Jösses! Känns som en tröst att jag inte är ensam...
Det är så klockrent det du berättar. Men för min del så är familjen liksom inte elak mot mig öppet på det sättet och jag vet att de gillar mig. Men de hade gärna sett att killen och hans ex förblev ett par för barnens skull. Och de diskuterar gärna henne när jag är med... Oavsett vad man tycker om henne så försätter det mig i en obekväm situation.
Man står ut med så jäkla mycket, frågan är ens om någon inser hur mycket man sväljer, precis som du säger. Jag är ingen svartsjuk person, jag tar det mesta med en nypa salt och har rätt avslappnad inställning till det mesta... Men det betyder ju inte att man ska gno in gång på gång vad jag inte är del av eller någonsin kommer vara del av. Jag får snällt stå sidan om och helst ska jag var så jävla nöjd och tacksam över det. Tacksam för resterna (låter illa att skriva så men lite så är det). Och jag gör det för att jag älskar den här mannen...
Men hur ska de veta att du tar illa upp om du inte säger något? Många saknar fingertoppskänsla och de verkar ju gilla dig? Säg ifrån lite snyggt och släpp offerkoftan.