Viktigaste i livet

[Isis]

Sv: Viktigaste i livet

Jag tänkte som dig innan jag fick barn men nu är det helt annorlunda. Har pratat mycket om detta med sambon och vi är båda helt eniga om att vi hade blivit mycket ledsna på varandra om vi inte båda satt barnen först. Skulle det tex brinna och sambon hade valet att rädda mig eller barnen och han hade räddat mig. Då skulle jag hatat honom för det.

 

[nordsvensken]

Sv: Viktigaste i livet

Ens barn blir viktigast i livet, så är det bara. Däremot konkurrerar de inte ut partners och djur, som man har en annan relation med...

Men visst, skulle jag tvingas välja så skulle det bli barnet. Samma för min man, skulle han av ngn ofattbar anledning vara tvungen att välja mellan mig och dottern, ja då skulle han utan tvekan välja henne, och det är jag glad för. Skulle han inte göra det skulle jag bli både ledsen, arg och förskräckt, då hade ngt varit fel! Barnet/barnen är det viktigaste man har, någonsin!

 

[Björk]

Sv: Viktigaste i livet

Jag har funderat i dessa banor även jag fast i olika versioner.

Jag tror att så länge man bor med barnens pappa så är det nog inte särskilt komplicerat vare sig gällande kärlek eller prioriteringar.
Du och pappan har ju liksom kärleken till barnen gemensamt.

Däremot föreställer jag mig att om man träffar en ensamstående pappa så får man kanske aldrig chansen att känna att man kommer i första hand eftersom du aldrig kan konkurrera med hans barn.

Väl uttryckt!
Jag älskar naturligtvis min sambo även nu när vi har barn tillsammans. Kärleken till honom har inte minskat (på vissa sätt har den istället ökat). Men; den största kärleken känner jag ändå till barnet. Barnet är nummer 1. Dock är vi ju TVÅ om att känna så; då blir det ju ingen konkurrens - båda känner att han är viktigast.

Med män som redan har barn - javisst är det så! Man kan aldrig räkna med att konkurrera ut barnen - kan man det så är det något skapligt fel på den karln.

 

[doglover]

Sv: Viktigaste i livet

Jag håller med dig.... Ens barn kommer alltid först enligt mig...

Men jag har lika mkt kärlek till son och sambo.

 

[havreflinga]

Sv: Viktigaste i livet

En del uttrycker sin uppfostringsfilosofi ungefär i stil med att "det är tydliga ramar men mycket kärlek". Jag är väldigt nyfiken på vad denna kärlek praktiskt består av. Själv har jag i efterhand förstått att mina föräldrar slösade kärlek på mig på olika sätt, i alla fall kan jag förstå att de tyckte att pussar och kramar samt olika praktiska omsorger var tydliga budskap att de älskade mig. Ändå har jag aldrig (förrän nu när vår relation har blivit bättre) känt mig älskad av dem.

Ja, visst är det lite märkligt med allt prat om kärlek. Människor berättar ju ofta hur mycket de älskar sin partner, sina barn, sina syskon o s v. Ändå är det väldigt många som inte känner sig älskade.

Jag hade en partner en gång som påstod att han älskade mig väldigt mycket. Han gillade att visa sin kärlek med dyra presenter och detaljerat planerade överraskningar. (Även hur jag skulle reagera på överraskningen var noggrannt planerat.) Problemet är att jag inte gillar varken överraskningar eller presenter. Jag berättade det massor av gånger, men då blev han sur.

Att ge kärlek på det sätt man själv gillar och bra på är ju skitenkelt! Mitt ex gillade ju att planera överraskningen. Sån kärlek kan jag vara utan!

Indivdanpassad kärlek är vad jag vill ha! Folk kan älska mig så de spricker, men om jag ska ha nån chans att uppleva den kärleken måste de först ta reda på vem jag är innerst inne. Det tror jag många föräldrar missar. Mina egna föräldrar börjar nog först nu långsamt lära känna mig. Fast jag har för länge sedan slutat längta efter att de ska se mig.

 

[Lycanthrope]

Sv: Viktigaste i livet

Vad är du så rädd för ?

