Bryta upp med sambo (långt)

[athena_arabians]

25åriga ??? Fast okejrå jag är ju mentalt väldigt ung och omogen men JA det har jag velat skriva att TS ska göra men inser också att TS inte riktigt är "där" än .... men vänta bara Snart inser TS att "himlen är runt hörnet"

Jag är snart 48... tom jag har lugnat ner mig

 

[Milosari]

Aha! Vi har kommit på det. Ja men visst är det tur. Han tänker faktiskt inte låta den här relationen ta slut hur som helst för han VET att den är bra, kan bli fantastisk, och att vi är rätt för varandra. Och så länge HAN vet det, I mean
Då kan ju inte jag komma här och tycka något annat tokigt.



Hmm nej nej, jag kommer kasta mig i första bästas armar! Vare sig JAG vill eller inte!

@athena_arabians haha ändå sant! Äsch, jag ska bara ha igenom mina två månader, just nu vill jag inte se en karl på ett bra tag Kanske kravlar ut igen om ett tag.

Ska bli intressant att se hur diskussionen går när jag berättar att det inte kommer bli något instagram-följande här inte.
Är första reaktionen i stil med att "det är för att du ska kunna träffa MÄN utan att jag VET!" så säger det mer om honom än om mig känner jag Man kan liksom inte vara isär "på riktigt" om man ser personen konstant på sociala medier. Känns rätt självklart, tycker jag då.

Eller så bestämmer du dig inte nu för hur du vill leva efter sambo utan låter livet föra dit det vill. Vill du bli förförd/förföra någon annan så är det väl ändå inte ditt ex som ska diktera när/om/hur det är lämpligt?

 

[Sebastian]

Jeg er enig med flere her. Blokker overalt og løp! Sjekke om du har ombestemt deg om fire uker? Det er hans forsøk på å kontrollere deg, sørge for at du ikke skal holde på beslutningen din. Og at han blir lei seg? Han er voksen og har ansvar for egne følelser! Ikke ditt ansvar.

 

[corzette]

Jag är snart 48... tom jag har lugnat ner mig

47 (men är som sagt mer omogen och barnslig än många)

 

[Utsikt]

Det är verkligen galet HUR MYCKET jag vill ta ansvar för alla hans känslor och bara släppa allt mitt så länge han mår bra
Nu är ju det inte direkt hans fel, men jag tänker att vill jag verkligen kunna jobba på mig själv och bli den jag vill bli, så krävs något slags nystart. Att faktiskt stå på mig för mina behov genom detta är ett jävligt bra första steg!

Så, igår hade vi trevligt, dvs ignorerade allt lite till. (Har som sagt verkligen haft för lång tid mellan beslut och att verkliggöra beslutet.) Imorgon åker jag och innan jag kommer hem ska han ha åkt. Och lämnat nyckeln Ville han såklart inte men ursäkta, jag vill faktiskt hellre att mamma har den om något skulle hända.
Känns bra, overkligt, sjukt konstigt.

Så idag måste vi sätta oss och jag säga att jag inte vill höras efter fyra veckor. Och det kan faktiskt jag bestämma. 3 månader, minst 2 var tanken. Vi kan höras av efter 2. Att försöka "skynda på" det här kommer inte hjälpa någon av oss.
Sedan instagram, ta upp att nej vi ska inte följa varandra där så att han kanske fattar lite mer eller bara blocka
Håhå jaja.

 

[tanten]

Det är verkligen galet HUR MYCKET jag vill ta ansvar för alla hans känslor och bara släppa allt mitt så länge han mår bra
Nu är ju det inte direkt hans fel, men jag tänker att vill jag verkligen kunna jobba på mig själv och bli den jag vill bli, så krävs något slags nystart. Att faktiskt stå på mig för mina behov genom detta är ett jävligt bra första steg!

Så, igår hade vi trevligt, dvs ignorerade allt lite till. (Har som sagt verkligen haft för lång tid mellan beslut och att verkliggöra beslutet.) Imorgon åker jag och innan jag kommer hem ska han ha åkt. Och lämnat nyckeln Ville han såklart inte men ursäkta, jag vill faktiskt hellre att mamma har den om något skulle hända.
Känns bra, overkligt, sjukt konstigt.

Så idag måste vi sätta oss och jag säga att jag inte vill höras efter fyra veckor. Och det kan faktiskt jag bestämma. 3 månader, minst 2 var tanken. Vi kan höras av efter 2. Att försöka "skynda på" det här kommer inte hjälpa någon av oss.
Sedan instagram, ta upp att nej vi ska inte följa varandra där så att han kanske fattar lite mer eller bara blocka
Håhå jaja.

Så mycket du växt under denna process!

