vill ha en dotter

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Nja, jag skulle snarare säga att flickor måste alltid bära något rosa. Det är otroligt ovanligt att se en flicka som inte har något rosa på sig. Däremot finns ingen liknande pojkfärg, så om ett barn saknar rosa eller annan tydlig flickmarkör, t ex klänning, så är det en pojke. Jag tänker att det framgår att din son är en pojke, därför att flickor i den åldern ofta har klänning, glittersandaler, långt uppsatt hår och liknande, som jag misstänker att din son inte har, även om har har nagellack och rosa tröja.

Att pojkflicka är finare än flickpojke beror ju rimligen på könsordningen, men annars tycker jag båda rollerna är precis lika snäva. Flickrollen är ju dessutom underordnad, vilket gör den mindre tilltalande.

När det gäller inre egenskaper och intressen så tycker jag bägge rollerna är precis lika begränsande, flickorna är inte mer benägna att stojande spela fotboll i grupp än vad pojkarna är benägna att leka stillsamt sida vid sida i sandlådan.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

*Skulle ha skrivit ett bra inlägg men jag blev så matt på alla vita kränkta män så jag kunde inte formulera mig*

Ditt tredje stycke gör mig så frustrerad.

/eyz som släcker lyset nu

Hahahahaha. Hörde ett jätteroligt inslag på radion häromdagen där de drev med att någon mansrörelse skulle startas och längst fram på ett möte skulle Ulf Brunnberg och någon mer (minns ej vem) stå och få en ursäkt för alla kränkningar de utsatts för av staten.

Apropå vita kränkta män; han är väl ett praktexempel. Den stackars saten.

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Men pojkarna då? Männen då? Män som känner sig fullständigt obekväma i mansrollen; hur bemöts de? Och främst; VEM har de stöd av bland andra män? Många män (än idag) tror jag inte ens tror att genusfrågor eller jämställdhet KAN innebära något positivt även för dem själva.

Det är ju lite förenklat förstås. Visst finns det fler roller än alfahanen idag. Visst finns fler pojkar som uppmuntras bli mer verbala, ha tillgång till sitt känsloliv mm. Men fortfarande saknas enormt mycket. Upplever jag.

Ja, men det saknas väl lika mycket för kvinnorna, och det finns massor av kvinnor som tycker att genusfrågor är tröttsamma och onödiga, det syns ju nte minst här på det kvinnodominerade bukefalos. Jag tycker det är relativt vanligt med män som känner sig rätt främmande för och obekväma med traditionell grabbighet, de flesta män i bekantskapskrets är så, och de får såklart stöd för sitt sätt att vara från sina lika ograbbiga vänner. Precis som för kvinnor som tycker den traditionella kvinnorollen skaver, där man ska gilla nagellack och tjejsnack. Jag upplever inte alls kvinnor som friare, snarare mer begränsade, iom att kvinnorollen är mer begränsad än mansrollen iom underordningen.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Nja, jag skulle snarare säga att flickor måste alltid bära något rosa. Det är otroligt ovanligt att se en flicka som inte har något rosa på sig.

Ja, det var det jag menade:
Pojkar kan ha allt UTOM rosa.
Flickor kan ha allt PLUS rosa (= att något rosa måste hänga på kroppen; för att könsbestämma då antar jag).

Däremot finns ingen liknande pojkfärg, så om ett barn saknar rosa eller annan tydlig flickmarkör, t ex klänning, så är det en pojke. Jag tänker att det framgår att din son är en pojke, därför att flickor i den åldern ofta har klänning, glittersandaler, långt uppsatt hår och liknande, som jag misstänker att din son inte har, även om har har nagellack och rosa tröja.

Du har rätt i din misstanke. Men han misstas ju för flicka. Ibland även klädd i blått/brunt/orange/svart. (Min misstanke då : håret). Men oftast görs det just när han bär rosa klädesplagg. Nagellacket tror jag är lite för lite/smått för att synas så tydligt som någon slags markör.

