Bryta med ett syskon - någon med erfarenheter?

[Lingon]

Det kan ju vara nästa steg nästa gång hon är elak (för ja, det kommer att komma en nästa gång). Nu kommer hon säkert sitta hemma hos sig och tjura ett bra tag för att hon blev så "illa behandlad" alternativt häcka hos sambons mamma för att sen kunna säga att hon bryr sig så mycket mer om barnet än vad mamma och pappa gör. (Barnets farmor bor på samma ort som dem så det är ju inte så konstigt att de kanske träffar henne mer.) Men det första hon slickat såren tillräckligt kommer det garanterat komma nya giftiga kommentarer, så då kanske jag faktiskt ska fråga henne rakt ut om hon mår bra av att vara elak.

Men när det kommit upp tidigare har hon sagt kommentarer som "hon måste ju tåla skoj" alternativt "hon måste ju tåla kritik" eller "hon måste ju tåla jargong", att jag "måste vakna" och inse att jag inte kan skjuta barnalstrandet på framtiden längre, att jag inte kan vara så "kräsen" i mitt val av män som hon tycker att jag är för då kommer jag aldrig träffa någon = kommer aldrig få barn eller bara att jag ska växa upp och sluta se mig själv som viktigast i livet, för det är och kommer alltid vara hennes barn...

Jag hade i det läget bara ignorerat henne. Vägrat träffa henne, inte svarat på meddelanden eller samtal och sagt till eventuella släktingar som försöker prata med mig om henne att jag inte tänker lägga någon energi på att prata om henne så vill de prata med mig får de sluta prata om henne.

 

[strawberrysylt]

Jag tror ingenting kommer hjälpa, tyvärr. Jag tror hon hade fått någon diagnos vid utredning.
Bara sluta prata med henne, svara inte på tilltal, då blir det inte roligt längre. Om ni nu behöver vara på samma plats samtidigt, det skulle jag undvika i möjligaste mån.

 

[Cambrie]

Men säg ifrån och slå näven i bordet, gå inte bara därifrån? Sedan hade jag liksom någon annan sagt, ignorerat henne. Hade det blivit dålig stämning då, let it be.

Jag och min bror har ingen kontakt, visst kan vi säga hej om vi möts i dörren men i övrigt är det ingen kontakt alls. Vi har inget gemensamt och han var inte särskilt trevlig när min mammas man gick bort så jag har inget att säga honom, att mina föräldrar favoriserat honom på ett väldigt tydligt sätt har gjort sitt till. Jag hatar honom inte, han är bara en person som är väldigt likgiltig för mig.

Mamma har absolut varit ledsen över vår ickerelation, men jag har varit väldigt tydlig mot henne och sagt att det är mitt val och så får det bli, jag mår inte dåligt av det (inte han heller tror jag) och då behöver inte hon må dåligt heller.

Sedan din kollega tar du med chefen. Utfrysning oavsett anledning på en arbetsplats är inte ok.

Du får försöka skaffa lite ryggrad och inte bli trampad på, annars kommer folk fortsätta.

 

[Lobelia]

Jag tror inte det ger något. Troligen blir svaret "nej varför frågar du det?". I det läget måste man ju ställa följdfrågan "men varför är du då konstant elak?" och får antagligen svaret "jag är inte elak jag är rak och inte rädd för konflikter" eller liknande.
Den här typen av människor har liksom ingen bottennivå utan kan hitta miljoner ursäkter för sitt usla beteende och lägger alltid ansvaret på någon annan.

Många hittar inte ens på ursäkter många gånger utan det är deras sanning. Min syster ansåg på allvar att det var vi i andra bilens fel att de inte tankat i hennes bil (vi körde i två bilar) och krävde mig på en ursäkt för att hon blev arg och slog till sin egen dotter. Troligen anser TS syster att hon är den som är utsatta, att hon gör det för systerns bästa eller liknade. Alla uppfattar situationer utifrån sin egen verklighet. Ibland är vissas verklighet långt i från det de flesta uppfattar.

