Dejtingtråden 32

[Cherarriduracell]

Nä, inte jag heller. Varför ens dejta om man inte är redo för det?

Hur vet man om man är redo för att dejta? Kan man inte komma på halvvägs att det inte känns bra med just den personen?

 

[Eurydome]

Träffade en kille igår som jag visst träffat ute för 2-3 år sen. Jag minns honom inte övh från början, men sen föll polletten ner
Det var trevligt, vi sov i hans segelbåt!

Alltså du har verkligen game när det kommer till att skaffa dejter IRL!

 

[pepp]

Alltså du har verkligen game när det kommer till att skaffa dejter IRL!

Haha ja, pga full ute och tar för mig. Det är ju kul att man kanske är lite minnesvärd

Tinder är inte riktigt min grej, tyvärr.

 

[Eurydome]

@pepp jag är team @Tonto och @parellikusken när det gäller att bestämma upplägg redan från början. Jag tycker det blir alldeles för mycket press om den andra tydligt deklamerar att den vill ha något SERIÖST. Då får jag panik.

För mig funkar det bäst att inte se för långt fram utan mer känna efter om man har en go känsla och i så fall ses jag gärna igen och så får man se vad som händer.

Fanns en vilja hos den andra att hitta på saker även utanför sängen så hade jag inte stressat på något utan tagit det som det kom, men är den andra bara intresserad av att tömma och glömma en gång i veckan är det såklart en annan sak.

 

[Eurydome]

Haha ja, pga full ute och tar för mig. Det är ju kul att man kanske är lite minnesvärd

Tinder är inte riktigt min grej, tyvärr.

Alltså på att du tar för dig, inte på att du är full.

 

[pepp]

@pepp jag är team @Tonto och @parellikusken när det gäller att bestämma upplägg redan från början. Jag tycker det blir alldeles för mycket press om den andra tydligt deklamerar att den vill ha något SERIÖST. Då får jag panik.

För mig funkar det bäst att inte se för långt fram utan mer känna efter om man har en go känsla och i så fall ses jag gärna igen och så får man se vad som händer.

Fanns en vilja hos den andra att hitta på saker även utanför sängen så hade jag inte stressat på något utan tagit det som det kom, men är den andra bara intresserad av att tömma och glömma en gång i veckan är det såklart en annan sak.

Nä jag vet och jag tänker ju samma, men har gjort exakt detta i över 4 år nu.

Det börjar tära och jag känner mer och mer hur mindre mottaglig för känslor jag blir

 

[pepp]

Alltså på att du tar för dig, inte på att du är full.

Jag hade nämnt hans längd och hans
Herregud.

 

[Eurydome]

Jag hade nämnt hans längd och hans
Herregud.

Verkar ha funkat iaf...

 

[Tonto]

Nä det förstår inte jag heller.
Jag ser ju min och jägarens dejter som nåt "seriöst", inget man gör med random person (åtminstone inte jag)
Hade jag bara velat legat, ja då hade vi gjort bara det.

Men finns ju många sidor av dejtandet.

Oj, så man måste vilja ha något seriöst för att man gör mer än att typ ligga? Typ alla jag dejtat har vi hittat på saker, gått hand i hand osv utan att det varit något seriöst i form av = vi är ihop.

Nu skulle kanske dom flesta klassa mig och O som ett par för att vi bestämt att det här blir långvarigt och att det finns framtidsdrömmar men vi sågs precis likadant i typ 8 månader utan en tanke ifrån min sida att vi skulle vara seriösa eller vara ihop.

 

[Eurydome]

Oj, så man måste vilja ha något seriöst för att man gör mer än att typ ligga? Typ alla jag dejtat har vi hittat på saker, gått hand i hand osv utan att det varit något seriöst i form av = vi är ihop.

Nu skulle kanske dom flesta klassa mig och O som ett par för att vi bestämt att det här blir långvarigt och att det finns framtidsdrömmar men vi sågs precis likadant i typ 8 månader utan en tanke ifrån min sida att vi skulle vara seriösa eller vara ihop.

Nu svarar jag, för jag tror jag förstår hur @pepp menar. Nej såklart inte, men om man verkligen vill ha en pojkvän och har försökt i 4 år att ”ta det som det kommer” så kan jag förstå om man blir väldigt uppgiven när det aldrig händer, och att man kanske istället stressar på för att få besked.

Jag ser inte det som något märkligt att det ibland efter ett antal månader uppstår känslor från båda håll och man känner att man vill bli tillsammans. Det är liksom ofta så som förhållanden uppstår. Man umgås, blir kär, blir ihop.

Och även om det inte är din melodi att ha en partner på det traditionella viset så är det ändå väldigt många som vill ha det.

 

[pepp]

Nu svarar jag, för jag tror jag förstår hur @pepp menar. Nej såklart inte, men om man verkligen vill ha en pojkvän och har försökt i 4 år att ”ta det som det kommer” så kan jag förstå om man blir väldigt uppgiven när det aldrig händer, och att man kanske istället stressar på för att få besked.

