Sv: 10rna del 3
KL
Igår fick mina pållar bekanta sig med en stor plast/presenning! Lillebror och nordis gick runt på den och blev inklädda i den utan att blinka, men Kaptenen är den skeptiska i gruppen och höll sig till att smaka och dra i den. Han blev dock modigare och modigare ju längre den var i hagen.
Nu ikväll har han fått gå som handhäst för andra gången i sitt liv! Han fick också ha senskydd för första gången vilket var lite äckligt i början inne i boxen, men han kom över det när han provat veva med frambenen och insåg att han fortfarande kunde röra sig.
Han fick dessutom ha träns under grimman och sadel. Jag tittade bort typ tio sekunder för att kolla nordisens sadel och under den tiden hade han knutit loss sig och nästan bitit igenom ett stigläder. Jäkla fippelgubbe! Så det blir nog till att köpa ett par nya...
När vi gav oss iväg märktes det SÅ väl att han kom ihåg sen sist. Han knallade på mycket bättre men var fortfarande lite feg där det var vatten på vägen. Ömfotad som tusan är han också vilket gör att det blir lite svårt med tempot. Jag sitter och bromsar nordisen hela tiden och får jaga på Kaptenen... Försökte placera mig så att han fick någorlunda bra underlag att gå på men på vissa ställen är det svårt.
Hur som helst så gick vi på en väg som det var mycket vatten över, det brukar ju vara skitläskigt och han brukar alltid försöka få vända. Men nu när det var en farbror som klampade före kunde han försiktigt smyga runt pölarna utan problem. Vid en lite större pöl stannade nordisen och började plaska och leka, ni skulle sett Kaptenens min!
I vissa pölar satte han hovarna i vatten också utan problem, typ som om han inte märkte att det var en pöl där.
På väg tillbaka gick jag mer i mitten för att få honom att kliva i vattnet, och först försökte han faktiskt få vända, men jag lyckades hålla emot och göra halt, och nordisen började plaska igen. Efter nån sekund kom Kaptenen fram och smakade på vattnet och tittade misstänksamt. Jag tog ett par steg framåt och då laddade han och tog ett stort skutt över!
Duktiga häst!
Jag travade lite på turen också, mest på hemvägen då jag red i kanten av en lägda så Kaptenen slapp få stenar i fötterna, annars tog det typ tvärstopp ibland. Då kommer framåtbjudningen direkt och han visar sin jättefina trav!
Hemma fick han ordentlig rykt, godis och sen fick han stå kvar själv i stallet när jag ledde ut farbror. Han sa inte ett knyst och stod nog mest och tänkte.
Ut i hagen för kvällsmat och en sista klapp.
Jag bara ÄLSKAR min häst!