Aggressivt beteende (ej aggressiv)

[hastflicka]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

<snip>
Gemensamt för de personer jag vet med bäst lydnad på sina hundar är att de är en värdefull resurs för hunden; att de umgås och gör mycket saker tillsammans samt att de är målmedvetna och konsekventa i all sin träning. Att relationen bygger på samarbete och att hunden vill vara med sin ägare.

Och det har tror jag ar det viktigaste ... Det ska vara roligare an nagot annat att vara med agaren/'handlern' 99 ganger av 100, om man ska kunna bryta nar instinkten tar over. I gar tog jag svangen genom skogen over "Jack Rabbit Field" (det ar dopt sa av en orsak) Mandy var sa 'over loaded' med lukter att hon vibrerade. Att ha henne los i sadana situationer ar som att ha henne i en gummisnodd ... ju langre bort hon kommer desto tunnare blir bandet och risken ar att det brister om hon kommer for langt bort sa jag antingen har henne att ga nara eller ropar in henne mycket ofta med massor av berom. (Varken leksak eller godis var interesant)
En gang var hon nastan for langt borta, hon kom tillbaka hoppandes baklanges medan hon gnallde hela vagen tillbaka. Den inkallningen fungerade bara for att vi tranar det sa vansinnigt mycket och for att det nastan alltid ar sa oerhort KUL att komma till matte.

 

[hastflicka]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Hm, kanske ska omformulera mig och byta ut själva ordet "roligt" och försöka få fram mina tankar på något vettigt sätt.

Alltså, ofta upplever jag att man gräver efter "negativa" bakomliggande orsaker när hundar uppvisar beteenden som för OSS inte är önskvärda - man kollar stress, "genetiskt fel", smärta, trauman eller vad det nu kan vara. Och det är ju jättebra; givetvis ska man inte utgå från att hunden mår bra.

Men min tanke är samtidigt att hunden kanske ibland "är en hund", dvs den har ett "behov" eller "en hobby" utan att må dåligt överhuvudtaget av det/den och utan att beteendet på något vis härstammar ifrån något "negativt". Det är kanske alltså inga problem för HUNDEN att göra vad den nu gör - problemet är att vi människor inte uppskattar det.

Eller så?

Det har tror jag ar jatte vanligt ...

 

[SannaMark]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Hm, kanske ska omformulera mig och byta ut själva ordet "roligt" och försöka få fram mina tankar på något vettigt sätt.

Alltså, ofta upplever jag att man gräver efter "negativa" bakomliggande orsaker när hundar uppvisar beteenden som för OSS inte är önskvärda - man kollar stress, "genetiskt fel", smärta, trauman eller vad det nu kan vara. Och det är ju jättebra; givetvis ska man inte utgå från att hunden mår bra.

Men min tanke är samtidigt att hunden kanske ibland "är en hund", dvs den har ett "behov" eller "en hobby" utan att må dåligt överhuvudtaget av det/den och utan att beteendet på något vis härstammar ifrån något "negativt". Det är kanske alltså inga problem för HUNDEN att göra vad den nu gör - problemet är att vi människor inte uppskattar det.

Eller så?

Jag håller helt med dig. Mina mallar gillar att jaga ALLT, de är avlade för att ha bl a stor jaktkamplust och det innebär ju att de gillar att springa ifatt och helst gripa allt som rör sig. De skulle gärna jaga cyklister om de fick, jag ser inget konstigt i det. I inlägget som Blandrastik skrev ovan så låter det som om det måste vara nån sorts fel på en hund som gillar att jaga cyklister eller att den får otillräcklig aktivering? Jag märker ingen större skillnad på jaktlusten hos mina beroende på hur mkt de aktiveras, det jag kan märka är i så fall skillnad i hur lugna de är inomhus

Jag ser det bara som ett problem för mig, jag måste lära dem att de inte får jaga cyklister, tåg, älgar eller katter, de får nöja sig med den sorts jakt som jag kan erbjuda Sen håller jag helt med Blandrastik om att man bör aktivera och berika sin hund på lämpligt sätt och det är klart att det blir ännu svårare att stävja oönskade beteenden om hundarna är understimulerade.