 

[mars]

Hon kan inte vara frisk givetvis. Men bryt nu innan hon fullständigt knäckt dig. Gläd dig åt din bror och svägerska, o umgås med dina föräldrar utan henne om inte dina föräldrar har såpass mycket stake så de kan sätta ner foten i sitt eget hem.

 

[Efwa]

Jag tror ingenting kommer hjälpa, tyvärr. Jag tror hon hade fått någon diagnos vid utredning.
Bara sluta prata med henne, svara inte på tilltal, då blir det inte roligt längre. Om ni nu behöver vara på samma plats samtidigt, det skulle jag undvika i möjligaste mån.

Jag tror samma.

Den här typen av människa säger att man överreagerar. Det andra man kan få höra efter att man blir förolämpad och säger ifrån på skarpen är ”oj, vad du blev arg då” och så blir personen arg på en för att man säger ifrån. De ”talade ju bara sanning”, som om det var en ursäkt att häva ur sig precis vad som helst.

Trevligt det där…….

Jag svarar på tilltal men engagerar mig inte i något annat alls längre. Inte en enda mening efter svaret.

Jag är väldigt säker på att personen dessutom inte förstår varför det är så här och att det givetvis är mitt fel att det hände.

 

[Fetaost]

Ja delvis. Hon brukar älska att dra upp när hon kommenterade ett par byxor jag hade (för många år sen) som hon sa var så fula att jag aldrig mer hade dem på mig, som en rolig grej. Om jag då påpekar att jag blir ledsen över att hon håller på så blir hon.... glad? Hon har liksom vunnit. Jag ska väl tillägga att jag inte lugnt och sansat reste mig och värdigt gled ut ur rummet i lördags utan skrek åt henne att hon skulle ge fan i mitt liv innan jag stormade ut, så jag har försökt ge tillbaka med samma mynt.

Jag har förstått att hon bombarderat mamma med arga sms och samtal efter det som går ut på att jag är så omogen och överreagerar och måste förstå att den enda som är viktig i familjen numera är hennes son.

Ska tillägga att vi även har en bror som inte bor hemma längre och som bor längre bort. Hans sambo tycker så illa om vår syster och blir så ledsen av hennes kommentarer att hon aktivt valt att inte följa med när hon vet att hon ska komma. De står helt och hållet på min sida i det här och det gör mamma och pappa också på ett sätt, men de har väl svårare att säga till henne eftersom de själva inte vill tappa kontakten med henne och med barnet om de öppet väljer sida. Hon har inte direkt sagt något till brorsans sambo på det sättet som hon gör till oss, men hon har nästan lika många elaka kommentarer om honom som hon har om mig, men med den skillnaden att han då "åtminstone" har en sambo.

Låter som om hon vill ha allt ljus på sig och försöker nedvärdera dig och din bror med skitprat. Kanske i förhoppning att framstå som mer lyckad?
Håller med de som skriver att hon nog har låg självkänsla.
Du framstår för mig som trygg och ganska självklar i dig själv. Det kanske stör henne som nog är rätt liten i sin egen person. Hon är iaf den omogna. Och om hon nu anser att dina kläder och allt vad det nu var är fult så kan du ju hälsa henne att de går att byta, men hon har en ful insida att jobba med.

 

[Ramona]

Men när det kommit upp tidigare har hon sagt kommentarer som "hon måste ju tåla skoj" alternativt "hon måste ju tåla kritik" eller "hon måste ju tåla jargong", att jag "måste vakna" och inse att jag inte kan skjuta barnalstrandet på framtiden längre, att jag inte kan vara så "kräsen" i mitt val av män som hon tycker att jag är för då kommer jag aldrig träffa någon = kommer aldrig få barn eller bara att jag ska växa upp och sluta se mig själv som viktigast i livet, för det är och kommer alltid vara hennes barn...

