Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

[Brandgul]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

"med handen och armen ut från kroppen vid fritt följ"? Jaha??

Som sagt, jag förstår inte vart du vill komma.

LIA

Du skriver att har men en "kamphund" så är man van vid stora hundar. Men det är skillnad på stora hundar och stora hundar. En schäfer är bra mycket högre än andra stora hundar.

Att de är större syns tydligt på att många förare måste lyfta sin hand över och utanför hunden för att den ska få plats vid fritt följ, vilket jag aldrig behövt göra med min labrador trots att även den klassas som en "stor hund". Jag är dessutom kort, så jag skulle haft en schäfer uppe i armhålan. Så bara för att man är van vid hundar på 50 cm så är det en stooor skillnad upp till en schäfer.

Jag vet att du inte förstår vad jag menar, för jag har aldrig lyckats skriva så att du förstår.

 

[Roheryn]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Det är ju ingen som kan tala om för någon annan vad han/hon skall vara rädd för!!! Rädslor är ju oftast helt irrationella.

Däremot får man väl något större förståelse, kanske, om man är rädd för en stor, "farlig" ras än en liten, "snäll".....

När jag bodde i stan och min nuvarande hund var valp, så bodde jag i samma uppgång som en mycket hundrädd kvinna. Det slumpade sig så att hon en dag hamnade tillsammans med mig och min hund i hissen. Jag såg till att hunden satt ner bredvid mig, och han var dessutom kopplad, men jag såg ju ändå att hon var livrädd för min lilla mycket "valpsöta" cairnterriervalp på 4-5kg..... Icke desto mindre försökte hon väl vara artig, och frågade mig med darrande stämma och uppspärrade ögon: "Vad är det för ras? Är det en rottweiler?" En liten aning svårt hade jag väl att hålla mig för skratt.... Men sannolikt var det väl en stor, farlig, "dreglande best" som hon för sitt inre såg när hon tittade på min lilla söta valp...

 

[Hoppelhase]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Man får inte glömma att schäfern hade väldigt dåligt rykte bland folk ffa under 80 talet, och att folk hur löjligt det än låter har respekt för dom pga av att det inte sällan är schäfrar som är tjänstehundar. Vet inte hur ofta jag får höra "polishund" om just schäfrar medan folk utbyter respektfulla blickar sinsemellan.

Det där kan jag bara instämma i. Vet så många, hundvana, icke-orädda människor, många med stora och ouppfostrade hundar själva, som inte alls gillar schäfer, de anser att de är opålitliga alternativt aggressiva. Många av dem har säkert knappt träffat en schäfer men det är inte det som är poängen. Dessa människor är oftast mina föräldrars generation (inkl. mina föräldrar) så jag tror du har rätt angående 80-talet. Schäfer var tjänstehundar vilket var respektingivande vilket bidrog till att var och varannan idiot som ville ha en "häftig" hund skaffade schäfer, precis som senare rottweiler/doberman och numera "pitbull". När idioter har hundar för att verka tuffa kan det inte annat än gå fel så jag tror säkert att det är mer än en schäfer som bitit någon, huggit efter någons barn osv. Sådant hänger kvar, precis som om man blivid nerslagen av en man med stort skägg säkert känner sig obehaglig till mods med andra män med stort skägg fastän det är helt ologiskt egentligen.

 

[Hoppelhase]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Icke desto mindre försökte hon väl vara artig, och frågade mig med darrande stämma och uppspärrade ögon: "Vad är det för ras? Är det en rottweiler?" En liten aning svårt hade jag väl att hålla mig för skratt....

Hehe, när jag kom till min mormor med min lille skrutt så utbrast hon "åh vilken fin hundvalp, vad är det för ras?" och böjde sig ner för att klappa, när jag svarade schäfer ryggade hon snabbt tillbaka, när min morbror på skoj sa "det är ju en rottweiler" riktig kved hon "nej, den är jag rädd för" och skyndade därifrån!

 

[LIA]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Jag menar "stora hundar" i motsats till "små hundar". Kamphundar tillsammans med boxer, dalmatiner osv ser jag som "stora hundar" i jämförelse med chihuahua, mops, taxar osv. Därmed inte sagt att den första kategorin tillhör dom största raserna.
Eller, en stor hund flyttar man med knäet, en liten hund med foten.

Varför blev storleken ett diskussionämne?


Från det ena till det andra...
Har du svar på om olika hundraser är lättare/svårare att läsa än andra?