Jag ser inte det som något märkligt att det ibland efter ett antal månader uppstår känslor från båda håll och man känner att man vill bli tillsammans. Det är liksom ofta så som förhållanden uppstår. Man umgås, blir kär, blir ihop.

Och även om det inte är din melodi att ha en partner på det traditionella viset så är det ändå väldigt många som vill ha det.

Exakt

Oj, så man måste vilja ha något seriöst för att man gör mer än att typ ligga? Typ alla jag dejtat har vi hittat på saker, gått hand i hand osv utan att det varit något seriöst i form av = vi är ihop.

Nu skulle kanske dom flesta klassa mig och O som ett par för att vi bestämt att det här blir långvarigt och att det finns framtidsdrömmar men vi sågs precis likadant i typ 8 månader utan en tanke ifrån min sida att vi skulle vara seriösa eller vara ihop.

Jättekul och fint att ni kan ha e.tt sånt förhållande ❤

Jag kan det inte.

 

[Tonto]

Nu svarar jag, för jag tror jag förstår hur @pepp menar. Nej såklart inte, men om man verkligen vill ha en pojkvän och har försökt i 4 år att ”ta det som det kommer” så kan jag förstå om man blir väldigt uppgiven när det aldrig händer, och att man kanske istället stressar på för att få besked.

Jag ser inte det som något märkligt att det ibland efter ett antal månader uppstår känslor från båda håll och man känner att man vill bli tillsammans. Det är liksom ofta så som förhållanden uppstår. Man umgås, blir kär, blir ihop.

Och även om det inte är din melodi att ha en partner på det traditionella viset så är det ändå väldigt många som vill ha det.

Just nu vill jag nog inte det, men tror nog mest att jag har commitment issues.

Men jag upplever utifrån vad jag hört/läst/upplevt att många sätter krokben för sig själva när dom försöker stressa fram något slags besked efter väldigt få dejter. Tror många backar av och blir ointresserade då.

 

[Eurydome]

Just nu vill jag nog inte det, men tror nog mest att jag har commitment issues.

Men jag upplever utifrån vad jag hört/läst/upplevt att många sätter krokben för sig själva när dom försöker stressa fram något slags besked efter väldigt få dejter. Tror många backar av och blir ointresserade då.

Ja där håller jag med.

 

[Modest]

Ni vet segproppen jag chattat med sen 3 mars? Killen som skickar typ ett meddelande om dagen och är hur seg som helst. Vi träffades ju en gång i april och fikade så vi har ju setts. Vi har ju hållit kontakten hela tiden och jag har hela tiden känt att denna killen är mannen i mitt liv typ. Så i tisdags bestämde vi att vi skulle ses på torsdag i ett samhälle mitt emellan oss. Han utvidgade det till en hotellnatt så vi kunde dricka ett par öl utan att tänka på bilkörning mm. Sagt och gjort. Vi träffades på hotellet, käkade middag ute, gick en promenad, drack GT och snackade om allting. Vi har en så himla bra kommunikation på ett sätt. Då vårt rum hade ett stort badkar med tassar badade vi i en timme innan vi gick och la oss. Han höll om mig hela natten, är sjukt öm och gullig med mig, pussar och pillar. (Givetvis hade vi sex också ett par gånger och han är ju lätt den sexigaste personen jag någonsin träffat). Vi käkade frukost på morgonen och när vi skulle säga hejdå kramades vi och jag pussade honom på kinden, varpå han drar tag i mig och kysser mig mitt ute på öppen gata.

På fredagen var det radiotystnad, men han hade lite grejer att göra så jag köper det. Och vi skildes ju åt fredag morgon. På lördagen kom det lite praktiska grejer på Messenger men inget om hur han kände eller tyckte. Idag har det än så länge varit radiotystnad. Jag typ dör av ångestpåslag. Hatar detta!

Vi hade så himla fin kväll och natt och så länge han inte är världens bästa skådespelare så tyckte han också det. Han skrattar åt saker jag säger och han verkar gilla mig. Men ändå ingenting. Bah!!

Nej men usch vad jobbigt. Lider med dig och vet hur det känns.

 

[Ramona]

Just nu vill jag nog inte det, men tror nog mest att jag har commitment issues.

Men jag upplever utifrån vad jag hört/läst/upplevt att många sätter krokben för sig själva när dom försöker stressa fram något slags besked efter väldigt få dejter. Tror många backar av och blir ointresserade då.

Fast backar man för att någon visar intresse är man ju inte intresserad själv? Gillar man någon blir man ju glad över att den personen gillar en tillbaka. Och är man förälskad vill man ju typ vara med den personen hela tiden. Nästan.
Eller?

 

[Tonto]

Fast backar man för att någon visar intresse är man ju inte intresserad själv? Gillar man någon blir man ju glad över att den personen gillar en tillbaka. Och är man förälskad vill man ju typ vara med den personen hela tiden. Nästan.
Eller?