Du resonerar klarsynt och insiktsfullt. Bra jobbat.

 

[MiniLi]

Så idag måste vi sätta oss och jag säga att jag inte vill höras efter fyra veckor. Och det kan faktiskt jag bestämma. 3 månader, minst 2 var tanken. Vi kan höras av efter 2. Att försöka "skynda på" det här kommer inte hjälpa någon av oss.
Sedan instagram, ta upp att nej vi ska inte följa varandra där så att han kanske fattar lite mer eller bara blocka
Håhå jaja.

Du behöver inte ta det snacket nu innan han åker. Låt honom åka iväg och sedan meddelar du honom att du ändrat dig. Jag fattar inte varför ni ska bestämma att höras alls? Det är ju bara konstigt. Om du ångrar dig kan du ju höra av dig då, men varför bjuda in till en diskussion med en person som har för vana att köra över dig?

Alltså jag får verkligen sitta på händerna när jag läser i den här tråden. Det bara kryper i mig när jag läser hur du fullständigt kör över dig själv och sätter dig själv i situationer som aldrig kan bli bra för dig. Som att ni har fortsatt att umgås, eller det här att ni måste ”ta snacket” tillsammans, eller att planera in att ni ska höras? Varför?
Du vet ju redan hur det kommer bli. Han kommer fortsätta köra över dig, du kommer må jättedåligt och i värsta fall går du med på saker du egentligen inte vill. Även om du klarar att stå fast vid vad du vill så är det situationer som kommer få dig att må dåligt. Det är liksom som ett självskadebeteende, att medvetet utsätta sig för situationer som kommer göra dig känslomässigt illa.

För din egen skull - klipp banden. Prata inte med honom, boka inte in någon ”incheckning”, sätt inte upp några regler osv.
Gör slut, blocka. Gå vidare med ditt liv. Vill du inte träff någon ny så gör du inte det, men då ska det vara för att det är vad DU vill. Inte för att han har satt upp regler för hur du ska leva ditt liv.

 

[Kiwifrukt]

Du behöver inte ta det snacket nu innan han åker. Låt honom åka iväg och sedan meddelar du honom att du ändrat dig. Jag fattar inte varför ni ska bestämma att höras alls? Det är ju bara konstigt. Om du ångrar dig kan du ju höra av dig då, men varför bjuda in till en diskussion med en person som har för vana att köra över dig?

Alltså jag får verkligen sitta på händerna när jag läser i den här tråden. Det bara kryper i mig när jag läser hur du fullständigt kör över dig själv och sätter dig själv i situationer som aldrig kan bli bra för dig. Som att ni har fortsatt att umgås, eller det här att ni måste ”ta snacket” tillsammans, eller att planera in att ni ska höras? Varför?
Du vet ju redan hur det kommer bli. Han kommer fortsätta köra över dig, du kommer må jättedåligt och i värsta fall går du med på saker du egentligen inte vill. Även om du klarar att stå fast vid vad du vill så är det situationer som kommer få dig att må dåligt. Det är liksom som ett självskadebeteende, att medvetet utsätta sig för situationer som kommer göra dig känslomässigt illa.

För din egen skull - klipp banden. Prata inte med honom, boka inte in någon ”incheckning”, sätt inte upp några regler osv.
Gör slut, blocka. Gå vidare med ditt liv. Vill du inte träff någon ny så gör du inte det, men då ska det vara för att det är vad DU vill. Inte för att han har satt upp regler för hur du ska leva ditt liv.

TS - varför ska ni ha kontakt i fortsättningen? Bryter man så bryter man, och om man inte har gemensamma barn så att man måste fortsätta ha kontakt för deras skull, så brukar man väl väldigt sällan fortsätta ha kontakt med ett gammalt ex? Varför ska han få fortsätta styra och lägga sig i ditt liv? För det är det han gör. Han vill inte ha kontakt med dig för att han vill ha kontakt som en normal människa vill ha kontakt med någon, han vill ha kontakt med dig för att fortsätta manipulera och styra dig så att du sen förhoppningsvis gör som han vill = blir ihop igen när den fåniga tidsfristen han har satt upp är slut, och så kan han fortsätta precis som innan.

Blockera honom på alla kontaktvägar som finns. Blockera, inte bara plocka bort honom som vän. För annars kommer han vara inne på dina sidor och försöka luska ut saker ändå. Been there, fast med en så kallad kompis som inte kunde släppa att vi var over, utan fortsatta stalka mig på sociala medier istället. Blockering är det enda som hjälper, så människan inte kan få upp dig överhuvudtaget.