För övrigt så har jag nog något mer positivt intryck av flickor i 5årsåldern. Inte en enda på förskolan där vi inskolar nu hade glittersandaler eller klänning; just de dagar vi var där i alla fall. Hmm... kanske någon hade en tofs? Men några hade väl som sonen; halvtrassligt utsläppt hår (om än lite längre än hans). Däremot såg jag en hel del rosa, blommor och fjärilar på flickor. Pojkarna hade dinosaurier och blått, grått, brunt, grönt, rött. Typ.

Att pojkflicka är finare än flickpojke beror ju rimligen på könsordningen, men annars tycker jag båda rollerna är precis lika snäva. Flickrollen är ju dessutom underordnad, vilket gör den mindre tilltalande.

Ja, jag instämmer (även om jag inte skrev så mycket om det där; jag finner som sagt inga argument alls för att fler pojkar borde kunna få kallas "flickpojkar", eftersom det faller på samma argument som ordet "pojkflicka").

Absolut att könsmaktsordningen har med det att göra! Just därför tror jag det är LÄTTARE (om än långtifrån lätt) att bryta "tjejnormerna" och bli mer "pojkiga" än tvärtom. Precis som du säger; flickrollen är mindre tilltalande. De pojkar som har mer av det som vi traditionellt kategoriserar som "kvinnligt" får ju därför på ett sätt dubbla hinder. Först ska han bryta mot normen; sen innebär det normbrytandet också att han "byter NER sig". Tjejer bryter mot normen, men "byter UPP sig". (Förenklat, igen. Men du förstår nog min tanke).

När det gäller inre egenskaper och intressen så tycker jag bägge rollerna är precis lika begränsande, flickorna är inte mer benägna att stojande spela fotboll i grupp än vad pojkarna är benägna att leka stillsamt sida vid sida i sandlådan.

Kanske. Men i en förlängning; när barnen blir större så tror jag att en kille som är 12 år och väljer klassisk balett är betydligt mer ovanlig och märkbar än en tjej som är 12 år och väljer motocross som idrott.
Tjejer har (tack och lov!) blivit allt vanligare på "manliga arenor". Även om de fortfarande är färre. Killar tror jag är ovanligare på "kvinnliga arenor".

I vissa yrkesgrupper syns det också en del av det. Kvinnor har tagit sig in på "klassiskt manliga" yrkesområden i högre omfattning än vad män valt "klassiskt kvinnliga". Sen kommer naturligtvis faktorn LÖN in och komplicerar det hela där.... men jag tror inte det är endast lönen.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Ja, men det saknas väl lika mycket för kvinnorna, och det finns massor av kvinnor som tycker att genusfrågor är tröttsamma och onödiga, det syns ju nte minst här på det kvinnodominerade bukefalos.

Absolut. Men det FINNS ändå krafter (historiskt och nu) där merparten av de som jobbar är just kvinnor. Sen jobbar de oftast för jämställdhet ur båda könens perspektiv (givetvis). Men det är klart det ändå (med allt det som våra könsrollsuppfattningar innebär) är lättare att kanske lyssna till deras budskap när/om man är kvinna själv än om man är man?

Jag har varit i sammanhang där det talades om "Mäns våld mot kvinnor" och fastän de själva sa att deras organisation skulle byta namn till "Våld i nära relationer" så fortsatte de under samma konferens konsekvent att tala om män ENBART som förövare och kvinnor ENBART som offer.

Någon ställde t ex frågan "var kan den som misshandlar vända sig? Finns det någon hjälp för den som slår?". "Jaa, männen kan ju vända sig till...".

Våld mot kvinnor är vanligast, men om organisationen själva säger att de ska byta namn just för att namnet i sig ska vara "könsneutralt" så bör de ju liksom också uttala sig könsneutralt också. Jag tänker mig att det blir svårare för både förövare och offer av "fel" kön att liksom på riktigt LYSSNA på budskapet annars. Om du förstår hur jag menar?