Jag tror inte på lugn och metodisk och hålla någon typ av lågaffektivt bemötande. Jag tror att du ska flippa ordentligt. Börja gapa och skrika. Tror ärligt talat inte hon förstår om man är trevlig.

"MEN VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG?? VAD FAN TROR DU OM ANDRA MÄNNISKOR?? JAG LEVER VÄL SOM JAG VILL OCH VARFÖR TROR DU ATT DITT DJÄVLA TRAGISKA LIV ÄR BÄTTRE ÄN MITT OCH ATT DU HAR RÄTT ATT KOMMENTERA??...." och sen bara mata på med all skit du kan tänka dig. Hon kommer att få en chock förstås. Ut med skiten!!

Hon kommer att få en total chock och sen kommer hon absolut inte alls förstå varför du flippade. Förhoppningsvis bryter hon med dig så du slipper ta det beslutet.

 

[sjoberga]

Jag tror inte på lugn och metodisk och hålla någon typ av lågaffektivt bemötande. Jag tror att du ska flippa ordentligt. Börja gapa och skrika. Tror ärligt talat inte hon förstår om man är trevlig.

"MEN VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG?? VAD FAN TROR DU OM ANDRA MÄNNISKOR?? JAG LEVER VÄL SOM JAG VILL OCH VARFÖR TROR DU ATT DITT DJÄVLA TRAGISKA LIV ÄR BÄTTRE ÄN MITT OCH ATT DU HAR RÄTT ATT KOMMENTERA??...." och sen bara mata på med all skit du kan tänka dig. Hon kommer att få en chock förstås. Ut med skiten!!

Hon kommer att få en total chock och sen kommer hon absolut inte alls förstå varför du flippade. Förhoppningsvis bryter hon med dig så du slipper ta det beslutet.

Alltså jag tror att det säkert kan fungera som du beskriver, men alla har inte den typen av beteende i sig - och jag tycker inte man ska göra övergrepp på sin egen person och ”flippa” om man känner stark aversion inför det.

Lugnt metodiskt ”lågaffektivt” bemötande är himla effektivt ihop med tydliga och skarpa åtgärder som tar bort skadeverkningarna oavsett hur motparten väljer att inte vilja förstå. Det ligger närmare min personlighet så det är därför det för mig känns som en mer fungerande lösning.

Jag skulle inte säga att det senare nödvändigtvis är mycket ”trevligare”.

 

[Lingon]

Jag tror inte på lugn och metodisk och hålla någon typ av lågaffektivt bemötande. Jag tror att du ska flippa ordentligt. Börja gapa och skrika. Tror ärligt talat inte hon förstår om man är trevlig.

"MEN VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG?? VAD FAN TROR DU OM ANDRA MÄNNISKOR?? JAG LEVER VÄL SOM JAG VILL OCH VARFÖR TROR DU ATT DITT DJÄVLA TRAGISKA LIV ÄR BÄTTRE ÄN MITT OCH ATT DU HAR RÄTT ATT KOMMENTERA??...." och sen bara mata på med all skit du kan tänka dig. Hon kommer att få en chock förstås. Ut med skiten!!

Hon kommer att få en total chock och sen kommer hon absolut inte alls förstå varför du flippade. Förhoppningsvis bryter hon med dig så du slipper ta det beslutet.

Det beror på vad man vill uppnå. Vill man bara kallt informera om att personen gått över ens gräns och att man inte kommer acceptera det längre och därför kommer bryta kontakten så kan det vara väldigt effektivt. Men då får man ju fullfölja också.

 

[Kaching]

Jag har inte läst hela tråden men utifrån vad du berättar låter det som att din syster har en intellektuell funktionsnedsättning. De situationer du beskriver, beskriver en person som inte agerar eller reagerar på ett "normalt" sätt kognitivt eller intellektuellt.

Jag hade brutit med henne och blir oroad att läsa att hon har ett litet barn som ska få utstå hennes beteenden när han växer upp utan tillräckligt stöd från sina morföräldrar (baserat på hur de låter din syster behandla dig).

