Jag är uppvuxen med engelska först och svenska sen. Min engelska är alltså mycket bättre än min svenska, och jag jobbar med att skriva på engelska på hög nivå och har undervisat både svenskar och engelsmän på engelska, så jag får väl anse mig ha någon form av insikt.
I alla fall. Svenskar är bra på engelska som andraspråk, det är det ingen som säger emot tror jag. Har svenskar ofta en övertro på sin egen förmåga i engelska? Ja. Jag märker ofta att studenter som anser sig flytande på engelska missar många finare,
men fortfarande viktiga, nyanser i kurslitteratur och när de själva skriver. De har sedan ofta (men inte alltid) svårt att ta till sig kritik kring detta. Jag tycker att det är problematiskt i akademiska miljöer där det är oerhört viktigt att du har koll på informationen du tar till dig alternativt presenterar. Det kan säkert vara problematiskt även i andra miljöer där det är av stor vikt att språket är av hög kvalitet (jag läser till exempel mycket amatörlitteratur på engelska skrivet av svenskar som tror sig vara lika bra på engelska som svenska, men inte är det).
Som sagt, det betyder inte att svenskar inte är bäst på engelska som andraspråk. Däremot tror jag att många missar just det här med att det är ett stort glapp mellan "bra på engelska som andraspråk" och "kan använda engelska i avancerade kontexter". Jag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex.
Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.
Och, för de som anser sig väldigt bra på engelska och vill kontrollera om så verkligen är fallet så rekommenderar jag att sitta en C1a bara "på skoj". Det är väldigt bra för att få riktig insikt sin faktiska förmåga.