vill ha en dotter

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Om jag knallar runt på stan i två timmar skulle jag säg att minst 70 procent av flickorna under skolålder har rosa på sig. 0 procent av pojkarna har det.

*delvis kl*

Kommer att tänka på när jag gick förbi en skola och reflekterade över skolbarnens kläder (lågstadie). Jag tänkte att det var lite trist/synd att alla pojkar gick i brunt/svart/mörkblått och tjejerna i lila/rosa/rött/orange (återigen en generalisering). Och sen tänkte jag att; hur VET jag EGENTLIGEN att alla brunblåsvarta barn var pojkar och alla lilarosaröda flickor?
Sannolikt så var det nog så, men kanske fanns det faktiskt några i blåsvartbruna gänget som var flickor och tvärtom.

Just att vår pojke relativt ofta tas som flicka (när/om någon tilltalar honom/oss; det är ju bara de gångerna jag VET att de tror det) när han har något eller flera rosa plagg på sig. ...

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Med tanke på att det tar månader för oss att komma på bra namn, så vill jag absolut inte vänta tills bebisen kommer med det, för då får ju barnet vara namnlöst i flera månader, det vill jag inte. Namnet ska man ju bära hela livet, det blir en del av ens identitet - finns inte på kartan för mig att jag skulle bestämma det från en dag till en annan, jag vill fundera på det både en och femton gånger och sova på saken åtskilligt innan jag bestämmer mig, för sen ska ju barnet leva med det i 80 år eller så, då vill jag ha gjort mitt absolut bästa med valet.

 

[Petruska]

Sv: vill ha en dotter

Kanske inte stackars MÄN, men liiiite av stackars pojkar framskymtar allt. Jag har själv tänkt det och kommer säkert att göra det igen. Tex brukar jag tänka när småpojkar samlar "diamanter och ädelstenar" som en sjörövarskatt att det är deras "lösning" på att de inte "får" bära smycken.

Men jag tänker aldrig att flickors smycken är deras lösning på att de inte "får" ha en sjörövarskatt. Och jag undrar varför.

Särskilt med tanke på att jag själv tycket att en skatt verkar vara det roligaste sättet att samla barnsliga "finsaker" på. Och att jag personligen, utifrån egna preferenser, upplever flickors finhetskrav som MYCKET trängre än pojkars "finhetsförbud".

Jag tror att vi är mer benägna att tycka lite synd om en begränsad pojke än om en begränsad flicka, därför att det här med kön djupare sett handlar om makt och frihet, inte kläder (främst).

 

[eyz]

Sv: vill ha en dotter

Min son blir tagen för flicka så fort han inte enbart har svart/grått/brunt/grönt/blått på sig (vilket han i och för sig aldrig har hemma hos mig). Mörkblåa byxor, blå/svart mönstrad jacka och rosa gummistövlar = flicka. Röd regnjacka, gröna byxor, blåa stövlar = flicka.

Jag gissar att det i hans fall sitter i håret, det är som Mabuse beskrev sitt barns hår långt för att vara pojke och kort för att vara flicka, och dessutom mycket lockigt. Bara flickor har visst lockigt hår. (lockarna är ärvda av morfar och farfar...)

 

[Snurrfian]

Sv: vill ha en dotter

Med tanke på att det tar månader för oss att komma på bra namn, så vill jag absolut inte vänta tills bebisen kommer med det, för då får ju barnet vara namnlöst i flera månader, det vill jag inte. Namnet ska man ju bära hela livet, det blir en del av ens identitet - finns inte på kartan för mig att jag skulle bestämma det från en dag till en annan, jag vill fundera på det både en och femton gånger och sova på saken åtskilligt innan jag bestämmer mig, för sen ska ju barnet leva med det i 80 år eller så, då vill jag ha gjort mitt absolut bästa med valet.

Ja där ser man, vi har inte ångrat ett ögonblick de namn mina barn har fått och de stortrivs med dem oxå, visserligen relativt vanliga namn, men än så länge har de inte haft någon i vare sig dagisgrupp eller skolklass som har hetat samma namn, dessutom fungerar de även på engelska.
För oss var det väldigt enkelt när väl barnen var födda, men det är nog väldigt olika hur man är som personer.

 

[Lilla Grodan]

Sv: vill ha en dotter

Känner rejäla skuldkänslor inför min eventuella ofödda son.

Är det någon mer som haft de här tankarna?[/QUOTE

Ja, fast tvärtom... Har inte läst tråden å ska inte bli långrandig.