Jag upplever inte alls kvinnor som friare, snarare mer begränsade, iom att kvinnorollen är mer begränsad än mansrollen iom underordningen.

I första inlägget så skrev jag i och för sig inte att kvinnor är friare än män. Jag skrev att jag upplever att flickrollen är mindre snäv än pojkrollen. Det hänger givetvis ihop, men jag talade väl ur perspektivet föräldrarollen till två barn av olika kön (och säkert också påverkad av diverse sociala faktorer hittills i mitt liv).

Vem av oss som har "rätt" är kanske ogörligt att utröna. Och kanske inte helt relevant heller. Det viktiga är väl att/om man vill jobba för jämställdhet. Uppnås det så är det ju win-win övergripande.

Jag tror att könen har olika hinder; på olika områden i livet. Och jag upplever (fortfarande) att det finns många, många hinder för en liten pojke att få vara den han vill vara. Ur vissa aspekter fler hinder än för en liten flicka.

 

[Armani__]

Sv: vill ha en dotter

Jag hade liknande tankar som du när jag var gravid första gången.

Ut kom världens finaste lilla kille!

Jag har ett par gånger funderat på vad som skulle ha varit annorlunda om han varit en tjej. Vet du? Än har jag inte hittat en enda skillnad!

Jag älskar min son över allt annat och brukar tänka att jag har tur för då slipper jag klä honom i rosa spetsklänningar...

Nu väntar vi en lillebror. Jag är överlycklig. Tänk vad mycket glädje våra pojkar kommer ha av varandra (kommer skilja ca 22 mån mellan dem). Och än en gång slipper vi att få rosa spetsklänningar i present!

Precis samma här! Jag ville så gärna ha en flicka och alla i vår bekantskap fick flickor. När det väl var vår tur så föddes världens finaste kille och jag/vi kunde inte varit lyckligare!! Om vi får fler barn så ser jag gärna att det blir en kille till, eller en tjej - numera kvittar det! Jag är så glad över att vi fick en pojke, det gjorde ju att det jag kände verkligen raserades och Milton är det bästa vi gjort!!

 

[Bewildered]

Sv: vill ha en dotter

Jag lanade bara en knapp...

tanken om "Rosa Kjol dagen" slog oss pa "valkand" sida... dvs, "kvinnor" skall "forMANskligas" - varfor ar det fel att kla en flicka i rosa, men fortfarande ratt att kla en pojke i bruna hangselbrallor?

Alltsa, missforsta mig ratt, men ska "konsgranserna" suddas ut matte det val anda borja hos OSS vuxna? Varfor skall en liten pojke bara kjol - han gor ju vad pappa gor (det gor dottern med) sa vi har funderat pa en "rosa kjol dag" for alla pappor...

F.o. vill jag bara inflika ang "rosa" och "lila" som tjejklader.

En kanadensisk old timer calfroper bar ROSA skjortor, och ja vi snackar ROSA.. inget fegt latsas-vit. Inga problem. En av kanadas mest lovande unga bullrider rider Ofta, ja nastan varenda sasong, i antingen rosa eller lila.

Manligare "macho" man an sa far man leta efter (samma bullrider ses ofta kankandes omkring pa en liten chihuahua ) Konsstereotyper ar trakiga, sa varfor halla sig till dom? Men... varfor minska ens eget utbud utav farger for att -nagon annan- rakar tycka att "rosa" (t.ex) ar den ultimata fargen for att symbolisera kvinnofortryck?

TS
att man som kvinna nog garna vill ha en dotter handlar nog om att man lattare identifierar sig med en tos. Det ar svart att som kvinna relatera till en liten imaginar pojke. Jag ar ingen flickflicka, fastan jag rakar ha rosa naglar just nu. Som "faster" larde jag min unga brorsdotter hur man hanterar en kniv sakert och hur man taljer sakert. Medans den andra brorsdottern hellre "ovar" pa att sminka mig - to each their own! K ville lara sig trana hund - stor hund, schafern. S ville ha en chihuahua. Pojken alskar "cars", bilar, traktorer, ja allt mekaniskt egentligen - men han har inget emot att leka med barbien i rosa balklanning! Det ar ju roligt det OCKSA, fast pa annat satt.