LIA

 

[LIA]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Sen måste jag få påstå att oavsett om man är hundvan eller ej behöver det inte per automatik betyda att man kan läsa av en schäfer. En schäfer är inte sällan kvick i sitt register och dessutom ofta intensivare än andra raser -det kan vara svårt att hänga med i dom kurvorna! Sen kan jag hålla med om att schäfern har ett väldigt tydligt språk när man väl lärt sig hänga med.

Är man hundvan, kan man läsa hundar. Eller bör åtminstone kunna för att förtjäna epitet hundvan. Det är i vart fall min uppfattning om vad hundvan bl a bör innebära.

Sant att schäfern kan "snacka" fort, då vill det till att läsa lika fort.

Noterar med tillfredsställelse att vi har samma uppfattning beträffande hundars läsbarhet.

LIA

 

[Luff]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Jag förstår också vad du menar med schäferns uttryck.
Den har alla attribut för att snacka hund. Upprättstående öron, svans som är lagom högt ansatt och man ser deras ögon då pälsen inte hänger för.
Jämför med en ras m hängande öron - jovisst kan en erfaren läsa dom öronen också men då behöver man vara nära.
Likaså med en hund m mkt kort svans eller päls för hela ansiktet.

Angående TS - självklart kan man ha respekt för en speciell hundras, jag är inte rädd för men tycker minihundar är obehagliga - för att jag tycker mig se att så många av dom är feluppfostrade och bjäfsiga.
I kvarteret runt mitt jobb finns en liten dvärghund som ständigt bärs runt på. Den blev som valp anfallen av en schäfer - tragiskt.
Matte tonårstjej har tagit detta som anledning att ALDRIG släppa ner den på backen då det finns hundar i närheten vilket gör att den oftast befinner sig i hennes famn.
Hunden bjäffar och gör utfall dvs hugger åt alla som går förbi som tittar på den - matte har uppenbara problem att hålla den.
Första gången var jag på en meters avstånd och log mot den söta jycken. Hade jag varit närmare så fasen vet om den inte hade nypit mig och då hade det blivit i ansiktshöjd.

 

[Alindra2000]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

När det gäller just schäfer, torde den rasen vara en av dom enklaste för den hundvane att avläsa.

LIA

Ok eftersom du är känslig med hur jag säger så citerar jag dina egna ord. Kan du nu vara vänlig och förklara vart du tar denna påstående ifrån?

 

[Alindra2000]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Är man hundvan, kan man läsa hundar. Eller bör åtminstone kunna för att förtjäna epitet hundvan.
LIA

Dumheter! Är man rädd så är man rädd. Kan man inte vara hundvan just för att man tycker schäfer är obehaglig efter att ha varit med om otäcka saker man förknippar med dem? dvs man stannar inte till och försöker läsa hunden som kommer galopperandes utan man faktiskt blir rädd?

Detta betyder inte att man inte är hundvan, hur tänker du där??

Nä jag lägger nog vid närmare eftertanke ner att diskutera med dig eftersom du ändå inte svarar på det man frågar utan bara påstår att jag lägger ord i munnen på dig.

 

[marielen]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Självklart ska inte hundar springa fram och "hälsa" eller på annat sätt vara påträngande. Detta är varje hundägares skyldighet att se till.

Med detta sagt, måste jag säga att jag har svårt med inställningen "jag är sååå rädd för prickiga taxar". Rent praktiskt, och för att svara på den första frågan, så visst är det mer OK att vara mer rädd för somliga raser än för andra. Vem blir lika rädd för en ilsk chihuahua som en ilsk rottweiler eller dito schäfer? Med tanke på storlekar.

När det gäller just schäfer, torde den rasen vara en av dom enklaste för den hundvane att avläsa. Är man dessutom bekväm med kamphundar har jag svårt att förstå hur man kan vara rädd för just en snäll schäfer.

Den som får panik redan vid åsynen av en viss hundras, har allvarliga problem och bör söka hjälp mot den fobin.

LIA

Vad är det som säger att bara för att man är rädd för en specifik ras, att man har fobi och bör söka hjälp??

Tagga ner!!

 

[Mindra]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Det anser jag fortfarande, allra helst som TS har uppgett sig ha en mycket stor hundvana.


LIA

Ts Dvs jag som "uppgett" mig ha stor hundvana har även uppgett att jag blivit biten av schäfer samt fått min hund ihjälbiten av en annan.
Hur kan du ha så svårt att förstå att andra inte tycker som du? Jag läser mina hundar ypperligt, jag sköter mitt jobb även då det kommer schäfer, jag bara inte vill ha dem springandes mot mig då det skapar ett obehag, inte för att jag tror dem skall göra mig ngt utan för att jag tycker det är OBEHAGLIGT. Ännu mindre vill jag ha NÅGON främmande hund av NÅGON RAS i min barnvagn.