När väl bebisen kom ut och det visade sig att det inte blev en son som jag hade önskat, kände jag ändå så starkt att ' Jamen, det är ju klart att jag vill ha en tjej!'

Medan man är gravid funderar man så mycket kring det här med barn och vad ens barn behöver. Fokus ändras från en själv till barnet, vilket är ganska skönt tycker jag och inte minst praktiskt då det är för barnets bästa.

Det kommer nog gå bra ska du se. Njut av det du får! Det är en viss rikedom i att ha barn. Jag kände mig rik på lycka över att ha fött barnet och tänkte inte alls någon längre stund på att det inte blev som jag hade tänkt mig. För det händer ofta för mig - att det inte blir som jag hade tänkt mig...

 

[Sandra78]

Sv: vill ha en dotter

En kanadensisk old timer calfroper bar ROSA skjortor, och ja vi snackar ROSA.. inget fegt latsas-vit. Inga problem. En av kanadas mest lovande unga bullrider rider Ofta, ja nastan varenda sasong, i antingen rosa eller lila.

Manligare "macho" man an sa far man leta efter (samma bullrider ses ofta kankandes omkring pa en liten chihuahua ) Konsstereotyper ar trakiga, sa varfor halla sig till dom? Men... varfor minska ens eget utbud utav farger for att -nagon annan- rakar tycka att "rosa" (t.ex) ar den ultimata fargen for att symbolisera kvinnofortryck?

Väldigt off topic, men det får mig att tänka på en man jag kände förut, han hade ofta rosa, lila och ljusblå skjortor till sin prydliga svarta arbetskostym. Med en längd på 190 och bred som en lagårdsdörr var det liksom ingen som kunde säga nåt när han på finlandssvenska benämnde sin chihuahua som "pappas bebis" heller

 

[mandalaki]

Sv: vill ha en dotter

Jag kan också tycka att det är synd att såna här diskussioner oftast fastnar på klädnivån. Men samtidigt, just rosa kläder står för något, de är bara färgen på ett helt paket med normer och föreställningar.

En lite anslutande fråga:

I ett amerikanskt tv-program om något helt annat fanns en flicka i 6-7-årsåldern. Hon var inte svart men hade lite mörkare hy och mörkt hår åt det krusiga hållet. Hon var väldigt ledsen över sitt utseende och började gråta när hon skulle förklara varför: "Det finns inga prinsessor som ser ut som jag..."

Jag tänker på henne när jag ser flickavdelningen i en leksaks- eller klädaffär. Normen för småflickor är förfärlig.

 

[Jaahl]

Sv: vill ha en dotter

Det är säkert inga ovanliga tankar du har, men nej, jag har aldrig känt så. Har två pojkar 19 resp 2 månader gamla. När ultraljudet med minsta visade på en pojke till så fick vi faktiskt vissa reaktioner från släktingar - "vad synd att det inte blev en flicka den här gången"... jag blev lite förnärmad faktiskt Varför kan man inte bidra till att bryta de många gånger hämmande och trista normerna istället för att fortsätta ingjuta dem i nästa generation? Själv är jag tämligen allergisk mot "småflickenormen" och kan känna att det är skönt med pojkar för då slipper jag i alla fall kämpa mot den.... Blir det ett tredje barn nån gång så skulle det väl vara kul att få en av andra könet också men det kommer verkligen inte bli någon livssorg om jag aldrig får en dotter.

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Jag kan också tycka att det är synd att såna här diskussioner oftast fastnar på klädnivån. Men samtidigt, just rosa kläder står för något, de är bara färgen på ett helt paket med normer och föreställningar.

Jag tycker nog också att kläderna är rätt viktiga, särskilt för barn. Kläder är ju ett av mest uppenbara sätt som små barn kan göra kön på, som är uppenbart också för dem själva. Klär man dem könsstereotypt, så innebär det som jag ser det att man också vänjer dem vid att göra kön, och att det är viktigt att göra det. Har man väl lagt den grunden, så är det ju bara att bygga på med intressen, personlighetsdrag, osv för att slutligen landa i den gamla vanliga könsordningen.