 

[Och_Aye]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag håller helt med dig. Mina mallar gillar att jaga ALLT, de är avlade för att ha bl a stor jaktkamplust och det innebär ju att de gillar att springa ifatt och helst gripa allt som rör sig. De skulle gärna jaga cyklister om de fick, jag ser inget konstigt i det. I inlägget som Blandrastik skrev ovan så låter det som om det måste vara nån sorts fel på en hund som gillar att jaga cyklister eller att den får otillräcklig aktivering? Jag märker ingen större skillnad på jaktlusten hos mina beroende på hur mkt de aktiveras, det jag kan märka är i så fall skillnad i hur lugna de är inomhus

Jag ser det bara som ett problem för mig, jag måste lära dem att de inte får jaga cyklister, tåg, älgar eller katter, de får nöja sig med den sorts jakt som jag kan erbjuda Sen håller jag helt med Blandrastik om att man bör aktivera och berika sin hund på lämpligt sätt och det är klart att det blir ännu svårare att stävja oönskade beteenden om hundarna är understimulerade.

Det är precis så jag menar!

Min hund har ganska liten jaktlust och där kan jag märka aningens aningens skillnad på huruvida hon är välstimulerad eller ej - är hon hopplöst uttråkad och går en promenad kanske hon blir lite mer sugen på att kolla in spåren lite eller så.
Men när det gäller andra saker som hon gillar lika mycket som dina mallar gillar jakten, så märker jag inte heller någon skillnad. Jag har helt enkelt fått lära min prinsessa att man t ex inte rusar iväg och snor ungarnas fotboll när dom spelar - det vill hon gärna göra oavsett aktivering och jag tror inte att min hund mår dåligt av det och jag tror definitivt inte att det är något slags genetiskt fel på henne för att hon gillar det.

 

[Blandrastik]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag tror ändå att i grund och botten så springer din hund efter ungarnas fotboll för att de ändå tillfredställer ett behov hos henne. Om du skulle uppfatta det som ett problem så är jag också övertygad om att du kan rikta om det behovet mot något annat så länge det är likvärdigt för hunden.

Sen håller jag med dig om att det är få hundar som har problem, vad ska man ha möbler till om man inte ska äta på dem liksom? Att vara hund och jaga grannens katt är inte det minsta problem för hunden. Möjligen att hunden blir frustrerad av att den blir feltolkad hela tiden av sin förare, det kan den må dåligt av.

Det är mer samhället som har krav på att hundar ska uppföra sig på ett visst sätt. Undantaget rejäl rädsla/aggressivitet, det är ett hundproblem.

Så det är inte nödvändigtvis fel på hunden i sig som jagar cyklister. Men det kan finnas en bakomliggande historia där hunden blivit skämd av en cyklist och löser det genom att börja jag dem.

Det är lite samma när jag får frågor om vad man ska göra med skendräktiga tikar, skendräktighet är ingen sjukdom i sig. Men kanske hunden mår dåligt, eller du vill tävla med din tik året runt, då är det ett problem.

 

[Och_Aye]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag tror ändå att i grund och botten så springer din hund efter ungarnas fotboll för att de ändå tillfredställer ett behov hos henne. Om du skulle uppfatta det som ett problem så är jag också övertygad om att du kan rikta om det behovet mot något annat så länge det är likvärdigt för hunden.

Sen håller jag med dig om att det är få hundar som har problem, vad ska man ha möbler till om man inte ska äta på dem liksom? Att vara hund och jaga grannens katt är inte det minsta problem för hunden. Möjligen att hunden blir frustrerad av att den blir feltolkad hela tiden av sin förare, det kan den må dåligt av.

Det är mer samhället som har krav på att hundar ska uppföra sig på ett visst sätt. Undantaget rejäl rädsla/aggressivitet, det är ett hundproblem.

Det är säkert ett behov hos henne - någonting ger det ju henne helt klart, annars hade hon nog inte gjort det. Vad jag menar är att ofta upplever jag att fokus ligger på att allt hunden gör beror på "fel", problem eller dåliga känslor bakom och jag tycker att det blir ett snävt sett att se hundarna på.



