mig länge till. Jag skämtade och frågade om han alltså inte tröttnat på mig och då sa han att han verkligen inte gjort det.

Då skulle jag bara ha lite is i magen och vänta på att han tar initiativ, eller prata med honom om det.

 

[Lillefrun]

Då skulle jag bara ha lite is i magen och vänta på att han tar initiativ, eller prata med honom om det.

Men hur länge kan man vänta innan han tror att jag inte vill ses när det varit jag som hållit ihop det? Kan jag smyga in det på något sätt, typ att jag ser fram emot att han hör av sig om en ny dag att ses?

 

[Tonto]

Men hur länge kan man vänta innan han tror att jag inte vill ses när det varit jag som hållit ihop det? Kan jag smyga in det på något sätt, typ att jag ser fram emot att han hör av sig om en ny dag att ses?

Varför smyga? Om du väljer att prata om det med honom så kan du ju berätta hur du känner, dvs att du inte vill ta det lugnt och att du gärna vill att han ska ta initiativ till att ses för att det känns jobbigt att behöva göra alla sådana förslag.

Jag själv har inget för ”spel” och att smyga runt med hur man känner dock.