Det handlar som jag ser det inte så mycket om att låta pojkar ha rosa kjol för att inte begränsa dem, som att inte uppmuntra barn att göra kön på det allra mest stereotypa viset, vare sig det nu är rosa kjol eller svart tröja med cars-tryck, oavsett kön. Jag tror man får det lättare som vuxen ifall ens identitet inte bygger så mycket på vilket kön man tillhör, för då är det väldigt lätt att hela den begränsande könsrollen slinker med av bara farten.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Kanske inte stackars MÄN, men liiiite av stackars pojkar framskymtar allt. Jag har själv tänkt det och kommer säkert att göra det igen. Tex brukar jag tänka när småpojkar samlar "diamanter och ädelstenar" som en sjörövarskatt att det är deras "lösning" på att de inte "får" bära smycken.

Men jag tänker aldrig att flickors smycken är deras lösning på att de inte "får" ha en sjörövarskatt. Och jag undrar varför.

väl uttryckt! jag är med på banan.

Särskilt med tanke på att jag själv tycket att en skatt verkar vara det roligaste sättet att samla barnsliga "finsaker" på. Och att jag personligen, utifrån egna preferenser, upplever flickors finhetskrav som MYCKET trängre än pojkars "finhetsförbud".

Jag tror att vi är mer benägna att tycka lite synd om en begränsad pojke än om en begränsad flicka, därför att det här med kön djupare sett handlar om makt och frihet, inte kläder (främst).

Ja, att vara "fin" kanske inte nödvändigtvis är lika eftersträvansvärt som att slippa vara "fin". Men att t ex få visa känslor via gråt är ju ett annat område. Och/eller att få hålla bästa kompisen i handen på skogspromenaden osv. Bland 5åringar är det säkert inte direkt någon könsskillnad på det sistnämnda, men jag inbillar mig att det är färre pojkar som kan/vågar/"får" hålla bästisens hand i 10årsåldern än vad det är flickor som kan/vågar/"får".

Som ett litet exempel bara.

Ditt sista stycke:
Jag förstår att det var det som var din tanke. Och kan inte annat än hålla med om att visst, det kan absolut vara så! Det är bra att du poängterar det. Självklart kan jag inte svara för mig själv; hur mycket jag tycker "synd om" pojkar kontra flickor. Jag hoppas jag fördelar tycka-syndomet ungefär lika (fastän; som jag säger; det handlar ofta om olika arenor beroende på kön), men att jag GÖR det kan jag ju aldrig själv direkt avgöra om man säger så.

 

[SusieQ]

Sv: vill ha en dotter

Jag är gravid nu och både jag och mion sambo är nöjda med om vi får en frisk bebis, vi har inte tagit reda på vad det blir, fast jag kommer ju att göra en hel del ultraljud till så vi skulle kunna kolla då. Vi vill dock inte veta men ändå kallar båda magen för han och det känns som om det skulle vara en liten kille. Vi har dock inte kört in på det totalt utan blir som sagt nöjda bara det är en frisk baby. På något sätt känns det som om det skulle vara lättare med en kille, men barn är väl aldrig lätt, så det kan jag äl glömma... Du ska nog inte skaffa barn förren du kan glädja dig lika åt vad det än blir.

 

[mino]

Sv: vill ha en dotter

Håller egentligen med er i diskussionen. Samtidigt som att jag kan tycka att den praktiska vardagen lite grann är på kollisionskurs med vad man anser i teorin. Jag hade nämligen inte väntat mig att barnen skulle VILJA göra kön trots motsatt bearbetning. Man håller fram en rosa och en grön tröja och i de flesta fall skulle min son välja den gröna. Han har en bestämd uppfattning om hur killar är och vad de gör, i begränsad form, så fyra år gammal han är.

Och nu menar jag självklart inte att barnen på något biologiskt sätt söker vissa färger eller former, men att många barn jobbar på att höra till och identifiera sig med de mest extrema formerna av kön. Det är ju ingen slump att prinsessor och poliser ingår i rollekarna hos dagisbarn.

Det jag vill ha sagt är att det inte är så enkelt, könsrollerna finns ju där överallt. Risken med att fastna i att fördöma färger och klädmodeller är att man inte ser bortanför attributen, trots att det är det man egentligen vill att alla ska göra. En flicka i rosa tröja som hoppar hopprep är fast i en könsroll. Eller? Kan en flicka överhuvudtaget göra något flickigt utan att bli betraktad som i en könsroll? Kan en flicka vilja ha en fläta utan att bli betraktad som ett offer?

