Han var som vanligt i uppsittningen helt avslappnad och stod lugnt. Skrittar några steg framåt och sen drar han bara! Jag som inte är beredd blir hängande i tyglarna och i obalans=han blir ännu räddare. Kör upp huvudet i vädret och drar in baken under sig. Får till slut stopp så skyndar mig av, lugnar ner oss lite och sitter upp igen med medhjälpare som håller i. Spänd som fiolsträng är han! Sitter upp en kort sväng igen och sitter av. Gjorde ett nytt försök en vecka senare med medhjälpare. Åter igen spänd som en fiolsträng och försöker dra igen men då får medhjälparen stopp i från marken. Så nu har jag backat tillbaka. Har i veckan haft honom stått bredvid pallen, ställt mig på pallen, grejat med sadeln och hängt. I helgen tänkte jag sitta upp om det känns bra, bara sitta där och sen sitta av igen. Ska kunna skritta på honom igen är målet sen blir det vila och eventuellt dra vargtänder!