Försök förstå att jag inte försökt spela allan. Jag är hundvan men likaväl som jag är van vid hundar så har jag ett obehag till schäfer, inte för att dem är oläsbara utan pga erfarenheter.

Tråkigt att mötas av sån oförståelse men eftersom du inte förstår vad det hela handlar om utan bara pratar vidare på ditt eget spår så kan jag inte bry mig mindre om vad du tycker.

 

[movi]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Självklart ska inte hundar springa fram och "hälsa" eller på annat sätt vara påträngande. Detta är varje hundägares skyldighet att se till.

Med detta sagt, måste jag säga att jag har svårt med inställningen "jag är sååå rädd för prickiga taxar". Rent praktiskt, och för att svara på den första frågan, så visst är det mer OK att vara mer rädd för somliga raser än för andra. Vem blir lika rädd för en ilsk chihuahua som en ilsk rottweiler eller dito schäfer? Med tanke på storlekar.

När det gäller just schäfer, torde den rasen vara en av dom enklaste för den hundvane att avläsa. Är man dessutom bekväm med kamphundar har jag svårt att förstå hur man kan vara rädd för just en snäll schäfer.

Den som får panik redan vid åsynen av en viss hundras, har allvarliga problem och bör söka hjälp mot den fobin.

LIA

Men om du har blivit skrämd av en hund,vi tar exemplet då schäfer,egentligen kvittar rasvalet..
När du då möter en sådan ras,och känner rädslan komma krypandes,då spelar det f*n ingen roll hur hundvan du är,för du tänker inte det minsta på att läsa av hunden..Det enda du vill i det läget,är att antingen ska hunden försvinna eller du!
Du ser inte i det läget om hunden verkar snäll eller arg!
När du blir paniskt rädd,så samarbetar inte hjärnceller och förnuft,allt blir bara panik!

 

[Zizzy]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

*kl*

Jag är lite knepig, för det är inte ofta jag bli rädd för andra hundar utan jag blir förbannad istället...

Troligtvis känner jag så, för att försvarsmekanismen i kroppen säger så, för jag som inte är stor på jorden får ta i mer för att få bort en 40-100 kg hund än en liten skit på fyra kilo från mig..

Jag har fruktaqnsvärt svårt för Schäfer, pga att majoriteten av de jag träffat varit bångstyriga och i olika grader aggressiva.

Är inte heller förtjust i Collie, Dalmatin, större blandrashundar utan speciell blandning och schäferkorsningar-främst de med bordercollie/rottis/dobbis/Amtaff.

Sen är jag helt sne, kan gå fram till stora lufsar i typ Rottis, Cane-corso, Grandis etc och fråga ägaren om man får hälsa och sätta mej på backen och hoppas på att bli överfallen av slemmiga pussar.

Hehe, en kille i stan har en bastard, som alltid är jätte trevlig, dock är ägaren inte det, sist jag träffade på dem, stod han vid bankomoaten och tog ut pengar..
Han räknar alltid med att folk håller ett visst avstånd från honom och hunden pga hunden, men inte jag, jag kladdar o hälsar och han ser lika förnärmad ut varje gång för att jag inte har repekt för hunden. (bara frör rasen, givetvis har jag frågat om jag får klappa och han hummar nåt i stil med jovars.. )

 

[Obie]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

staffe är ingen kamphund, utan en helt vanlig ras som alla andra. kamphund är ett yttryck som flera andra raser fått felaktigt. det är så att om man har en "kamphund" så betyder inte det att man har den till kamp, så allvarligt.kom igen när du vet hur staffe fungerar.
alla hundar är trogna familjemedlemmar som gör vad somhelst för sina ägare.
sen kan de kallas kamphundar för att de är släkt med de som vanligtvis assoieras med pb (pitbull).
men med staffe antar jag att det är en Engels Staffordshire bullterrier.
och de var kända för att vara barnvakt till ungar när ägare jobbade i gruvor el. likn.
de har ingen historik med kamp, utan är kända som barnälskande hundar, som älskar sin familj. de är däremot besläktade med amstaff, pitbull.. (kusiner) men det gör de inte till en kamphund.
kamphund är en hund som fått lära sig att slåss för att överleva, vilket är vidrigt...
så även om man har en sk. kamphund så betyder inte det att den kampar. den kan vara som vilken hund som helst, bara den är rätt uppfostrad och är trygg i sig själv..

 

[peter_lundin]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Kamphund är en benämning på raser avlade för kamp o dit hör ursprungligen även staffen även om den kommit en lång väg sen dess.
PL

 

[Alindra2000]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

staffe är ingen kamphund, utan en helt vanlig ras som alla andra. kamphund är ett yttryck som flera andra raser fått felaktigt. det är så att om man har en "kamphund" så betyder inte det att man har den till kamp, så allvarligt.kom igen när du vet hur staffe fungerar.
alla hundar är trogna familjemedlemmar som gör vad somhelst för sina ägare.
sen kan de kallas kamphundar för att de är släkt med de som vanligtvis assoieras med pb (pitbull).
men med staffe antar jag att det är en Engels Staffordshire bullterrier.
och de var kända för att vara barnvakt till ungar när ägare jobbade i gruvor el. likn.
de har ingen historik med kamp, utan är kända som barnälskande hundar, som älskar sin familj. de är däremot besläktade med amstaff, pitbull.. (kusiner) men det gör de inte till en kamphund.
kamphund är en hund som fått lära sig att slåss för att överleva, vilket är vidrigt...
så även om man har en sk. kamphund så betyder inte det att den kampar. den kan vara som vilken hund som helst, bara den är rätt uppfostrad och är trygg i sig själv..

Skrev du verkligen det där till mig?

Har själv staffordshire bullterrier och är väl medveten om vad det är för hund.

 

[Obie]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

till peter_lundin

om den nu har kommit så långt, varför då fortfarande kalla den för kamphund? fråga: har du hund överhuvudtaget?
så herregud, ge dig. inte illa menat men ge dig inte in i diskussioner som du inte kan hantera.
som du sa: det var länge sen de användes för det... så, här har du:
Rasstandard
Hemland: England

Bakgrund/Ändamål:
I sitt hemland England har rasen en tämligen kort officiell historia, då den godkändes så sent som 1935. Inofficiellt är rasen mycket äldre.
Det är dokumenterat att man redan i slutet av 1700-talet korsade den lätta bulldoggen med Old English Terrier och fick fram Bull and Terrier eller Bullterrier.
För att skilja dem, fick den ursprungliga rasen sedermera tillägget ”Staffordshire” efter sin huvudsakliga hemvist).
Avsikten med korsningen var att få fram en lättare och snabbare kamphund och som sådan användes den in på 1900-talet, då hundkamper förbjöds.
Sedan förbudet har aveln, målmedvetet och framgångsrikt, inriktats på att dämpa kamplusten utan att rasen förlorat styrkan, modet och intelligensen.

Helhetsintryck:
Den moderna staffordshire bull terriern utmärks av stabilt lynne och tillgivenhet för människor i allmänhet och barn i synnerhet. I sin tidiga utveckling kan den ställa krav på sin ägare, men med god uppfostran och träning blir den en förstklassig hund inom många områden.
Staffordshire bull terrier år en släthårig ras, som äger stor styrka i förhållande till sin storlek.
Den skall vara utpräglat muskulös samt aktiv och spänstig.

 

[Obie]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

till alindra 2000

nej det var menat till andra som skrivit på tråden, utan inget personligt. men det verkar finnas folk som ska dra alla hundar över en kam, vilket gör mig sur. för jag har rottis/amstaff sj. vilket innebär att han kallas kamphund. men han är ingen kamphund.
han är en vanlig blandras som har raser i sig som acosierats till kamp.
men ingen hund kan kallas kamphund om de inte används för det. vilket jag tycker e för jävligt.
så ursäkta om du tog illa upp. men precis blivit medlem så lär mig denna sida...

 

[peter_lundin]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Har jag hund överhuvudtagat?.
Har haft hundar inom olika användningsområden i nästan hela mitt liv o hållit på med hundar i jobbet de senaste 30 åren!
Jag vet rasens historia o jag skrev ursprungligen men det finns attacker som visar att spåren finns kvar.
PL

 

[MrsScabtree]

Sv: Är det mer ok att vara rädd för vissa raser än andra?

Är man hundvan, kan man läsa hundar. Eller bör åtminstone kunna för att förtjäna epitet hundvan. Det är i vart fall min uppfattning om vad hundvan bl a bör innebära.

Egentligen tycker jag också det, men samtidigt vet jag hutlöst många människor som "minsann har haft hund efter hund i 30 år!" och som fortfarande anser att man ska bita valpen i örat för att "den ska veta sin plats" och som trycker nosen i bajset om hunden gjort inne ( ironiserar typ). Dom är ju med högsta sannolikhet vana vid hundar, men kanske varken intresserade eller speciellt insatta i vad hundarna säger.