Barn eller slut?

[Flaskpost]

Sv: Barn eller slut?

Tvärt emot vad du tycks tro hade jag en mycket lycklig barndom och var/är väldigt älskad, mitt svar till Martha handlar öht inte om dig trots att du tydligen läser som Fan själv. Jag har aldrig påstått att du lider av psykiska problem, jag påstår att man är en jävla fullblodsegoist om man skaffar barn när man har psykiska problem, men vill du räkna in dig i den skaran så är det helt upp till dig själv. Inget som jag har skrivit utan det är ditt eget antagande.

Förlåt, du har faktiskt helt rätt.
Det var dumt av mig att tro att ditt inlägg i min tråd hade något som helst med mig att göra.

 

[Badger]

Sv: Barn eller slut?

Denna tråd handlar inte alls om att jag ska ställa ett ultimatum till min sambo.
Den handlade om denna absurda tanke jag hade, varför jag hade den och hur jag ska tackla dessa frågor som jag ställer mig.

I så fall kan du väl lägga hela funderingen på hyllan helt enkelt. Konstatera att barnbeslutet tar jag när jag är 35 (eller annan för dig lämplig tidpunkt, men 35 är väl bra om det visar sig vara svårt). Vill du då ha barn men inte har man så skaffar du själv.

Så kan du ta beslutet att göra slut eller inte för sig helt enkelt, nu eller om 5 år.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Barn eller slut?

Tanken var i så fall att detta skulle komma upp efter årets slut och det var dags för mig att fälla ett avgörande.
Vill jag fortsätta vänta på honom och hoppas på att han blir bättre, eller ska jag gå vidare.
Vad skulle hända om jag skulle bli med barn?
Hur skulle det förändra läget?

Ja, det är ju det jag menar, försök släppa dina tankar om barn och annat fram till årsskiftet (och låt alltså bli att bli gravid... ). Och vid årsskiftet så utvärderar du precis som du skrev, utan att blanda in tankar om barn. Kommer du då fram till att du inte vill fortsätta med honom så är ju inte frågan om barn eller inte tillsammans med honom ett problem, vill du fortsätta med honom så ta det därifrån.

 

[Flaskpost]

Sv: Barn eller slut?

Barntankarna kommer antagligen finnas kvar ett bra tag framöver. Men hur/om/när jag ska prata med min sambo om det kommer jag nog inte bestämma än på ett tag.

Imorse när vi snoozade så höll han om mig. Det har inte hänt på väldigt länge. Och när han skulle iväg till jobbet gav han mig en puss. Det händer då och då, men alldeles för sällan.
Men det var tillräckligt för att jag skulle bli alldeles varm i hela kroppen och lycklig för att jag har honom i mitt liv

 

[monster1]

Sv: Barn eller slut?

Fast det finns ju grader av psykiska problem, det går inte att dra en rak linje. Det finns ju inget som säger att tillsynes friska människor som skaffar barn inte senare skulle kunna få en utmattningsdeppression eller något annat psykiskt problem (snarare tvärtom ). Jag antar att du menar allvarliga psykiska problem, men frågan är vad man kategoriserar som allvarliga.

 

[Jane_Done]

Sv: Barn eller slut?

Majoriteten av de jag känner har båda päronen på plats. Med det har jag inte sagt att alla familjekonstellationer ser ut så, jag invände mot att få skulle se ut så.

Från scb, 2011 tror jag:

"De flesta lever med sina biologiska föräldrar
Nästan åtta av tio barn under 18 år bor med två vuxna som antingen är gifta eller sammanboende.
74 procent av samtliga barn bor dessutom med båda sina biologiska föräldrar. Det är vanligast att
yngre barn bor med båda sina ursprungliga föräldrar (inklusive adoptivföräldrar), närmare nio av tio
av 1-åringarna gör det men andelen minskar ju äldre barnet blir. Av 17-åringarna bor ungefär sex
av tio med båda sina ursprungliga föräldrar. Andelen barn som bor med båda sina biologiska föräldrar
minskade något under perioden 1998 till 2004 men har under senare år börjat öka igen."

 

[PepsiMax]

Sv: Barn eller slut?

Jag har bara skummat igenom tråden men måste berätta hur det var för mig, för för några år sedan ställde jag "ultimatumet" barn eller slut till min numera exsambo. Det må låta hårt, men jag är glad över att jag gjorde det.

Vi hade levt tillsammans i ganska många år och vi hade tidigare försökt få barn och genomgått utredning och skulle få göra ivf, men av olika skäl var vi tvugna att skjuta upp det. Sedan gick åren. Jag var något år över 30 och min biologiska klocka började väl ticka. Jag kände allt mer ointresse från fd sambon, på många sätt. Även i vårt fall fanns till viss del psykisk ohälsa och ingen energi att göra något år det. Jag tror att vi båda mest stannade i förhållandet för att det var enklast så. Vi var nöjda med vad vi hade, men vi tänkte aldrig på alternativen. Han hade två barn sedan tidigare medan jag var barnlös och jag kände att det här med att skaffa barn hela tiden var viktigare för mig än för honom.

Så tillslut så sa jag vad jag kände, att jag ville försöka igen att få barn och undrade vad han ville. Ville han inte samma sak så var vi nog inte rätt för varandra. Efter någon månads funderande så sa han att han inte ville ha barn. Under tiden hade jag ju börjat se mer kritiskt på förhållandet och insett att det inte var ett bra förhållande, så jag är glad över att det blev så att vi separerade.

