Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Förlåt I_U, såg inte det här inlägget förrän jag gjorde en omläsning av tråden. Ok, då förstår jag mer varför du resonerar som du gör. Men jag håller inte med dig om skärpan och det där med SSRI. Många får helt andra reaktioner än vad du får och hos vissa förvärras till och med självmordsbenägenheten. (Min man tog sådana ett tag och var med om en trafikolycka till följd av ouppmärksamheten.)

Har inte hunnit se om det är någon speciell medicin som diskuteras - men det är olika på olika SSRI - och det varnas när man får dem utskrivna för att man kan bli värre i början.

Jag har provat många olika sorter - en del SSRI gjorde ingen skillnad, medan ett par sorter har gjort mig rejält mycket värre. En del har bara stängt av mig.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

(Min man tog sådana ett tag och var med om en trafikolycka till följd av ouppmärksamheten.)

Min erfarenhet är att om jag blir seg av SSRI så är det högre dos än jag behöver.
Just nu så hackar jag de minsta pillren i 4 delar.

Jag har också blivit informerad om att om man inte mår bra av SSRI så är det inte den medicin som man behöver.
Då så behöver man något annat som man kommer att må bra av.
Den ökade risken för självmord i början på en behandling beror på den ökade energinivån samt förmåga att samla tankar och genomföra en plan.
Det gäller ju då att den plan man har är bra och inte destruktiv.

Medicinering mot depression skall inte vara mental bedövning med sedering till apati.
Visserligen så var det så förr i världen, jag provade på det för 30 år sedan, men det var ju för att man inte hade något bättre att ge.
Dock blev inte just jag apatisk utan kall och effektiv, vilket var bra för mig just då.
Men inte så trevligt för omgivningen kanske.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Så, nu har jag läst - eller i alla fall skummat igenom - hela tråden och inser att jag förmodligen kommer att få en hel del onda blickar på mig för att jag skaffar barn... men då får det vara så.

Ang medicinerna så kan det vara svårt att hitta rätt, och det finns ju andra preparat än just SSRI. För min del var det inte vad som behövdes - precis som Inte_Ung skriver så blir det ju inte rätt då och det fungerar inte.

Nu har ju TS läkare redan en plan med medicinering så det ska väl ändå inte vara något problem med just det?
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

men om jag ska tillbaka på Litium så kan jag inte amma. ..

Så pass. Det är tunga grejor.
Har du provat kosttillskott av magnesium?
Ofarligt och kan ge lite samma effekt.
Vissa blir mycket hjälpta av det och så är det inte så hårt för njurarna som litium.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Har inte testat Mg-tillskott men ska ha det i åtanke. Om jag ska tillbaka på Litium vet jag ju inte än, det kan mycket väl hända att jag klarar mig bra utan och i så fall är det ju inga problem. Jag har kommit lång väg sedan de sattes in en gång i tiden och nu under graviditeten har jag som sagt varit helt medicinfri för första gången på många år - visst har jag haft känslosvall lite upp och ner men läkaren är mer inne på att det är hormonerna än att det är något annat - vilket jag ser som mycket positivt!
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Jag har citerat det jag har svarat på.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Samtidigt har väl Ts kommit en bra bit på väg som överhuvudtaget reflekterar och funderar över saker och ting? Det finns en del som faktiskt romantiserar det här med föräldraskap och barn och blir negativt överraskade när de inser att så inte är falleet.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Man måste ju fundera på om man vill ha ett samhälle där bara någon sorts elit skall anses lämpliga att skaffa barn.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Så, nu har jag läst - eller i alla fall skummat igenom - hela tråden och inser att jag förmodligen kommer att få en hel del onda blickar på mig för att jag skaffar barn... men då får det vara så.

Du behöver inte tolka det så från min sida, men de flesta människor sätter barnet hälsa för sin moders önskan att få barn och vara förälder. Det är trots allt viktigare. Fungerar man bra är det ju inga problem, och det kanske både du och TS gör, även under vaknätter, stress osv.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Samtidigt har väl Ts kommit en bra bit på väg som överhuvudtaget reflekterar och funderar över saker och ting? Det finns en del som faktiskt romantiserar det här med föräldraskap och barn och blir negativt överraskade när de inser att så inte är falleet.

Jovisst. Men - det går inte att föreställa sig föräldraskapet på förhand. Det är fysiskt jobbigt, och det blir inte nödvändigtvis lättare längre fram. Man behöver vara stark och trygg, skulle jag säga, och så stark och trygg att man självständigt kan ledsaga barnet genom världen. Ingen annan håller dig i handen, eller kan enkelt ersätta dig om du inte lyckas anknyta till ditt barn, tex. Det är i mina ögon ett ganska ensamt uppdrag, även om man har en partner. Det är ju bra om det finns stödåtgärder och medicinsk kunskap osv, men till syvende og sist måste man vara redo att ta ansvaret fullt ut. Annars blir det ju inte roligt heller.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Man måste ju fundera på om man vill ha ett samhälle där bara någon sorts elit skall anses lämpliga att skaffa barn.