Fast jag backar helt klart även om jag är intresserad om den andra är för på och vill ha svar på om jag ser på relationen som seriös efter några få dejter. Tycker det är sjukt jobbigt när folk gör så och fattar inte hur dom tycker att man ska göra sådana beslut efter så kort tid. Känns impulsivt och fel för mig. Så för mig är det en red flag när någon gör så.

Att vara förälskad är inte något som sker för mig lätt och absolut inte efter ett par dejter.

Tror också att det är dumt att gå in i att vilja vara med en person hela tiden och inte ha egentid och möjlighet att leva sitt eget liv med.

 

[tuaphua]

Fast backar man för att någon visar intresse är man ju inte intresserad själv? Gillar man någon blir man ju glad över att den personen gillar en tillbaka. Och är man förälskad vill man ju typ vara med den personen hela tiden. Nästan.
Eller?

Jag har absolut backat av sånt. Jag behöver få ha det lite fritt och med eget space först. Jag vill få känna efter lite och vill inte såra någon som är snabbare i vad den känner. Jag vet att vissa tyckt att det är konstigt gjort av mig. Men man funkar väl olika.

 

[Fibusen]

Överlevt min första dag utan ett ljud från honom, ny dag i dag. Känns fortfarande som om jag gått sönder totalt. Jag hoppas det vänder snart för just nu fungerar jag inte. Kanske mest för att det blev så konstigt, från massa fint till tvärnit på bara några dagar. Får liksom ingen ordning i huvudet, och det är såklart det värsta nu. Att det bara maler och gnager och jag pinar mig själv genom att sitta och läsa våran konversation i hopp om något svar. För två veckor sen så skrev han att han får bara mer och mer känslor hela tiden, och undrar hur mycket kärlek som går att känna, att han aldrig kommer tröttna på det här, att det känns så jäkla bra. Till att det sen inte är någon idé? Det är ju det absolut värsta alltså! Jag brukar kunna se ett mönster, hitta en förklaring, men ingen. Det är kaos i huvudet och jag är så frustrerad.

Samtidigt som jag vill blocka han just för att jag inte ska se något och få läka ihop i lugn och ro, så hoppas jag hela tiden på att det ska komma en förklaring, ett ljud bara, vad som helst. Att han bara behöver tid. Något litet hopp att hålla i.

Jag fattar att det kommer gå över, att en dag får jag sova en hel natt igen, kunna äta utan att det växer i munnen, kunna släppa tankarna på allt, men nu är det riktigt kaos och jag tror hjärnan och hjärtat ska sprängas snart! Jag vet inte ens om jag är ledsen längre, eller om jag bara är så innerligt frustrerad!

Jag önskar att jag var en sån som bara kunde släppa saker och gå vidare, kunna fokusera på annat och låta tiden ha sin gång utan att knäckas så här, men jag är inte det. Saken blir ju inte bättre av att jag har semester och det är totalt skitväder ute, sitter bara i soffan som en zombie och tiden går så sakta. Långa dagar blir det när jag bara får 2-3 timmars sömn innan jag vaknar med ett ryck av tankarna. Sov mellan 1 och 4 i natt, det är den enda stunden hjärnan får vila. Jag förstår inte hur jag kan bli så här påverkad?! Jag vill inte det! Jag vill gå vidare med mitt och fortsätta livet, och det skrämmer mig inte ens att vara själv heller så jag har ju inget att vara rädd för. Jag klarar mig, och har klarat värre saker än så här. Jag vet det. Jag vill bara inte vara utan honom…

 

[EmmaBovary]

Jag önskar att jag var en sån som bara kunde släppa saker och gå vidare, kunna fokusera på annat och låta tiden ha sin gång utan att knäckas så här, men jag är inte det. Saken blir ju inte bättre av att jag har semester och det är totalt skitväder ute, sitter bara i soffan som en zombie och tiden går så sakta. Långa dagar blir det när jag bara får 2-3 timmars sömn innan jag vaknar med ett ryck av tankarna. Sov mellan 1 och 4 i natt, det är den enda stunden hjärnan får vila. Jag förstår inte hur jag kan bli så här påverkad?! Jag vill inte det! Jag vill gå vidare med mitt och fortsätta livet, och det skrämmer mig inte ens att vara själv heller så jag har ju inget att vara rädd för. Jag klarar mig, och har klarat värre saker än så här. Jag vet det. Jag vill bara inte vara utan honom…

Stackare! Jag fungerar likadant, och har således inga råd att ge men ville bara säga att jag lider med dig.

 

[Eurydome]

Fast backar man för att någon visar intresse är man ju inte intresserad själv? Gillar man någon blir man ju glad över att den personen gillar en tillbaka. Och är man förälskad vill man ju typ vara med den personen hela tiden. Nästan.
Eller?

Ja, men i alla fall jag blir inte förälskad efter ett par dejter utan det kommer senare. Och i början vill jag gärna ha lite luft mellan träffarna så att jag hinner känna efter hur det känns. Inte börja ses flera gånger i veckan direkt. Om någon är väldigt på i början så finns det en väldigt stor risk att jag backar.