Barn ar barn ar barn, man alskar dom for de dom ar (hoppas jag i alla fall) nar de val kommer in i ens liv. Har har vi inga tankar pa barn i huset, hander det sa hander det men det ar inget vi stravar efter. I smyg hoppas jag att OM vi blir med barn... sa far det Garna vara en liten flicka. Inte for att jag har nagon romantisk bild om den "perfekta" dottern, snarare for att jag kanner att vi har ett hem som Absolut skulle uppfostra en mycket stark och trygg ung kvinna med sunda varderingar och rejalt med skinn pa nasan. En dotter som kanske skaffar piercings, gront har och vill lasa till bilmekaniker liksom. En tjej som inte ser "att vara tjej" som nagot som ska resultera i fyra ungar som hanger i kjolen nar man lagar kvallsmat... haha... Skulle vi fa en pojke, sa har vi lika bra liv att erbjuda for honom - sjalvklart. Men, som jag skrev tidigare, jag tror att jag instinktivt, i min lilla "osakerhet" inbillar mig (o/medvetet) att det ar lattare att forsta en liten flickas/ung kvinnas ups and downs.

/Bew, som haft allt fran rosa till blatt har, varit ninja, teenage mutant ninja turtle, prinsessa, riddare och pirat, Cowboy, indian och hundtranare hela uppvaxten. Som faktiskt hade pilbagar och vattenpistoler och lekte mest med pojkar - Fastan jag da och da bar en rosa klanning... for att jag Ville.

 

[Brandgul]

Sv: vill ha en dotter

Otroligt ovanligt att se en flicka som inte har något rosa på sig.

Jag träffade en luttrad flerbarnsmamma med bara döttrar.

Yngsta sladdisen var fyra år och vägrade annat än rosa. Mamman sa: Nu vill hon bara ha rosa, men vad gör det. Sen blir det ändå bara svarta kläder.

 

[Brandgul]

Sv: vill ha en dotter

Första barnet brydde jag mig inte. Med andra barnet gjorde vi köns-UL för jag ville vara beredd.

I samma ögonblick som andra barnet kom ut kände jag mig så dum. Precis som att det ö h t hade spelat någon roll. Ingen alls faktiskt. Hur kunde jag tänka så tänkte jag? Jag hade precis pressat ur mig världens underbaraste unge. KÖN??? Hur skulle man ens kunna känna sig besviken efter den prestationen?

Skulle vi få ett tredje barn finns det inte på kartan att vi skulle kolla kön.

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Den stora fördelen som jag ser det med att veta könet på förhand, är att man slipper försöka enas om två uppsättningar namn. Det tar oss månader och månader att enas om ens ett namn, så jag är glad om jag slipper göra det i onödan. Vet man könet så räcker det ju med en uppsättning.

 

[AgentCarter]

Sv: vill ha en dotter

Ja, det var det jag menade:
Pojkar kan ha allt UTOM rosa.
Flickor kan ha allt PLUS rosa (= att något rosa måste hänga på kroppen; för att könsbestämma då antar jag).

Herregud, vilken värld lever ni i? Att tjejer alltid måste ha på sig något rosa har jag aldrig sett.
Jag tror nog att jag är alldeles för konstigt uppfostrad för genusdebatter.

 

[helhet]

Sv: vill ha en dotter

Vad fan är en pojkflicka? Alltså ursäkta men jäkla trams tycker jag! En person är en person med sin egna personlighet, är det inte väldigt förlegat att ens prata om pojkflickor?


Så allt det där med nagellacket och kläderna och vad ni skulle göra och vad hon ska vilja göra i sitt liv det var alltså inte så viktigt?