 

[eventingmania]

Det är verkligen galet HUR MYCKET jag vill ta ansvar för alla hans känslor och bara släppa allt mitt så länge han mår bra
Nu är ju det inte direkt hans fel, men jag tänker att vill jag verkligen kunna jobba på mig själv och bli den jag vill bli, så krävs något slags nystart. Att faktiskt stå på mig för mina behov genom detta är ett jävligt bra första steg!

Så, igår hade vi trevligt, dvs ignorerade allt lite till. (Har som sagt verkligen haft för lång tid mellan beslut och att verkliggöra beslutet.) Imorgon åker jag och innan jag kommer hem ska han ha åkt. Och lämnat nyckeln Ville han såklart inte men ursäkta, jag vill faktiskt hellre att mamma har den om något skulle hända.
Känns bra, overkligt, sjukt konstigt.

Så idag måste vi sätta oss och jag säga att jag inte vill höras efter fyra veckor. Och det kan faktiskt jag bestämma. 3 månader, minst 2 var tanken. Vi kan höras av efter 2. Att försöka "skynda på" det här kommer inte hjälpa någon av oss.
Sedan instagram, ta upp att nej vi ska inte följa varandra där så att han kanske fattar lite mer eller bara blocka
Håhå jaja.

Spring, medan du kan!

Hela ditt resonemang ovan bevisar ännu en gång hur förbaskat osund den här relationen är. För att inte tala om hur manipulativ och kontrollerande din partner är.

På instagram kan man dessutom blocka folk hur man vill och även ändra till privatstatus för ens konto så folk inte kan nästla sig in i ens liv via ett annat konto.

 

[Utsikt]

Svarar allmänt

Ja alltså separation hakade ju jag på - men då enligt devisen "vi hörs om två-tre månader och däremellan noll, nada, ingenting". Vi ska liksom inte ens existera i varandras liv under tiden, annars är det ju ingen separation, då är det nåt slags förlängt Englandsbesök för honom (aka helt meningslöst).
Det var dessutom hans förslag, hmpf. Jag kan knappast komma på att jag saknar honom och vill ha tillbaka honom i mitt liv, om han är i mitt liv under tiden Så planen var/är att separera och sen för mig att säga A eller B.
(A - Kom hem! B - Skicka en lista på vad i förrådet som du vill ha och vad som ska säljas, tack och hej.)

Det är nu när vi ska ta det praktiska som saker plötsligt urholkats. Han inser väl mer och mer att jag inte kommer ändra mig till "men stanna bara, du behöver inte åka" och då panik-kasta in "men vi kan väl höras kort om en månad bara". Vilket vi absolut inte ska. (Och nein, inga sociala medier då är man ju fortfarande i verkligen med i varandras liv these days.)

(Edit:
Om 24 h åker jag på weekend Fyfan vad skönt att komma iväg!)

 

[Kiwifrukt]

Svarar allmänt

Ja alltså separation hakade ju jag på - men då enligt devisen "vi hörs om två-tre månader och däremellan noll, nada, ingenting". Vi ska liksom inte ens existera i varandras liv under tiden, annars är det ju ingen separation, då är det nåt slags förlängt Englandsbesök för honom (aka helt meningslöst).
Det var dessutom hans förslag, hmpf. Jag kan knappast komma på att jag saknar honom och vill ha tillbaka honom i mitt liv, om han är i mitt liv under tiden Så planen var/är att separera och sen för mig att säga A eller B.
(A - Kom hem! B - Skicka en lista på vad i förrådet som du vill ha och vad som ska säljas, tack och hej.)

Det är nu när vi ska ta det praktiska som saker plötsligt urholkats. Han inser väl mer och mer att jag inte kommer ändra mig till "men stanna bara, du behöver inte åka" och då panik-kasta in "men vi kan väl höras kort om en månad bara". Vilket vi absolut inte ska. (Och nein, inga sociala medier då är man ju fortfarande i verkligen med i varandras liv these days.)

(Edit:
Om 24 h åker jag på weekend Fyfan vad skönt att komma iväg!)

Han verkar ju labil och i ditt ställe hade jag kanske ändå inte tjafsat med honom nu utan hållit med honom om allt ("vi kan väl höras om någon månad"/inte ta upp grejen med sociala medier), men när han sitter på planet hem till England, blockera alla vägar han rimligtvis kan kontakta dig via, och lyckas han kontakta dig ändå, svara inte. Jag kanske är paranoid, men jag får väldigt dåliga vibbar av honom, jag hade bytt lås och sådär också även om han har lämnat tillbaka alla nycklar.

