Vill inte mer

[Vallmo]

Jag har tappat lusten att leva. Det är inte roligt. Jag har tröttnat på mig själv, men det är ju svårt att dumpa sig själv? Psyk hjälper inte och jag orkar inte. Jag vill bara krypa ner i sängen, dra täcket över mig och somna.

Vill bara säga att jag har full respekt för hur du känner.
Been there - Done that!
Det är verkligen inte roligt och och när man är där, i hålet, så finns det bara den känslan och den överskuggar verkligen allt annat.
Det är svårt att ta till sig alla slags uppmuntrande tillrop och tips.

Julhelgen är antagligen också en trigger, vad vet jag?

För min del så var det tack vare mina barn som jag ändå stannade kvar.
Många gånger var jag så arg och irriterad på läkaren och vårdpersonalen som sa att jag måste tänka på barnen.
Jag mådde verkligen så dåligt så jag önskade att jag inte hade någon att ta hänsyn till.

Idag är jag tacksam över att jag inte tog mitt liv. Hade jag gjort det så hade det berott på mitt dåvarande sinnestillstånd och inte en verklig, genuin vilja att avsluta livet.

När jag känner sån hopplöshet brukar jag alltid skjuta på beslutet till morgondagen, efter helgen, efter sommaren osv.
Varje gång jag gjort så, så har den akuta känslan klingat av lagom tills jag ska ta beslutet.
Jag menar, ibland kan det vara lättare att man tänker ett par dagar i taget.
Eller ett par timmar, eller minuter.
Nu känner jag alltmer sällan på det viset, nästan aldrig, så det är bra.

Att det känns lättare på jobbet är inte så konstigt.
Där ingår du i ett sammanhang, ditt liv har mening, du gör något bra.
Och köra buss är en väldigt bra grej. Hur skulle vi annars kunna ta oss till jobbet?

Jag har fått hjälp med rätt terapi och mediciner utifrån min diagnos.
Det går verkligen att förändra även om det inte känns så för tillfället.
Jag mår bra för det mesta nu för tiden.
Ibland har jag dippar, men det blir aldrig så djupt som förut.
Och jag vet hur jag ska hantera situationen.

Och jag vet, nytt nick, mitt första inlägg.
Har hängt här mycket, redan på stallet-tiden.
Var inaktiv flera år, skaffade nytt nick men lyckats glömma både nick och lösenord pga ovanstående problem som jag har beskrivit.

Jag har läst flera av dina trådar och vet att du kämpar på.

Mitt enda konkreta tips till dig blir att se till att du får en ordentlig psykiatrisk utredning som kan ge dig rätt diagnos. Med rätt diagnos är chansen större att du får rätt behandling.

 

[starcraft]

Jag känner så igen mig i dina tankar och med rätt hjälp är de övergående. Jag tycker absolut att du ska gå till vården och kolla upp dina mediciner och terapi, så du kan få hjälp, nuvarande hjälper uppenbarligen inte på rätt sätt. Får du inte en bra dialog med nuvarande läkarkontakt - byt! Det är för din skull du går dit och då har du rätt att få den hjälp du behöver.


Och det är inte löjligt att må bäst på jobbet. Been there - Done that. Jag hatade mina lediga dagar så mycket att jag försökte minimera dessa och fick panik om jag var ledig mer än två dagar. Dessa dagar spenderades ofta i sängen eller soffan gråtandes och sovandes om vartannat. Vilket i sin tur ledde till en typ av utbränning, så låt det inte gå för långt. Annars tycker jag att det är bra att du trivs och mår relativt bra vid något tillfälle åtminstone, blir enklare att kämpa vidare på andra plan.

Skicka pm om du behöver någon att prata med eller så. Om jag inte minns helt galet så bor jag i en av grannkommunerna till dig.

 

[my_mint]

Jag har tappat lusten att leva. Det är inte roligt. Jag har tröttnat på mig själv, men det är ju svårt att dumpa sig själv? Psyk hjälper inte och jag orkar inte. Jag vill bara krypa ner i sängen, dra täcket över mig och somna.

Min pappa var svårt deprimerad en period och hade ungefär likadana tankegångar. Efter en del sjukhus/psykbesök visade sig att han led av låg sköldkörtelaktivitet som i sin tur kan medicineras.

Så poängen är att lita inte för mycket på psyket eller vården. Sök dig annanstans, kanske inom privatvård? Sophiahemmet?

 

[mandalaki]

Miss KattFia, hoppas det känns lite ljusare idag.

Jag har för mig att du tyckte att terapin var bra? Din arbetsgivare måste bara lösa så att du kan gå där.

Och jag tror inte alls att din jobbtrivsel är en flykt, jag tror tvärtom att den är jättebra för dig. Det är inte många förunnat att trivas så bra på sitt jobb som du alltid sagt dig göra.

 

[Gimlan]

Det är inte ovanligt att människor som lider av psykisk ohälsa mår som bäst på jobbet. Sen förekommer ju alla varianter, men det behöver inte vara fel att det är så/känns så.

Tror som flera andra att du behöver annan hjälp. Kanske har du fel diagnos och därmed fel medicin?

 

[Lilla]

Känner som du så tips har jag inga. Men jag lider med dig och lämnar en kram om du vill.

 

[MissFideli]

Min pappa var svårt deprimerad en period och hade ungefär likadana tankegångar. Efter en del sjukhus/psykbesök visade sig att han led av låg sköldkörtelaktivitet som i sin tur kan medicineras.

Så poängen är att lita inte för mycket på psyket eller vården. Sök dig annanstans, kanske inom privatvård? Sophiahemmet?

Jag har kollat sköldkörteln en gång för några år sen, då var värdena bra.

 

[tanten]

Det är lätt att glömma att det är en tung årstid för kropp och själ nu.
Det är mörkt. Den mörkaste tiden på året. Ljuset hjälper måendet hos väldigt många.

Kanske blir det bättre när ljuset återvänt? Håll ut, håll i. Det blir alltid bättre.

 

[MissFideli]

Känner som du så tips har jag inga. Men jag lider med dig och lämnar en kram om du vill.

Tack för kramen

 

[MissFideli]

Det är inte ovanligt att människor som lider av psykisk ohälsa mår som bäst på jobbet. Sen förekommer ju alla varianter, men det behöver inte vara fel att det är så/känns så.

Tror som flera andra att du behöver annan hjälp. Kanske har du fel diagnos och därmed fel medicin?

Har ingen diagnos alls för tillfället. Jag är glad över att jag har jobbet. Det är det enda jag känner att jag verkligen är bra på.

 

[MissFideli]

Miss KattFia, hoppas det känns lite ljusare idag.

Jag har för mig att du tyckte att terapin var bra? Din arbetsgivare måste bara lösa så att du kan gå där.

Och jag tror inte alls att din jobbtrivsel är en flykt, jag tror tvärtom att den är jättebra för dig. Det är inte många förunnat att trivas så bra på sitt jobb som du alltid sagt dig göra.

Efter ett tag märker jag att jag inte släpper in den heller? Terapin alltså. Problemet med mitt jobb är att jag inte kan vara ledig bara några timmar. Det blir heldag och det funkar inte i längden.

 

[Tassetass]

Det är det enda jag känner att jag verkligen är bra på.

Dina kattskills är ju inte kattskit heller, direkt.

 

[Magiana]

Efter ett tag märker jag att jag inte släpper in den heller? Terapin alltså. Problemet med mitt jobb är att jag inte kan vara ledig bara några timmar. Det blir heldag och det funkar inte i längden.

Busschaufförer har väl inte kontorstider? I ditt fall får väl schemat läggas så att du får någon timme fri under kontorstid när terapeuter tar emot, antingen tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen.

Vad gäller terapin låter det som att du har någon spärr för att komma vidare i din utveckling. Det krävs ganska mycket för att tillåta förändring. Man vet vad man har, men inte vad man får. Där tror jag faktiskt att yoga kan hjälpa till och stötta dig genom förändringsprocessen.

 

[mandalaki]

Efter ett tag märker jag att jag inte släpper in den heller? Terapin alltså. Problemet med mitt jobb är att jag inte kan vara ledig bara några timmar. Det blir heldag och det funkar inte i längden.

Jag förstår att det är problemet. Men det vore ju bättre för din arbetsgivare om den löste det istället för att åka på en sjukskrivning för depression ...

Min erfarenhet är att om man tycker att terapin tjorvar så betyder det också något. Så man tar det med terapeuten.

 

[mandalaki]

Dina kattskills är ju inte kattskit heller, direkt.

Exakt vad jag också tänkte på. Hon var ju kattmorska i kvadrat för inte längesedan.

 

[Petruska]

Jag har inte så mycket klokt att komma med, men jag tänker på det här med jobbet.

Jag lutar åt att det närmast är en destruktiv tolkning att anta att det enda som du, @MissFideli själv nämner som något bra, då antas vara en flykt.

Det är ett destruktivt sätt att se både på dig och på yrkeslivet, tänker jag.

Själv är jag glad att i alla fall jobbet funkar för dig! Hur det än är, så tillbringar man ju mycket av sin vakna tid på jobbet.

Just därför att jobbet funkar, undrar jag om det inte vore värt besväret att ta upp med aktuell överordnad just att jobbet funkar men att du i övrigt inte mår bra och att det därför vore väldigt bra om det gick att lösa med din terapi. För att inte riskera att du kraschar jobbet, om inte annat.

 

[MissFideli]

Busschaufförer har väl inte kontorstider? I ditt fall får väl schemat läggas så att du får någon timme fri under kontorstid när terapeuter tar emot, antingen tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen.

Vad gäller terapin låter det som att du har någon spärr för att komma vidare i din utveckling. Det krävs ganska mycket för att tillåta förändring. Man vet vad man har, men inte vad man får. Där tror jag faktiskt att yoga kan hjälpa till och stötta dig genom förändringsprocessen.

Yoga var alldeles för dyrt. Kan man göra det hemma?
Problemet med jobbet är att dom måste ha in nån som kör när jag inte kan. Och ingen timanställd går in för att köra 2 h. Så jag förstår dom, det är inte för att vara oflexibla dom gör såhär.

 

[Vallmo]

Jag har kollat sköldkörteln en gång för några år sen, då var värdena bra.

Psykofarmaka kan ge biverkningar på sköldkörteln och blodprover bör tas minst en gång om året.
Cymbalta, som du har, har specifikt hypothyreos som biverkan.

När man har hypothyreos så går kroppen ner på lågvarv. Man får bl.a depressionsliknande symtom och viktökning
Talar av egen erfarenhet, igen, tyvärr.

Så det kan absolut vara bra grej att kolla upp.

 

[Kilauea]

Finns yoga-övningar att hitta via Youtube.

 

[Tassetass]

Yoga var alldeles för dyrt. Kan man göra det hemma?

Visst kan man göra det! Jag har ett konto på en asbra yogasida som du kan få använda, om du vill?

(Finns förstår MASSOR på Youtube också, men ibland kan ett begränsat utbud också vara skönt. Även jag som van yogautövare kan känna mig bra vilsen ibland.)