Särartsfeminist då eller eftersom du talar om flickor och pojkar i såna extrema stereotyper?

Jag håller ofta med dig i mycket du tycker och tänker här på buke, men jag förvånas så himla ofta över hur dryg du låter. Jag vet inte om du själv inte reflekterat över det, men för min egen del så orkar jag knappt läsa när den otrevliga tonen drar igång.
Som sagt tycker jag att du har väldigt mycket bra och kloka åsikter, jag tror bara att du skulle nå ut med dem betydligt bättre om du inte hade en sådan dryg ton och alltid fick det att låta som den personen du skriver till är den största idioten som satt sin fot på denna planet. Om man är lite ödmjukare så kanske det är lättare att få folk att refleketera över det viktiga i det du säger istället för de delarna där du får folk att låta som praktpuckon.

Bara en tanke.

 

[Snurrfian]

Sv: vill ha en dotter

Den stora fördelen som jag ser det med att veta könet på förhand, är att man slipper försöka enas om två uppsättningar namn. Det tar oss månader och månader att enas om ens ett namn, så jag är glad om jag slipper göra det i onödan. Vet man könet så räcker det ju med en uppsättning.

Eller oxå skiter man i namn tills barnet kommer ut, visst pratade vi om namn medans jag var gravid, med båda, men vi hade inte "enats" om något namn, först kom dottern, och precis efter att hon var född "smakade" vi på ett namn, men det kändes inte rätt, dagen efter provade vi lite namn tillsammans och enades väldigt snabbt om det tilltals namn hon fick. Med andra barnet var det samma sak, förutom att vi inte hade något namn direkt utan det dröjde två dagar, jag gillade det namn han fick som andra namn, vilket inte maken gjorde, sen hittade vi hans namn tillsammans.
Dotterns namn tror jag inte ens vi nämnde innan hon var född, men det passade henne utmärkt.

Och med en dotter och en son så kan jag ju tycka att allt har sin tjusning och sina "krig" dottern börjar närma sig tonåren och vad det kan vara jobbigt, fördelen är väl att jag har viss förståelse vad hon går igenom och jag många gånger vet att det inte är mig hon är arg på utan det bubblar hejvilt i kroppen.
Ang könsroller så upplever jag att tjejer har det "lättare" i de yngre barnaåren, de kan gå klädda i allt, göra vad de vill, klättrar de i träd så är de "kavata tjejer" sitter de och pysslar så är de "duktiga och stillsamma" och allt där emellan, men ju närmare tonåren de kommer så trängs de in mer och mer i "tjejfacket" och förväntas vara och göra saker på ett visst sätt.
Killar har det svårare att vara mjuka och pyssliga, pojkar på förskolan är hårdare i sina färgval än vad killarna i skolan sedan är, min son är sju år nu och har visserligen haft en suverän förskola men de har inte kunnat påverkat helt och hållet vad barnen har med sig för åsikter hemifrån, men på någon annan förskola hade han nog haft det betydligt tuffare. Men nu när han går i skolan, och dessutom älskar sport så har han verkligen tagit ett steg framåt, han törs använda rosa kläder, fast allra mest älskar han rött just nu, han får vara den han är, och det är fullt ut accepterat. Killarna på skolan har allt från riktigt kort klippta frisyrer till långt hår med tofsar, alla klädsmaker är accpeterade och färgskalan går i alla färger man kan tänka sig.

Det är rätt intressant att följa barnen och deras kompisar!

Ang ursprungsfrågan, jag ville ha ett barn när jag blev gravid, i slutet av graviditen så önskade jag dock att det skulle bli en tjej, enbart för att slippa svärmors tjat om att om det blev en kille så var han tvungen att får svärfars namn. Svärfar var döende när jag var gravid med ettan och hur trevlig svärfar var så avskydde jag hans namn... Nu blev det en dotter först och när sedan sonen kom tre år senare så försökte väl svärmor igen framför svärfars namn, men vi fick henne nöjd med ett annat släkt namn i andra namn...