Sedan finns det helt klart saker hundar gör som är ett problem eller som utvecklas till ett; men inte alltid. Har ett exempel på min första border collie, som alltid varit väldigt förtjust i vatten och då att plaska med sina framtassar i vattnet. Så länge han mådde bra och fick jobba roade han sig med vattnet ibland och på ett sätt som jag upplevde var som lek för honom, på samma sätt som han gillade att ligga och jonglera med någon leksak i soffan. Inga problem - inga trauman osv utan bara vad jag upplevde "underhållning". Det enda var att jag själv inte nödvändigtvis uppskattade att han välte ut vattnet.

När han blev skadad däremot och blev sjukskriven utvecklades beteendet till något helt annat; det blev maniskt, fixt och okontrollerat. Han nöjde sig inte längre med att plaska lite i vattenskålen då och då utan blev helt rubbad och ville plaska JÄMT - i vattenskålen, i bäckar, i sjöar, i diken, i vattenpölar osv och han slutade aldrig förrän man tog honom ifrån situationen. Där såg jag en sådan extrem skillnad på "före och efter skada" och ett beteende som var "roligt" för att sedan gå över till något helt annat, som var mer negativt för honom.

 

[Belethien]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Andra hundar (främmande) ingår inte i vår flock. Och det vore orättvist av mig att låta min hund tro att alla hundar är snälla när så inte är fallet. Därför löser vi det så att mina hundar ger fan i andra hundar så kommer andra hundar ge fan i dom. Dvs JAG sköter all form av hundmöten.

Att tala om för en hund att stressa ner är inget konstigt. Jag uppskattar inte stressade hundar i min flock och det vet dom. Man stressar ner så sköter matte stressen.

Sen kan jag inte alltid förändra hela sinnesstämningen, som min hane som är väldigt skotträdd. Men vi har löst det så att han inte tillåts springa runt i cirklar och gapa, vilket gör att han stressar ännu mer, utan här får man krypa upp i knät eller ligga på sin plats. Det i sin tur gör honom såpass lugn att han iallafall är mottaglig.

Hans humör gentemot andra hundar plockar man snabbt bort genom att tala om att hans höga svans och kroppshållning INTE är okey vid möten. Det resulterar i att han slappnar av och passerar andra hundar helt utan reaktion eller stresspåslag. Så vi får helt enkelt enas om att vi är oense!

Sambon som till exempel inte styr upp Focus innan hundmöten får däremot problem. Då ska han försöka lägga in ordning och reda när hunden redan är på helspänn. Det fungerar aldrig! Förutom att han får överslag så uppfattas han då som stenhård, pga stress och att han inte går att nå.

Ramar, regler och motion anser jag är nyckeln för en bra relation med sin hund. Att hunden vet vad som väntas av den.

Jag förstår vad du menar men samtidigt undrar jag om man verkligen bara ska acceptera att hunden inte funkar, samt att säga åt den att hålla truten är det bästa för hunden. För uppenbarligen kan hundar må dåligt men inte visa det, utan vara lydiga istället. Så att din hund hålls under kontroll och är mottagbar är ju det bästa för dig, som slipper slit och drag i kopplet, men för hunden som producerar samma mängd med stresshormon (enligt studier) så mår ju han lika skit för det. Och kroppen tar lika mycket stryk, för det är inte alls särskilt hälsosamt.

Mina hundar tycker ju att även den ilskna rottisen som vrålar tvärs över gatan verkar hur trevlig som helst. Men det är ju mitt jobb att aldrig låta dem komma i kontakt med den rottisen! Det är inte deras jobb att bestämma vilken hund som är trygg och otrygg utan jag vill att de ska kunna umgås obehindrat med alla hundar som jag låter dem träffa. Just eftersom jag inte låter dem träffa hundar som uppvisar aggressioner. Om det inte funkar så kan jag ju inte göra något åt saken, men jag skulle trots allt försöka lösa problemet innan jag bestämmer mig för att hunden förevigt och alltid kommer att vara aggressiv mot andra hundar.

 

[Belethien]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Har man en exempelvis en Amstaff ( m.f raser ) som utvecklar hanhundsaggression så skulle jag personligen inte släppa tummen i ögat vid umgänge med okända hundar. Slakt och konstant hökande får stå för dig, det var inget jag påpekade i mitt inlägg.

Angående slakten så var det med tanke på Bebbans inlägg om hennes egna hane, hon har ju stor erfarenhet av rasen och varnar att om hundarna börjar slåss så blir det i princip slakt. Och jag tror henne.