Men du har ju, om jag inte minns fel, en rätt dysfunktionell mamma. Borde inte du vara ens en aning rädd att andra utsätts för samma sak? Jag har närstående som har psykiskt sjuka föräldrar och det har satt mycket djupa spår. Jag tycker snarare att det handlar om att i högre grad ha barnens bästa framför ögonen. Sedan tycker inte jag att det är elitistiskt att önska att så många föräldrar som möjligt är trygga, stabila och välfungerande. Få vill ju ta konsekvenserna och ta hand om de barn som är resultatet av en motsatt uppväxt.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Jag får någon sorts känsla av att du tyckte att bebistiden var besvärlig?
Det tyckte inte jag.
Mina bebisar var lätta att ha.
Annars så hade det nog inte blivit 3.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Jag får någon sorts känsla av att du tyckte att bebistiden var besvärlig?
Det tyckte inte jag.
Mina bebisar var lätta att ha.
Annars så hade det nog inte blivit 3.

Nej, min har varit lätt! Och därför kan jag tänka mig hur det är när det inte blir som man har tänkt sig. Men det krävs ändå att du har en viss grundtrygghet i dig själv för att bli en bra förälder - tror jag i alla fall - och rent praktiskt är det inget alternativ att fokusera på sin egen sjukdom eller inte komma upp ur sängen på morgnarna.

Jag träffade en mamma som blev av med vårdnaden under LVU för en tid sedan och det var just hennes oförmåga att se till barnets bästa på grund av hennes sjukdomsbild som gjorde att samhället grep in. Det tog för mycket fokus från barnens behov.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Men du har ju, om jag inte minns fel, en rätt dysfunktionell mamma.
Du minns rätt.
Och det är diplomatiskt uttryckt.
Jag har en alkoholiserad pappa också som absolut inte tog sitt ansvar.
För att komplicera det ytterligare.

Borde inte du vara ens en aning rädd att andra utsätts för samma sak?

Nej tvärt om.
Jag älskar mitt liv och är oerhört lycklig över att finnas till.
Trots mina föräldrar.
Jag hade definitivt inte önskat att bli bortvald.
Visst hade jag hellre haft fungerande föräldrar men inte så att jag önskar att de aldrig hade fött mig.
Det har funnits andra människor i mitt liv som har engagerat sig och så har jag blivit bra på att klara mig själv, vilket har varit en fördel i mitt vuxna liv.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Men om man vet att man i alla år lyckats med att ta sig upp ur sängen för att sköta sina djur, så kan man nog räkna med att man skall klara av det även med sitt barn.
Jag hade tyckt att det varit en dålig idé att skaffa barn om hästarna vid upprepade tillfällen inte fått mat för att man inte kommit ur sängen.
Det finns ju en gräns när man inte längre klarar av att göra det som måste göras.
Nu så uppfattade jag det som att TS alltid tagit hand om djuren i alla lägen, och då så tycker jag att systemet är "testkört".
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Man måste ju fundera på om man vill ha ett samhälle där bara någon sorts elit skall anses lämpliga att skaffa barn.

Men snälla, nu lägger du in åsikter som INGEN har framfört.
Barns rätt till trygghet har INGET med elitism att göra.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Barns rätt till trygghet går att lösa på många olika sätt.
Utan att hindra människor som vill ha barn från att skaffa barn.

Jo den här diskussionen påminner mer och mer om de åsikter som ledde fram till tvångssteriliseringar av mentalpatienter och handikappade för inte tillräckligt många år sedan.
Tvångssterilisering förekom i stor utsträckning i Sverige mellan 1934 och 1976.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

JAG har inte hindrat någon från att skaffa barn. Jag tycker bara att man ska tänka sig noga för och göra ett medvetet val.
Och nej - barns rätt till trygghet går inte att lösa utan trygga föräldrar. Jag pratar inte om ekonomi, mat eller några sådana saker. Jag pratar om psykologisk trygghet, möjligheten att bilda en trygg anknytning och växa upp till en trygg och välmående individ.

Jag hindrar ingen och jag är absolut inte för tvångssterilisering. Men man måste ju kunna diskutera och ifrågasätta samt sätta barnet i första hand.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Barns rätt till trygghet går att lösa på många olika sätt.
Utan att hindra människor som vill ha barn från att skaffa barn.

Varför är det så viktigt att slå vakt om denna önskan att sätta barn till världen? Det verkar ju för dig vara helt överordnat barnens öde. Det går att fixa, ungefär. För mig är inte det en acceptabel hållning. Omvänt kan jag säga att jag inte vill ha ett samhälle med fler dysfunktionella barn som går på sobril och tunga vanebildande mediciner (förskrivningen av psykofarmaka har ökat radikalt de senaste åren, med 70 procent). Den risken ökar givetvis markant när föräldrarna inte mår bra.

Jag får faktiskt inte riktigt ihop din bild. Bara mammorna lyckas ta sig upp ur sängen och mata djuren, är kriterierna för ett gott föräldraskap tillfredsställda. Som om djur hade behov av anknytning, till exempel! Jag lovar att de anställda på barnenheterna inom soc och bup inte håller med dig.
 
Sv: Att vänta barn och vara ett uselt mammamaterial

Jag pratar om psykologisk trygghet, möjligheten att bilda en trygg anknytning och växa upp till en trygg och välmående individ.

Men det kan man göra med någon annan än föräldrarna.
Det gäller bara att se till att där finns ordentlig backup.
Som finns där och stannar kvar.
En morbror, en faster, en äldre kusin eller ett mycket äldre syskon.
Eller mor och farföräldrar.

Hur tror du att jag klarade mig?
 

Liknande trådar

Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
12 885
Senast: Nixehen
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 105
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
7 075
Senast: mars
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 344

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Hjälp att välja ras
  • FÅRtråden

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp