Sv: vill ha en dotter
Anledningen till att jag inte varit intresserad tidigare är nog för att för mig har det alltid varit självklart. Jag är uppväxt som sladdis med två äldre bröder och har oavkortat ALLTID uppmuntrats på samma sätt, till samma saker som mina bröder. Sen hade jag iof klänningar när jag va liten, det hade inte mina bröder, men jag valde själv bort dem när jag blev äldre och det är inte förens på senare år jag kommit dit igen. Men eftersom det alltid varit självklart i min uppväxt så har det någonstans fortsatt för mig i vuxenvärlden, jag KRÄVER av min omgivning att de ska respektera mig som en människa. JAG särskiljer inte särskillt på män och kvinnor i ex arbetsliv osv utan ser på folk som människor.
Sedan har det nog absolut varit så att som jag skrivit tidigare så har jag uppfattat det som att diskussionerna ofta blir väldigt hetsiga kring detta ämne, precis som kring jämnställdheten, och jag orkar inte höra på folk som sitter och gapar på varandra, oavsätt åsikt. Eftersom jag sedan inte sett mig som ett offer, då jag alltid uppfattat det som att jag tagit vad jag velat ha
, så har jag inte sett det som så jätte viktigt.
Sedan lever jag med en karl som inte är jätte van vid att ha människor som kräver saker av honom. Jag kan ofta märka att han ibland försöker tänja på min gränser, precis som ett litet barn. När jag säger ifrån så vet han dock att han inte kommer undan
Han är 10 år äldre än mig och jag kände inte att jag hade bråttom att skaffa barn pga min ålder, men kände att HAN däremot hade det. Ju äldre man blir, ju mindre orkar man med och jag vägrar dra det stora lasset. Av flera anledningar, no 1 så vägrar jag vara nån passupp på honom och vara någon hemmafru, no 2 så har jag ingen lust att uppfostra barn som inte har en pappa som är lika med som mamman. Tänker INTE göra som mina föräldrar där pappa endast kom in i bilden av uppfostran när det behövdes ryta ifrån ordentligt
Så, i min värld, i mitt huvud, har det alltid varit så som du vill att det ska vara, därför har det inte vart viktigt. Nu däremot, kommer det in en person i mitt liv som kommer vara den aldra viktigaste människan på planeten och han kanske behöver mer "ok" från omgivningen för att våga.
Jämnställdhet för mig är också självklart men jag kan uppriktigt erkänna att jag nästan blir lite "rädd" för folk som pratar om en könlös värd och vill ta bort han och hon HELT och säga hen till alla istället. Hen tycker jag passar in bra om man inte vet vad det är för kön på barnet eller liknande, då ser jag inga problem med att använda det - folk får väll göra som dom vill. Men jag ser heller inget behov av att sudda ut könen helt. Det förstår jag faktiskt att folk reagerar på och därför blir direkt anti hen.