Och vad annars ska man göra om inte höka? Det blir ju resultatet; att aldrig kunna släppa hunden, alltid oroa sig för att den ska svara upp, oroa sig för att mötande hundar springer fram etc. Det behöver heller inte begränsas till främmande hundar utan jag har träffat ett antal som malde ned familjens andra hund. Så det blir ju ett konstant hökande och en konstant oro- allt annat vore i mina ögon oansvarigt. Det räcker inte med att bara hålla koll; du ska andas, skita och äta kontroll och tillsyn av den hunden om det finns risk för att han kan skada andra hundar så gravt.

 

[peter_lundin]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Skaffar man fel ras/korsning får man ju problem. Men vad menas mer exakt med att höka?
Om våra nuvarande hundar sprang ut på vägen o hälsade på andra hundar innan de fattat att det inte var ok så var det inget större problem.
PL

 

[Calazirya]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Ja jag tycker att man diskuterar ner TS problem om man inte påpekar rasen hon har och att den hunden förmodligen behöver finger i ögat. Konstant hökande är enligt mig överdrivet, men vi kanske talar om vandra här? Har man valt Amstaff får man liksom ha med i bagaget att den inte kanske fungerar med kreti och pleti, man ska veta vad man har i kopplet och ja allt annat är mer än oansvarigt...

 

[Aliide]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Jag förstår vad du menar men samtidigt undrar jag om man verkligen bara ska acceptera att hunden inte funkar, samt att säga åt den att hålla truten är det bästa för hunden. För uppenbarligen kan hundar må dåligt men inte visa det, utan vara lydiga istället. Så att din hund hålls under kontroll och är mottagbar är ju det bästa för dig, som slipper slit och drag i kopplet, men för hunden som producerar samma mängd med stresshormon (enligt studier) så mår ju han lika skit för det. Och kroppen tar lika mycket stryk, för det är inte alls särskilt hälsosamt.

Mina hundar tycker ju att även den ilskna rottisen som vrålar tvärs över gatan verkar hur trevlig som helst. Men det är ju mitt jobb att aldrig låta dem komma i kontakt med den rottisen! Det är inte deras jobb att bestämma vilken hund som är trygg och otrygg utan jag vill att de ska kunna umgås obehindrat med alla hundar som jag låter dem träffa. Just eftersom jag inte låter dem träffa hundar som uppvisar aggressioner. Om det inte funkar så kan jag ju inte göra något åt saken, men jag skulle trots allt försöka lösa problemet innan jag bestämmer mig för att hunden förevigt och alltid kommer att vara aggressiv mot andra hundar.

Fast vad innebär funkar? För mig fungerar ju hundarna då dom beter sig och sköter sig i ett samhälle. Att kräva och tro att alla hundar ska tycka det är okey om en främmande hund flyger fram i kopplet är väl lite att ta i? Då måste man nästan veta att alla hundar som eventuellt flyger fram har fått samma "träning" att tycka om andra hundar som mina egna.

Jag har svårt att tro att hundar som har ett fungerande hundspråk skulle tycka att hundar som gör utfall och vrålar faktiskt är trevliga. Är det för att dom inte förstår den utfarandes rottisens språk eller har du lärt om dina hundars förmåga att läsa av andra hundar?

Hundar blir trygga av att inte ta egna beslut (som att göra utfall)! Man talar tydligt om att "Du skärper till dig så sköter jag detta." Men det vore väldigt intressant att försöka utläsa hundars stresshormoner när dom går vid sidan med en normal kroppshållning kontra hög svans och huvudföring, ragg och stela ben. Du får gärna visa mig en fullständig studie!

Egentligen så borde min Beauceron spruta ut lika mycket stresshormon när han beordras att ligga i soffan istället för att vanka? Att han dessutom somnar är väl lite lustigt om han vore så stressad. Det samma gäller väl egentligen också för hundmöten.

 

[Och_Aye]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Hundar blir trygga av att inte ta egna beslut (som att göra utfall)! Man talar tydligt om att "Du skärper till dig så sköter jag detta." Men det vore väldigt intressant att försöka utläsa hundars stresshormoner när dom går vid sidan med en normal kroppshållning kontra hög svans och huvudföring, ragg och stela ben. Du får gärna visa mig en fullständig studie!

Nu har jag såklart inga studier att hänvisa till, men min förra (väldigt mentalt dåliga hund) blev helt klart lugnare när jag bytte taktik med honom när det gällde möten med både människor och hundar.
Vi gjorde ett helhjärtat försök med "skvallerträning" och sk ombetingning, men han fixade helt enkelt inte att fatta några egna, sunda beslut och blev bara mer och mer uppskruvad - antagligen för att det blev "för mycket".
När jag ändrade taktik och lärde honom att gå vid min sida vad som än hände, blev han bättre och lugnare - inte 100 bra, det blev han aldrig, men jag märkte stor skillnad på honom i hela vardagen; han behövde helt enkelt att jag fattade alla beslut i alla situationer som var jobbiga för honom (vilket var i princip alla situationer).


Jag tror att han kände sig trygg med att ha en zon hos mig där ingenting kunde hända honom och det krävdes att jag "lärde" honom att söka upp den zonen istället för att genast tänka "ATTACK".

 

[Aliide]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Nu har jag såklart inga studier att hänvisa till, men min förra (väldigt mentalt dåliga hund) blev helt klart lugnare när jag bytte taktik med honom när det gällde möten med både människor och hundar.
Vi gjorde ett helhjärtat försök med "skvallerträning" och sk ombetingning, men han fixade helt enkelt inte att fatta några egna, sunda beslut och blev bara mer och mer uppskruvad - antagligen för att det blev "för mycket".
När jag ändrade taktik och lärde honom att gå vid min sida vad som än hände, blev han bättre och lugnare - inte 100 bra, det blev han aldrig, men jag märkte stor skillnad på honom i hela vardagen; han behövde helt enkelt att jag fattade alla beslut i alla situationer som var jobbiga för honom (vilket var i princip alla situationer).


Jag tror att han kände sig trygg med att ha en zon hos mig där ingenting kunde hända honom och det krävdes att jag "lärde" honom att söka upp den zonen istället för att genast tänka "ATTACK".

Precis vad jag tror. Likadant tror jag inte att alla hundar och deras skiftande personligheter och åsikter är "botbara". Vissa saker får man lära sig leva med och tillsammans kring.

Det vore väl väldigt enkelt att lära skotträdda hundar att älska skott och vara fullt trygg med det också. Eller att lära hundar som är reserverade att gilla främmande människor. Men verkligheten ser inte ut så. Att dessutom "bota" hundfientlighet vore verkligen ett vinnande koncept! Om man kunde få alla hundar att tro och tycka att andra hundar är trygga och snälla. Om nu detta gick så borde man egentligen inte bry sig om rädslor överhuvudtaget i avel för att allt går att "bota".

 

[paradiset]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Inte nödvändigtvis sant. Om du ser en buss komma farandes i 90 som skulle köra över er båda och personen som går bredvid dig rycker i dig och säger åt dig att skärpa dig; du kan inte garantera att du blir mindre rädd. Istället kanske du tänker att personen har inte förstått faran, jag måste rädda oss!!

Det beror helt på vilken känsla som hunden faktiskt upplever när den väl hamnar i en situation. Upplever hunden en hotande känsla så är det inte så att man kan kuva den känslan alla gånger med ett skärp dig från förarens sida. Man måste ju tänka på att hundar inte är "rationella" som vi människor alla gånger (och det är vi knappast heller hela tiden!), de är istället mer som barn. Jag vet då många barn som, trots att föräldrarna säger att hunden är jätte snäll och du får klappa den, så tokgråter de ändå. Rädsla är inte alltid mottagligt för resonemang.

För hade det varit så enkelt hade alla som jag sett, som rycker i kopplet och ryter åt hunden att skärpa sig, inte haft några som helst problem med sina hundar. Men flera gånger har jag själv bevittnat att det blir värre då istället, då hunden fortfarande inte förstått att den mötande hunden där framme är inte farlig.

Japp så fungerar min hund! Blir man hård blir han ännu värre! Men om man däremot behåller lugnet och göra försiktiga koppelmanövrar och pratar snällt och milt med honom, får hans fokus genom att be snällt och BERÖMMA, då gör han sitt bästa och kanske bara höjer sin spända svans lite istället för att vråla och göra utfall med svanstippen på ryggen!