Jag vet inte. Jag drömmer om klassisk kärlek, leva lyckliga i alla sina dar. Jag tycker det är självklart att jag ska vara allt för min partner, och han för mig.

Vad är det som är så fel i att ngn älskar ditt barn mer än de älskar dig?

Vet inte, jag vill bara inte ha det så.
Man älskar kanske lika mycket, men på olika sätt såklart.

 

[havreflinga]

Sv: Viktigaste i livet

Samma för min man, skulle han av ngn ofattbar anledning vara tvungen att välja mellan mig och dottern, ja då skulle han utan tvekan välja henne, och det är jag glad för.

Sådana tankeexperiment brukar jag oxå roa mig med. "Älskling, om gud sa att någon i vår familj var tvungen att dö, men du fick en chans att bestämma vem - vem skulle du då välja?"

"Mig själv."

"Nej, det får du inte välja! Det måste vara jag eller något av barnen."

"Då skulle jag avstå valet och låta slumpen avgöra."

 

[havreflinga]

Sv: Viktigaste i livet

Jag tycker det är självklart att jag ska vara allt för min partner, och han för mig.

Vad tycker han då? Har du frågat honom? Om han tycker som du är det ju inget problem!

 

[Ramona]

Sv: Viktigaste i livet

Jag tycker det är självklart att jag ska vara allt för min partner, och han för mig.

Fast nu säger du ju emot dig själv. Din häst ingår ju också i den ekvationen, eller hur? Din häst och din partner ska betyda allt för dig. Varför kan man då inte lägga in en fjärde part som också betyder allt för dig?

Jag tycker att det är skrämmande att du tycker att din partner ska vara allt för dig och du allt för honom. Det finns ju så mycket mer i livet. För mig är det viktigt att jag har frihet, att jag är lycklig, att jag mår bra och att jag känner att jag är på väg någonstans. Det är viktigast för mig just nu. Sen ingår ju förstås min partner i allt det där, men han är verkligen inte viktigast i världen för mig. Då hade jag ju gått under ifall förhållandet tagit slut eller han avlidit. Jag är ju min egen person som först och främst jag måste bry mig om, för bryr jag mig inte om mig själv så är jag inte så mycket att tycka om inom en snar framtid. Jag är viktigast i mitt liv, jag måste må bra och jag måste ha ett liv som fungerar för mig.

Hästar, hundar, partners......ja, de tenderar att komma och gå. Vissa stannar längre och vissa stannar kortare. Men att hänga upp hela mitt liv på det viset på en enda person är enligt mig helt absurt. Jag måste ju må bra i mig själv först och främst, utan att någon annan kan påverka eller ha inflytande över mig.

 

[humlanotrocadero]

Sv: Viktigaste i livet

Jag älskar min nordsvensk säkert lika mkt som du, och min perserkatt oxå, jag kommer aldrig ta av "deras" kärlek för att ge till någon annan, de ska alltså inte behöva lida för att jag går o skaffar barn.

Däremot hoppas och tror jag ju att jag kommer hitta MER kärlek att ge bort då mitt barn kommer, alltså inte ta någonstanns ifrån utan bara ösa ut mer kärlek ur mig helt enkelt, samma gäller givetvis min man oxå, han ska inte få mindre kärlek/tid/uppmärksamhet än han fått innan.

Min största mardröm är att barnet utvecklar allergi, vi älskar båda kisse så mkt att ingen av oss ens kan tänka tanken att avliva honom, det får gå så gott det går

Tror jag känner samma som många föräldrar känner som är rädda att skaffa sitt andra barn "men herre gud HUR ska jag kunna älska någon annan SÅ oerhört" fast jag har en nordsvensk en sambo och en katt då !

Lycka till o hoppas kärlek/tid/uppmärksamhet räcker för alla i din framtida familj

 

[cirkus]

Sv: Viktigaste i livet

Jag vet inte. Jag drömmer om klassisk kärlek, leva lyckliga i alla sina dar. Jag tycker det är självklart att jag ska vara allt för min partner, och han för mig.

Ja man är ju olika, minst sagt. En sån partner hade fått mig att försvinna fortare än kvickt.

Klassisk kärlek, vad är det då ? Om det inte kan inrymma något mer än två personer ? För mig låter det fattigt.