 

[eventingmania]

Han verkar ju labil och i ditt ställe hade jag kanske ändå inte tjafsat med honom nu utan hållit med honom om allt ("vi kan väl höras om någon månad"/inte ta upp grejen med sociala medier), men när han sitter på planet hem till England, blockera alla vägar han rimligtvis kan kontakta dig via, och lyckas han kontakta dig ändå, svara inte. Jag kanske är paranoid, men jag får väldigt dåliga vibbar av honom, jag hade bytt lås och sådär också även om han har lämnat tillbaka alla nycklar.

Du är inte paranoid och garanterat inte ensam om att tänka i de här banorna!

 

[MiniLi]

Svarar allmänt

Ja alltså separation hakade ju jag på - men då enligt devisen "vi hörs om två-tre månader och däremellan noll, nada, ingenting". Vi ska liksom inte ens existera i varandras liv under tiden, annars är det ju ingen separation, då är det nåt slags förlängt Englandsbesök för honom (aka helt meningslöst).
Det var dessutom hans förslag, hmpf. Jag kan knappast komma på att jag saknar honom och vill ha tillbaka honom i mitt liv, om han är i mitt liv under tiden Så planen var/är att separera och sen för mig att säga A eller B.
(A - Kom hem! B - Skicka en lista på vad i förrådet som du vill ha och vad som ska säljas, tack och hej.)

Det är nu när vi ska ta det praktiska som saker plötsligt urholkats. Han inser väl mer och mer att jag inte kommer ändra mig till "men stanna bara, du behöver inte åka" och då panik-kasta in "men vi kan väl höras kort om en månad bara". Vilket vi absolut inte ska. (Och nein, inga sociala medier då är man ju fortfarande i verkligen med i varandras liv these days.)

(Edit:
Om 24 h åker jag på weekend Fyfan vad skönt att komma iväg!)

Man får ändra sig igen! Även om du sagt ja till någon slags paus så är det fullt tillåtet att ändra sig igen!

 

[Jerseyite]

Han verkar ju labil och i ditt ställe hade jag kanske ändå inte tjafsat med honom nu utan hållit med honom om allt ("vi kan väl höras om någon månad"/inte ta upp grejen med sociala medier), men när han sitter på planet hem till England, blockera alla vägar han rimligtvis kan kontakta dig via, och lyckas han kontakta dig ändå, svara inte. Jag kanske är paranoid, men jag får väldigt dåliga vibbar av honom, jag hade bytt lås och sådär också även om han har lämnat tillbaka alla nycklar.

Jag tänker likadant. Byt låsen så fort han är ute ur lägenheten och meddela fastighetsskötaren att han inte bor där längre så om han står och skrapar med foten och ber om hjälp att komma in ”sin” lägenhet så är det läge att säga NO WAY.

 

[Tualma]

Jag håller med @MiniLi mfl. Ta inget snack om att du ändrat dig ang. "avstämning" så här tätt inpå. Det finns ingen anledning och kan leda till jobbiga diskussioner helt i onödan.
Grymt bra jobbat för övrigt. Jag är så imponerad av dig, @Utsikt!

 

[DarkInNight]

Stämmer in i kören, låt honom åka med tron om att ni ska höras om en månad.

När han är borta så kan du meddela att du ändrat dig.

 

[eventingmania]

Stämmer in i kören, låt honom åka med tron om att ni ska höras om en månad.

När han är borta så kan du meddela att du ändrat dig.

Skulle vilja dra det längre till att när han han är borta undvik all kontakt för all framtid!

 

[Kiwifrukt]

Skulle vilja dra det längre till att när han han är borta undvik all kontakt för all framtid!

Jag håller med. Han verkar inte vara av typen som köper hennes argument sen, utan det är bättre att inte ha någon som helst kontakt med honom när han är ute ur landet.

Har han saker kvar hos dig @Utsikt? Kanske är läge att han magasinerar dem någon annanstans så att han inte har sina saker som ett svepskäl att komma tillbaka heller?

 

[DarkInNight]

Skulle vilja dra det längre till att när han han är borta undvik all kontakt för all framtid!

Ja. Det är steg två

 

[MCP]

@Utsikt
Det här med att du tar ansvar för hans känslor...
Jag vet inte om detta är en så hälsosam metod, men när jag bröt upp med exet (efter långt förhållande) så var jag tvungen att stänga av "hans känslor", just för att jag själv inte skulle gå sönder. Jag var tvungen att ganska kallt tänka: hans känslor måste han själv hantera, för även om jag är en del av orsaken till varför han har det jobbigt nu, så kan jag inte göra något åt det. Inte på något sätt som inte skulle innebära att jag är tvungen att göra avkall på mig själv.


Så varje gång du börjar tänka i banorna att du orsakar honom detta, stoppa dig själv, tänk i andra banor. Gräv inte ner dig i vad han möjligen känner, det enda som händer är att du själv börjar må sämre. Hans känslor, hans ansvar.