 

[Maira]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

örsiktiga koppelmanövrar och pratar snällt och milt med honom,

Alla hundar är ju olika och funkar det för er är ju det bra. Däremot så har jag svårt att tro att denna metod funkar för TS och hennes amstaffhane...

 

[paradiset]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Andra hundar (främmande) ingår inte i vår flock. Och det vore orättvist av mig att låta min hund tro att alla hundar är snälla när så inte är fallet. Därför löser vi det så att mina hundar ger fan i andra hundar så kommer andra hundar ge fan i dom. Dvs JAG sköter all form av hundmöten.

Att tala om för en hund att stressa ner är inget konstigt. Jag uppskattar inte stressade hundar i min flock och det vet dom. Man stressar ner så sköter matte stressen.

Sen kan jag inte alltid förändra hela sinnesstämningen, som min hane som är väldigt skotträdd. Men vi har löst det så att han inte tillåts springa runt i cirklar och gapa, vilket gör att han stressar ännu mer, utan här får man krypa upp i knät eller ligga på sin plats. Det i sin tur gör honom såpass lugn att han iallafall är mottaglig.

Hans humör gentemot andra hundar plockar man snabbt bort genom att tala om att hans höga svans och kroppshållning INTE är okey vid möten. Det resulterar i att han slappnar av och passerar andra hundar helt utan reaktion eller stresspåslag. Så vi får helt enkelt enas om att vi är oense!

Sambon som till exempel inte styr upp Focus innan hundmöten får däremot problem. Då ska han försöka lägga in ordning och reda när hunden redan är på helspänn. Det fungerar aldrig! Förutom att han får överslag så uppfattas han då som stenhård, pga stress och att han inte går att nå.

Ramar, regler och motion anser jag är nyckeln för en bra relation med sin hund. Att hunden vet vad som väntas av den.

Så fungerar min hund med. Men jag kan inte heller säga åt min hund hårt innan han är superspänd då BLIR han det! Jag kan bryta honom med mjuka metoder dock. Jag tror många gör som du och tänker som du MEN vissa hundar kan man ta tag i och bli sträng innan den spänner sig medans med andra går intr det heller!! och det logiska för de flesta är att skälla lite på hunden och säga fy. Det är skitsvårt att vara snäll och gullig när hunden skämmer ut en!! Men jag har fått lära mig den hårda vägen genom att se svart på vitt med min hund vad som fungerar. Men håller med ditt första stycke jättemycket!

 

[Aliide]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Allt beror ju på vad som är hårt för ens egna hund och hur man gör det hårda. Jag behöver inte ta fysiskt i min hane alls innan hundmöten, däremot ska han känna en social press till att bete sig. Att försöka svinga runt 40 kilo Beauceron med nerverna på utsidan och tänder är väl inte att rekommendera.

Jag har nog blivit trött på att allt ska överanalyseras och hundars inre känslor (som vi ALDRIG kan veta) ska komma fram i ljuset istället för att ta tag i det stora problemet; TS och många andra har svårigheter att rasta sin hund.

Och jag är väl oenig med många när jag säger att jag faktiskt skiter i varför min eller andras hundar gör utfall. För det kan beror på vad fasiken som helst. Att jycken blev påflugen som liten, att den inte är tillräckligt socialiserad, att den har en osäker och skär relation med sin förare, att den bara är en osäker individ och tusen andra orsaker. I min värld tänker inte ens hundar på "när den blev påflugen" utan dom agerar instinktivt. Vilket gör att det är så mycket lättare att hantera det! "Du gör inte så. Punkt." Om dom istället skulle behöva flera tiotal timmar i veckan hos psykologer och andningsterapi vore livet betydligt jobbigare som hundägare.

 

[paradiset]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Kan inte uttala mig om TS amstaff. Men vet däremot att många staffar som är veka mot människor blir feltränade från början med för hårda metoder. och blir osäkra och arga. Folk förstår inte att konsekvens och tydlighet ger ramar och lydnad. De tror det bara finns tramsträning där man gör hunden till en mes eller att hunden skiter i en eller hård som i hårda ord och kanske fysiskt.