 

[Petruska]

Sv: vill ha en dotter

Jag har svårt att förhålla mig till resonemang som ditt, där kvinnor lägger ut texten om de stackars pojkarnas/männens trånga könsroll. Huvudproblemet med könsrollerna är väl rimligtvis maktasymmetrin, vilken innebär att det är mäns roller som lönar sig i längden (klass kommer så klart in också, men det gäller ju båda könen).

Mansrollen är ju vinnaren, det är vi väl överens om. Och därför är det, socialt, viktigt att pojkar inte feminiseras.

Klädselnormerna uppfattar jag som trånga för båda könen, tex skulle både min man och jag ofta föredra motsatt klädkod om vi kunde välja utan sociala konsekvenser, och om kläderna passade. Klädindustrin överdriver de kroppsliga skillnaderna mellan könen, som jag uppfattar det.

Men det är ett betydligt större problem (för mig) att det är jag som blir projektledare för allt tråkigt i hemmet så fort vi tappar taget om det medvetna samarbetet.

 

[Apollo 13]

Sv: vill ha en dotter

KL

Jag har sedan jag var 16, eller säkert ännu yngre, sagt att jag vill ha en flicka. Jag har nog eg inte reflekterat över VARFÖR utan att det bara varit så.

Efter att ha läst denna tråden, så snurrade det igång i huvudet på mig och från början tror jag det handlade om att jag tyckte det skulle vara roligt att klä upp dotra i typiska tjejiga kläder. Varför jag velat det är egentligen konstigt eftersom jag själv aldrig varit särskilt "tjejig" och aldrig själv uppskattat den typen av kläder.
På senare år har det nog börjat handla om att jag skulle vilja vara med och uppfostra och forma en stark tjej med skinn på näsan, som får göra det som definierar henne som person. På något sätt känns det mer lockande att forma en stark flicka än en stark pojke, pojkarna (ja jag hör själv hur det låter) "är redan starka."

Jag uppskattar verkligen den här tråden jätte mycket. Tidigare har jag bara varit väldigt bekväm i att tankarna att jag velat ha en flicka (dock hela tiden medveten om att jag skulle älska en son precis lika mycket) så jag har aldrig ifrågasatt dem eller undrat varför jag känt så.
Nu har jag nog rett ut massa tankar och nu känner jag nog att det helt plötsligt blev väldigt ointressant. Enda anledningen till att jag skulle föredra en tjej nu är kanske för att jag tycker det finns betydligt fler vackra namn till flickor än pojkar. Iof har jag ett pojknamn som jag älskar och har nog lika länge som jag sagt att jag velat ha en flicka att om jag får en pojke ska han heta ******, nu har dock de namnet gått och lagt sig på topplistorna över namn och då känns det inte lika roligt längre

Nåja, vi får se vad som ploppar ut, oavsätt så kan det inte, med tanke på alla mina och sambons dåliga egenskaper, bli annat än katastrof

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Varfor skall en liten pojke bara kjol - han gor ju vad pappa gor (det gor dottern med) sa vi har funderat pa en "rosa kjol dag" for alla pappor...

För mig handlar det inte om SKALL utan om FÅR.

Jämställdhet överlag handlar inte alls om SKA utan om att FÅ. Att inte hindras välja "otypiska" leksaker, intressen, kläder osv.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Herregud, vilken värld lever ni i? Att tjejer alltid måste ha på sig något rosa har jag aldrig sett.
Jag tror nog att jag är alldeles för konstigt uppfostrad för genusdebatter.

Jag lever inte i den världen, men Mabuse menade att hon ser mycket sånt. (och jag kan förstå hennes poäng; jag ser också en hel del sånt, kanske inte så polariserat i verkligheten, men som sagt; det handlar om en diskussion och poänger som man vill få fram).