Egentligen bekymrar mig kläderna mer den dagen de hindrar lekar. Hittills har jag dock inte sett några såna tecken, alls. Men precis som att det känns fördomsfullt att förvänta sig att få fläta flätor och klä upp sin dotter i klänningar så upplever jag att det är orättvist mot barnet att köra över barnens könsrollsmässiga önskemål. Även om det skär i hjärtat med ett rum som går allt mer i rosa och ett som går alltmer i blått och grönt.

 

[SpeedyPalle]

Sv: vill ha en dotter

Jag vill bara ha en frisk bebis, jag bryr mig inte om det är en kille eller tjej.

Jag hade blivit överlycklig om jag dessutom kunnat bli gravid, "smärtfritt" som för många andra.

Jag hade nog väntat o skaffat barn om jag varit i din sits, så du är säker på att du blir glad oavsett om det blir en kille eller tjej...................

 

[mandalaki]

Sv: vill ha en dotter

Exakt, mabuse. Jag hade bara aldrig kunnat uttrycka det så väl

Mino: jag tror inte att särskilt många föräldrar hade kört över barnen i den här frågan, eftersom påverkan från andra håll är så stark. Men det är nog bra att vara väldigt medveten och alert med barnet i perioder då "tjejgrejer" resp "killgrejer" är på tapeten och visa på alternativ som inte är lika stereotypa. Och då menar jag inte alternativet gul klänning utan mer bildligt.

 

[Mabuse]

Sv: vill ha en dotter

Att sitta fast i en könsroll innebär inte att man är ett offer, som jag ser det, men fast sitter man. Jag tycker det är ledsamt att könsrollerna är så mycket starkare hos barn idag än när jag själv var liten. Jag minns inte att jag hade rosa och klänningar i större utsträckning som liten, eller att det var viktigt att ha det. Idag verkar det ju som att i princip vartenda barn över tre ser detta med att göra kön som jötteviktigt, flickor vill ha rosa till varje pris, och pojkar vill för allt i livet inte ha det.

För egen del tycker jag det ska bli intressant att se om vår tvååring helt kommer ändra stil om några år när han börjar ha egna åsikter om kläder och färger, till att vilja klä sig i svartblått, eller om han kommer att fortsätta gilla den mer färglada stil han har nu.

 

[Bewildered]

Sv: vill ha en dotter

För mig handlar det inte om SKALL utan om FÅR.

Jämställdhet överlag handlar inte alls om SKA utan om att FÅ. Att inte hindras välja "otypiska" leksaker, intressen, kläder osv.

Skrev jag att saker skall hindras fran att utfora sina intressen? nej.

Jamstalldhet handlar inte om att "fa" i mina ogon, jamnstalldhet handlar om att -vara-.

Och vara andrar man via de rolemodels som barnen vaxer upp med.

T.ex. lilla flickan som ikladd svart/rosa tutu tavlade mutton busting mot grabbarna - och vann.

Man ar den man ar - och man bor lata sina barn utvecklas till de Dom ar.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Det jag vill ha sagt är att det inte är så enkelt, könsrollerna finns ju där överallt. Risken med att fastna i att fördöma färger och klädmodeller är att man inte ser bortanför attributen, trots att det är det man egentligen vill att alla ska göra. En flicka i rosa tröja som hoppar hopprep är fast i en könsroll. Eller? Kan en flicka överhuvudtaget göra något flickigt utan att bli betraktad som i en könsroll? Kan en flicka vilja ha en fläta utan att bli betraktad som ett offer?

Klokt sagt! Och jag tror som du säger; förbjuda eller fördöma blir fel. I min vardag försöker jag istället tvärtom; att tillåta. Det innebär givetvis inte att jag inte känner mig helt bekväm i det där tillåtandet alltid. Sonen har till exempel beställt en slags jeansklänning när jag fick min senaste sytidning och frågade vilket klädesplagg han gillade och vill ha. Den är inte sydd ännu.... Dels har jag sytt lite alls på sista tiden, men det är ju inte BARA det... jag får jobba med mig själv där, det vore löjligt att påstå att det inte finns ett "motstånd". Teori är en sak, praktik en annan; precis som du säger!

Jag brukar tänka att man får också inse att man (jag) är människa, jag är ingen opåverkad genusguru eller robot. Långtifrån. Jag är också färgad och påverkad. Det enda jag kan göra är att försöka se och rannsaka mig själv. Om jag indirekt (eller direkt) bromsar mina barns val gällande alltifrån kläder till intressen, utseende eller annat så är det ju bra om jag åtminstone MÄRKER några tillfällen när jag gör det och då kanske kan försöka ändra mig.