( ingen kritik till TS bara som jag uppfattar det här bland alla ägare här i förorten till sådana hundar )

Däremot måste jag tillägga att Det tog tid för mig att bli helt övertygad om att min hund faktiskt var osäker! En hund kan dölja osäkerhet grymt bra bakom en hård yta! TS hund har ju aldrig bitit! Det ligger i rasen ja och knappast i min hunds ras att bita utan han flyr i en närkamp vilken en amstaff inte lär göra. Men vad skulle hända om TS gjorde en totaländring i sitt sätt att bemöta hunden i hundmöten?

 

[Och_Aye]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Så fungerar min hund med. Men jag kan inte heller säga åt min hund hårt innan han är superspänd då BLIR han det! Jag kan bryta honom med mjuka metoder dock.

Halvt kl.

Jag förstår inte riktigt den kopplingen att man nödvändigtvis är så "hård" (vad är det?) mot sin hund bara för att man väljer att styra upp situationen helt själv.

I min hunds fall t ex handlade det om jag placerade honom där jag ville ha honom och inte mycket mer. Jag var bara extremt tydlig med vart jag ville ha honom alltså, istället för att valet skulle vara hans.

I mycket av "dagens" träning är valet hundens, och man utgår ifrån att hunden ska kunna välja rätt. Jag tror inte att alla hundar fixar det - men det innebär inte att man måste vara våldsam eller hård mot sin hund, det innebär egentligen för mig bara att beslutet inte är upp till hunden längre. Man kan ha en kommunikation med hunden där man själv har "veto" utan att vara elak på något vis.

 

[Belethien]

Sv: Aggressivt beteende (ej aggressiv)

Fast vad innebär funkar? För mig fungerar ju hundarna då dom beter sig och sköter sig i ett samhälle. Att kräva och tro att alla hundar ska tycka det är okey om en främmande hund flyger fram i kopplet är väl lite att ta i? Då måste man nästan veta att alla hundar som eventuellt flyger fram har fått samma "träning" att tycka om andra hundar som mina egna.

För en sällskapsras så tycker jag knappast att det kan klassas som att hunden fungerar. Faktiskt. Sen att du har dina mål i livet och tycker att det är helt ok att alltid vara beredd så är det ditt val, det funkar för dig. Men om man köper en sällskapshund utan någon extrem hundvana eller vara införstådd med situationen så kan det bli ett stort problem.

Jag har svårt att tro att hundar som har ett fungerande hundspråk skulle tycka att hundar som gör utfall och vrålar faktiskt är trevliga. Är det för att dom inte förstår den utfarandes rottisens språk eller har du lärt om dina hundars förmåga att läsa av andra hundar?

Jag har då sett massor med hundar som, när de promenerar förbi en hund i hundgård som vrålar halsen av sig, vifta på svansen och bli ivrig (men inte på ett negativt vis utan ett lekfullt vis). Hundar som är lugna och trygga inombords. Så var det för mina föräldrars hund; han hade stora problem med aggressivitet mot andra hundar och vi mötte många väluppfostrade hundar som faktiskt ville LEKA trots att han såg ut som att han ville döda.

Mina hundar har inte fått träffa elaka hundar- varför ska man då tro att de är elaka? Det finns ju till och med studier som visar att hundbeteende och kommunikation är individberoende utefter vilka hundar de fått träffa. Och att om valpen får träffa snälla hundar så beter den sig också trevligt mot andra hundar.

Hundar blir trygga av att inte ta egna beslut (som att göra utfall)! Man talar tydligt om att "Du skärper till dig så sköter jag detta." Men det vore väldigt intressant att försöka utläsa hundars stresshormoner när dom går vid sidan med en normal kroppshållning kontra hög svans och huvudföring, ragg och stela ben. Du får gärna visa mig en fullständig studie!

Absolut.
http://joe.endocrinology-journals.org/content/180/3/439.full.pdf+html

Sammanfattande text : http://www.agriabreedersclub.se/abc/index.nsf/bykey/SMAL-7ZUGCC?OpenDocument

Det är lätt att tolka hundar som springer iväg som mer rädda än de som inte gör det, men vår studie visade att de fysiologiskt sett var lika rädda, säger Eva Sandberg. En av hundarna hade tränats i att ligga stilla under skott.
Utåt sett var den lugn, men kortisolvärdena avslöjade att den var stressad inombords. Man kan aldrig träna bort fysiologiska reaktioner!