 

[ledsenfundering]

Jag tror inte det ger något. Troligen blir svaret "nej varför frågar du det?". I det läget måste man ju ställa följdfrågan "men varför är du då konstant elak?" och får antagligen svaret "jag är inte elak jag är rak och inte rädd för konflikter" eller liknande.
Den här typen av människor har liksom ingen bottennivå utan kan hitta miljoner ursäkter för sitt usla beteende och lägger alltid ansvaret på någon annan.

Ja, såna personer har jag råkat ut för i jobbet, framför allt en person som var rent av elak mot allt och alla hela tiden. Men hen gömde sig hela tiden bakom "jag är så rak och ärlig". Jag minns att vi skulle ha nån slags teambuilding-aktivitet en gång när jag jobbade med henom, och alla skulle säga en positiv och en "negativ" sak om sig själva (eller den negativa kunde också vara i stil med "det här brukar folk missuppfatta mig på"), och hen svarade som negativ sak "jag är så rak och ärlig att lättkränkta människor tolkar mig som elak, men det är de som inte tål ärlig kritik"... Risken att få ett sånt svar med en person som njuter av att vara elak är nog ganska hög.

 

[Lingon]

Ja, såna personer har jag råkat ut för i jobbet, framför allt en person som var rent av elak mot allt och alla hela tiden. Men hen gömde sig hela tiden bakom "jag är så rak och ärlig". Jag minns att vi skulle ha nån slags teambuilding-aktivitet en gång när jag jobbade med henom, och alla skulle säga en positiv och en "negativ" sak om sig själva (eller den negativa kunde också vara i stil med "det här brukar folk missuppfatta mig på"), och hen svarade som negativ sak "jag är så rak och ärlig att lättkränkta människor tolkar mig som elak, men det är de som inte tål ärlig kritik"... Risken att få ett sånt svar med en person som njuter av att vara elak är nog ganska hög.

Man ska inte ge sig in i diskussion med såna personer. Bara få bort dem ur sitt liv så mycket som är möjligt. En diskussion är meningslös för de kommer aldrig förstå hur de uppfattas av andra. Inget är någonsin deras fel, i deras ögon.

 

[Red_Chili]

Ja, såna personer har jag råkat ut för i jobbet, framför allt en person som var rent av elak mot allt och alla hela tiden. Men hen gömde sig hela tiden bakom "jag är så rak och ärlig". Jag minns att vi skulle ha nån slags teambuilding-aktivitet en gång när jag jobbade med henom, och alla skulle säga en positiv och en "negativ" sak om sig själva (eller den negativa kunde också vara i stil med "det här brukar folk missuppfatta mig på"), och hen svarade som negativ sak "jag är så rak och ärlig att lättkränkta människor tolkar mig som elak, men det är de som inte tål ärlig kritik"... Risken att få ett sånt svar med en person som njuter av att vara elak är nog ganska hög.

Klassiker... De skulle då aldrig säga "Jag är rak och ärlig och så emotionellt otillgänglig att jag gång på gång kör över folk." Riktigt SÅ ärliga är de visst inte, trots allt.

 

[cirkus]

Ja, såna personer har jag råkat ut för i jobbet, framför allt en person som var rent av elak mot allt och alla hela tiden. Men hen gömde sig hela tiden bakom "jag är så rak och ärlig". Jag minns att vi skulle ha nån slags teambuilding-aktivitet en gång när jag jobbade med henom, och alla skulle säga en positiv och en "negativ" sak om sig själva (eller den negativa kunde också vara i stil med "det här brukar folk missuppfatta mig på"), och hen svarade som negativ sak "jag är så rak och ärlig att lättkränkta människor tolkar mig som elak, men det är de som inte tål ärlig kritik"... Risken att få ett sånt svar med en person som njuter av att vara elak är nog ganska hög.