Nu däremot, något år senare är jag fortfarande singel. Jag har fått en sjukdom som gör att jag aldrig kommer kunna få barn. Så nu har jag den stora sorgen att bearbeta. Ibland känner jag att jag borde stannat kvar i förhållandet och "övertalat" exet till att få barn med mig, medan chansen fanns, men samtidigt så är jag glad att jag inte gjorde det då jag insett vilket svin han är på många plan. Har ingen kontakt med honom men umgås lite med hans barn genom deras mamma, vilket jag ser som ett stort plus då de ändå vuxit upp med mig. Jag kan ändå känna mig bitter på att jag har "slösat bort" mina ev möjligheter att få egna barn på dåliga karlar genom åren, men svårt att göra något åt nu i efterhand.

Så, jag kan absolut inte råda dig till något, ville bara berätta min historia.

Lycka till hur du än gör!

 

[martha]

Sv: Barn eller slut?

Majoriteten av de jag känner har båda päronen på plats. Med det har jag inte sagt att alla familjekonstellationer ser ut så, jag invände mot att få skulle se ut så.

Vi kanske är i olika åldrar du o jag ...

 

[lil-sis]

Sv: Barn eller slut?

Tja enl SCB har jag ju rätt Och tja jag känner folk som bara är barn och som både har barn och barnbarn, så det spelar väl eg inte så stor roll om jag är lika gammal som dig eller mer troligt om jag inte minns fel, din son.

 

[Mia_R]

Sv: Barn eller slut?

Förlåt, du har faktiskt helt rätt.
Det var dumt av mig att tro att ditt inlägg i min tråd hade något som helst med mig att göra.

Ja, exakt, eftersom det var martha jag svarade och vår diskussion gällde inte dig, oavsett om det är du som är TS eller inte. Som sagt, känner du dig träffad så är det ditt eget val, jag har inte påstått att du är psyksjuk.

 

[hindalhunned]

Sv: Barn eller slut?

Jag har också tänkt den där absurda tanken, antingen barn eller så är det slut och jag tror att det har en del att göra med att den biologiska klockan tickar för mig. Dock har jag kommit fram till att jag vill ha barn men med någon som vill ha det med mig. Jag är över 30 och mina vänner och bekanta skaffar barn och hus runt mig och jag undrar vad som händer. Samtidigt som jag har en sambo som är helt ointresserad av mig. Är dock osäker på om han är sjuk eller om han bara förlorat intresset för mig, det får det mig att må riktigt dåligt i alla fall. Som situationen är idag och jag skulle bli gravid, i sånt fall vet jag att jag måste släpa hela lasset själv och förmodligen skulle det ta slut mindre än ett år efter barnet är fött.

Jag ville i alla fall säga att du inte är ensam om en sådan tanke

Dock skulle jag skicka iväg honom till läkaren och boka samtal hos familjerådgivaren, om du vet att det är sjukdomen son talar i hans fall så är det möjligt att det snart blir bättre om han får hjälp.

 

[lil-sis]

Sv: Barn eller slut?

Jag har däremot gjort slut med min sambo

 

[martha]

Sv: Barn eller slut?

Tja enl SCB har jag ju rätt Och tja jag känner folk som bara är barn och som både har barn och barnbarn, så det spelar väl eg inte så stor roll om jag är lika gammal som dig eller mer troligt om jag inte minns fel, din son.

Ja vi känner väl helt enkelt olika människor ..de flesta jag känner är som sagt ensamstående, eller så har dom ett gemensamt barn och även ej gemensamma barn..

Min son har en dotter på ett år, han bor med sin sambo och hon har också en dotter från ett annat förhållande...där är det ju 50/50

 

[Flaskpost]

Sv: Barn eller slut?

En liten statusuppdatering om någon är intresserad.
I helgen kom vi in på ämnet barn.
Han sa att han bara väntar på att jag ska bli redo, för han vill gärna ha barn inom kort.
Jag sa att jag inte riktigt är redo för det ännu, utan vill avvakta ett tag till.

Så ingen behöver oroa sig för att min stackare till karl ska bli tvingad till något han inte vill.

Tack för ert engagemang, det har varit kul!

 

[HopeForNow]

Sv: Barn eller slut?

jag påstår att man är en jävla fullblodsegoist om man skaffar barn när man har psykiska problem

Hur ser din definition ut på psykiska problem?

 

[Björk]

Sv: Barn eller slut?

En liten statusuppdatering om någon är intresserad.
I helgen kom vi in på ämnet barn.
Han sa att han bara väntar på att jag ska bli redo, för han vill gärna ha barn inom kort.
Jag sa att jag inte riktigt är redo för det ännu, utan vill avvakta ett tag till.

Så ingen behöver oroa sig för att min stackare till karl ska bli tvingad till något han inte vill.

Tack för ert engagemang, det har varit kul!

Det låter ju bra tycker jag. Så kan du släppa tankarna på ultimatumet.

 

[Breaktown]

Sv: Barn eller slut?

Ja vi känner väl helt enkelt olika människor ..de flesta jag känner är som sagt ensamstående, eller så har dom ett gemensamt barn och även ej gemensamma barn..

Min son har en dotter på ett år, han bor med sin sambo och hon har också en dotter från ett annat förhållande...där är det ju 50/50

Fast det enda det bevisar är ju att din umgängeskrets inte är representativ för det svenska genomsnittet.

 

[Spirit]

Sv: Barn eller slut?

Jag vet en relation där hon har ett barn sen tidigare, han har ett barn sen tidigare & dom har ett gemensamt.

 

[Breaktown]

Sv: Barn eller slut?

Jag vet en relation där hon har ett barn sen tidigare, han har ett barn sen tidigare & dom har ett gemensamt.

Jag förstår inte riktigt vad du ville säga med detta?

 

[Spirit]

Sv: Barn eller slut?

Jag förstår inte riktigt vad du ville säga med detta?

var en reflektion på Marthas att alla följer inte normen