Egentligen bekymrar mig kläderna mer den dagen de hindrar lekar. Hittills har jag dock inte sett några såna tecken, alls. Men precis som att det känns fördomsfullt att förvänta sig att få fläta flätor och klä upp sin dotter i klänningar så upplever jag att det är orättvist mot barnet att köra över barnens könsrollsmässiga önskemål. Även om det skär i hjärtat med ett rum som går allt mer i rosa och ett som går alltmer i blått och grönt.

Det skulle kännas hemskt om man (jag) körde över barnens egna färgval t ex i rummet. Ska de få välja fritt så måste de ju få just VÄLJA fritt.

Kommer att tänka på när min pappa kom hem från en av sina många utlandsresor när vi var små. Jag var 10-11 år och han köpte alltid hem presenter när han varit borta. Till mig fanns en standardpresent och det var en "landsdocka" (jag har väl kring 70-100 stycken dockor med folkdräkter osv i en låda. Det är en jättefin samling som jag aldrig kommer att göra mig av med).

Den här gången hade han dessutom köpt två par riktiga boxhandskar; ett par gröna till brorsan och ett par vinröda till mig. Boxhandskar i barnstorlek, men "äkta". Jag minns att jag hatade den där presenten. Hur kunde pappa tro att JAG ville ha ett par BOXhandskar? Senare när det var några kompisar hemma så frågade någon vad det där var. DÅ kände jag mig nästan lite mallig över mina boxhandskar! Det fanns ju faktiskt ingen annan som hade såna! Jag tror inte min pappa direkt tänkte till och gjorde någon slags könsöverskridande medveten handling. Men det var himla BRA det där i slutänden.

Jag tänker att även om ett barn bara önskar sig "stereotypt" så kan man ju någon gång ibland uppmuntra/köpa "fel" sak. I slutänden kanske det blir som för mig med boxhandskarna. Lite kul och kanske någon liten handling som i någon mån visar att det ÄR "tillåtet".

/Björk som snart ska åka hem med nyinköpt paket med begagnade pärlor i alla möjliga former. Det kommer bli uppskattat!

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

Skrev jag att saker skall hindras fran att utfora sina intressen? nej.

Jag svarade på detta:

Varfor skall en liten pojke bara kjol - han gor ju vad pappa gor (det gor dottern med) sa vi har funderat pa en "rosa kjol dag" for alla pappor...

Klarspråk: nej, han SKALL inte bära kjol, men om han vill så kanske han FÅR göra det? I en mer jämställd värld...

Jag upplever nog att många barn faktiskt självmant (upp till en viss ålder) gör försöka att bryta mot normerna; t ex klädnormerna. Men beroende på omgivning så bromsas de mer eller mindre hårt eller snabbt. Om inte mamma pappa gör det så gör någon annan det; en äldre släkting, en lärare, en kompis, kompisars föräldrar, någon på stan som kommenterar.

Jamstalldhet handlar inte om att "fa" i mina ogon, jamnstalldhet handlar om att -vara-.

Och vara andrar man via de rolemodels som barnen vaxer upp med.

T.ex. lilla flickan som ikladd svart/rosa tutu tavlade mutton busting mot grabbarna - och vann.

Man ar den man ar - och man bor lata sina barn utvecklas till de Dom ar.

Absolut är det väl så att vi bör/kan/ska påverka genom dem vi själva är. Det är naturligtvis svårt att hävda att pojkar och flickor "kan allt" om man själv som föräldrar sköter hushåll och hem väldigt stereotypt. Därför gör jag och min sambo det bästa VI kan för att försöka att inte bli alltför stereotypa. Men visst är vi stereotypa i måååånga aspekter. Ibland är vi blinda för det själva, ibland ser vi (tokigheter) sakerna vi gör.

Jämställdhet handlar om att vara skriver du. Ja, just det. FÅ vara den man är/vill vara.

 

[Björk]

Sv: vill ha en dotter

För egen del tycker jag det ska bli intressant att se om vår tvååring helt kommer ändra stil om några år när han börjar ha egna åsikter om kläder och färger, till att vilja klä sig i svartblått, eller om han kommer att fortsätta gilla den mer färglada stil han har nu.

Alltså, visst är det så spännande att vara förälder!!

En så simpel (men ändå inte) sak som klädval. Att se personligheten utvecklas. Valen de gör i stort och smått. Det de säger. Vilka uttryck de snappar upp. Vilka personer som blir betydelsefulla och älskade. Osv osv.