Jag älskar frågan som @LenaH en gång lärde mig att använda.

"Säger du det här för att göra mig glad eller ledsen?"
Den är så användbar

 

[Shaggy]

Jag älskar frågan som @LenaH en gång lärde mig att använda.

"Säger du det här för att göra mig glad eller ledsen?"
Den är så användbar

Den var bra

 

[Efwa]

Jag älskar frågan som @LenaH en gång lärde mig att använda.

"Säger du det här för att göra mig glad eller ledsen?"
Den är så användbar

Jag har också gett den vidare. Jag har ännu inte kunnat applicera den men det kommer en tid.

 

[Badger]

Jag tror inte på lugn och metodisk och hålla någon typ av lågaffektivt bemötande. Jag tror att du ska flippa ordentligt. Börja gapa och skrika. Tror ärligt talat inte hon förstår om man är trevlig.

"MEN VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG?? VAD FAN TROR DU OM ANDRA MÄNNISKOR?? JAG LEVER VÄL SOM JAG VILL OCH VARFÖR TROR DU ATT DITT DJÄVLA TRAGISKA LIV ÄR BÄTTRE ÄN MITT OCH ATT DU HAR RÄTT ATT KOMMENTERA??...." och sen bara mata på med all skit du kan tänka dig. Hon kommer att få en chock förstås. Ut med skiten!!

Hon kommer att få en total chock och sen kommer hon absolut inte alls förstå varför du flippade. Förhoppningsvis bryter hon med dig så du slipper ta det beslutet.

Yay! den tror jag på.

Om man vill kan man köra den varje gång hon säger något också, lite som att vattenspraya en katt (en metod jag inte har någon erfarenhet av men hört talas om).

 

[Mia_R]

Jag har brutit med min halvbror efter åratal av elakheter och helt seriöst så undrar jag om han är helt frisk eller om han håller på få demens med tanke på hur han friserar verkligheten och gapar om allt jag påstås ha gjort. Om mamma är här kan han ringa henne och skrika i telefonen åt henne, jag har blockerat honom så han kan inte ringa eller skicka fler sms till mig. På något vis tror jag han har varit svartsjuk/avundsjuk på mig hela sitt liv även om vi hade det fint tillsammans när vi var små.

Jag har tyvärr även mer eller mindre brutit med min syster vars värld ständigt kretsar runt henne, hon har alltid varit ansvarslös och i hennes universum går hon före sina egna barn och vår mamma. Numera så är jag den store Satan både när det gäller båda mina syskon och jag orkar inte bry mig mer, tycker bara det är så tråkigt då det drabbar mamma.

Onödigt att säga, men jag umgås inte längre med mina syskon, har inte längre kontakt med mina syskonbarn och det är så mycket lugnare sen jag bröt, så blockera syrran, förklara att du inte är intresserad av mer kontakt så länge hon inte kan uppföra sig som folk och respektera att du själv väljer hur du vill leva ditt liv och att hon kan sköta sitt istället.

 

[miumiu]

Jag blir på riktigt så förbannad när jag läser trådstarten att jag knappt klarar att ta mig igenom den utan att börja svära högt. Tror som flera andra nämnt att hon skulle få någon typ av diagnos om hon utreddes (antisocial personlighetsstörning kanske?) men ska inte sitta här och hopbbydiagnostisera.

Tycker som många andra här att du ska bryta. Det verkar ju som att du har möjlighet att umgås med övrig familj när hon inte är med, och då tycker jag du ska göra det. Skit i om dina föräldrar blir "ledsna", det är inte ditt problem. Dom kan väl omöjligt tycka det är okej att din syster öppet mobbar dig, eller din bror för den delen? Vad säger dom om hennes beteende? Försöker dom liksom släta över och förminska dom här incidenterna eller fattar dom hur jävla sinnessjukt hon beter sig? Har dom någonsin satt ner foten ordentligt mot henne, eller låter dom henne hållas för husfridens skull?