 

[Mammadutt]

Sv: Viktigaste i livet

Ja det är så sorry, bäst du steriliserar dig :smirk:

Inget kommer före ens barn. Och så ska det vara.
Okej min sambo har delad plats, nästan

Men att jämföra kärleken till ett djur med kärleken till sitt eget barn... det går inte. Inte heller eg jämföra kärleken till sin sambo/partner med kärleken till ett barn. Din sambo kan du sluta älska men du slutar ALDRIG älska ditt barn!

 

[humlanotrocadero]

Sv: Viktigaste i livet

Men det är väl högst personligt om man slutar älska sambo/barn eller katt man kan ju inte bara dra alla öven en kam.

För mig är det absolut overkligt att inte älska något av de djur jag har haft, jag älskar alla våra hästar även idag även fast jag själv inte äger dom längre.

 

[chrysler]

Sv: Viktigaste i livet

Jag vet inte. Jag drömmer om klassisk kärlek, leva lyckliga i alla sina dar. Jag tycker det är självklart att jag ska vara allt för min partner, och han för mig.


Vet inte, jag vill bara inte ha det så.
Man älskar kanske lika mycket, men på olika sätt såklart.

Saken är ju att man inte är beredd på hur mkt man faktiskt kan älska ett barn innan man fått barn.
Men vill man alltid själv vara på första platsen är min rekommendation att inte skaffa barn, ngt av det värsta som kan hända ett barn som är sårbart är att en av föräldrarna blir svartsjuka & börjar konkurrera.
Det är hjärtskärande när man läser om alla barn som blivit traumatiserade eller skadade för livet för att deras föräldrar inte varit lämpliga.
Men vem vet, du kanske ändrar dig i framtiden.

 

[Willebillebus]

Sv: Viktigaste i livet

*kl*

När jag fick barn kastades mina prioriteringar helt om!
Först kommer mina älskade barn!

Innan jag fick barn var min häst och hund mitt allt, jag kände nästan att jag skulle dö om något hände min häst!
När jag fick barn ändrades detta. Självklart älskar jag mina djur, men dom ligger i ett helt annat "fack".

Mina barn ligger mig närmast och jag kan säga att jag trodde aldrig att något skulle komma före mina djur, men det gör mina barn, helt utan tvekan!!

 

[humlanotrocadero]

Sv: Viktigaste i livet

För mig kommer sambo, ba´rn samt djur på delad första plats, vår förlängda familj kommer på andra plats.

 

[Fibusen]

Sv: Viktigaste i livet

Det är väll inte så att man bara har en viss begränsad kärlek att ge,att den kärleken bara räcker till vissa? Om du älskar din sambo och din häst,har du inget mer "älska" att ge då? Om du får barn så är det väll självklart att du älskar barnet LIKA MYCKET som sambon och hästen,och du behöver ju inte "ta" av kärleken till din sambo och häst (så att du skulle bli att älska dom mindre) för att få den att "räcka till" till ett barn..Utan barnet kommer hamna på samma plats som dom,förhoppningsvis.

 

[Willebillebus]

Sv: Viktigaste i livet

För mig kommer sambo, ba´rn samt djur på delad första plats, vår förlängda familj kommer på andra plats.

Kärlek har man hur mycket som helst, MEN det är så olika sorters kärlek.
Det går inte att jämföra kärleken till ett barn med vad man känner för ett djur. (min egen åsikt).

Hela min familj kommer etta (inkl. djur)

Men skulle man tvingas välja av någon anledning går alltid barnen först!

Kan tillägga att detta var helt otänkbart innan jag fick barn, då kunde inget jämföra sig med min häst...

 

[pernilla_s]

Sv: Viktigaste i livet

I mitt liv är barnen det viktigaste. Jag älskar min sambo och hund lika mycket, men barnen är viktigast. Min sambo känner likadant.

 

[havreflinga]

Sv: Viktigaste i livet

Din sambo kan du sluta älska men du slutar ALDRIG älska ditt barn!

Om det ändå vore så...
Jag tror en del aldrig ens börjar älska sina barn.

En del har nog inte förmåga att älska nån, kanske för att de aldrig fått uppleva kärlek.