 

[mandalaki]

Sv: vill ha en dotter

Herregud, vilken värld lever ni i? Att tjejer alltid måste ha på sig något rosa har jag aldrig sett.
Jag tror nog att jag är alldeles för konstigt uppfostrad för genusdebatter.

Om jag knallar runt på stan i två timmar skulle jag säg att minst 70 procent av flickorna under skolålder har rosa på sig. 0 procent av pojkarna har det.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Jag har svårt att förhålla mig till resonemang som ditt, där kvinnor lägger ut texten om de stackars pojkarnas/männens trånga könsroll.

Och jag tycker att du drar långtgående slutsatser och drar till med onödiga formuleringar. "läggar ut texten om stackars pojkar/män"......
Och jag finner mig undra om du överhuvudtaget håller reda på person med tanke på att jag och du har åtskilliga gånger varit väldigt eniga om just dessa frågor (såvitt jag minns?) och nu råkar jag (för EN gångs skull) nämna något om mäns och pojkars problem med ojämställdheten och då drar du igång stora växlar på det.

Jag har inte skrivit "stackars pojkar" - jag har skrivit om pojkar som har problem att få möjlighet att bryta mot könsrollen. Bör man inte se eller prata om det som kvinna?

Jag utgår från de små grabbar jag ser hemma o i min omgivning. Där jag också HÖR föräldrar uttrycka det som problem att deras grabbar t ex vill ha en klänning, leker med en docka, kanske skulle gilla att börja på dans eller vill ha nagellack och sen slutar med det för att någon kompis talar om att det kan man inte ha som pojke. Jag tycker nog att det ÄR lika "synd om" de pojkarnas hinder som det är om en tjej som inte får välja att skita ner sig, ska vara försiktig, tvingas leka "extramamma" eller tvingas behålla sitt långa vackra hår för att mamma och pappa tycker det är så fint.

Huvudproblemet med könsrollerna är väl rimligtvis maktasymmetrin, vilken innebär att det är mäns roller som lönar sig i längden (klass kommer så klart in också, men det gäller ju båda könen).

Mansrollen är ju vinnaren, det är vi väl överens om. Och därför är det, socialt, viktigt att pojkar inte feminiseras.

Jamen, precis! Och därmed blir rollen för pojkar också trång i och med att pojkar (som jag skrev ovan) dessutom "byter ner sig" om de femininseras. En kvinna som bryter normen och maskuliniseras är på vissa arenor och till en viss grad mer "okej". (Men, givetvis får hon självklart inte bryta för mycket mot normen; man måste ju se och förstå att hon är en Qvinna gubevars. Jag menar alltså INTE att kvinnor INTE har några hinder. Vi har ju mängder av hinder att jobba med...)

Jag säger däremot att den här maktassymetrin med manliga egenskaper som "ideal" kanske också kan vara ytterligare ett hinder just för pojkar. Nyligen diskuterade jag med en kvinna som har genus som arbete och hon och jag var tämligen eniga om detta. Jag känner inte att frågan är så oerhört konstig eller provocerande..... Jag kanske har uttryckt mig oklart och framstått som något mer/annat än vad jag egentligen menar.

Men det är ett betydligt större problem (för mig) att det är jag som blir projektledare för allt tråkigt i hemmet så fort vi tappar taget om det medvetna samarbetet.

Jag instämmer. Klädkoderna var/är ett sidospår. Det löser säkert sig själv med den saken om vi skulle bli jämställda i HANDLING så att säga.

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Herregud, vilken värld lever ni i? Att tjejer alltid måste ha på sig något rosa har jag aldrig sett.
Jag tror nog att jag är alldeles för konstigt uppfostrad för genusdebatter.

Samma värld som du. Titta lite närmare på barnen nästa gång du går förbi ett dagis, nästan alla flickor har något rosa på sig. Barnkläder är enormt mycket mer könsstereotypa nu än på 70-talet, där har utvecklingen verkligen inte gått framåt.