Sv: Vett och etikett i ridhus?
Tycker du fått jättemånga bra svar, och alla som svarat i tråden tycker jag känns som sådana jag gärna skulle vilja dela ridhus med!
Just att våga ta plats är något jag tycker är viktigt! Men en avvägning, man ska inte i onödan ta så mycket plats att alla andra ska anpassa sig och man själv liksom glider i gräddfilen! Då är man hänsynslös tycker jag!
När jag råkar störa någon annan ryttare känner jag mig jättedum, även om jag inte gjorde det med flit och ber om ursäkt.
Och jag känner ju själv att det är ok om någon ibland tar lite mer plats om en häst strular av någon anledning. Men det är ju bra att förvarna om man VET att ens häst tänker göra något om man känner det.
Min erfarenhet är att man får se lite till sig själv om man kan rida som man tänkt i ett ridhus med andra utan att vara i vägen, eller om man just den dagen får tänka om på hur eller vad man ska träna.
Kan ta mig själv som exempel. Ridhuset jag brukar rida i är på något vi kan kalla hoppanläggning och ägs av en hoppryttare. Därför står oftast ett eller flera hinder på banan, och det är ok att lämna hinder kvar om man plockar fram dem, den outtalade regeln där är att vill man rida utan hinder på banan, då plockar man bort dem!
Så hoppning är alltså alltid tillåten och fungerar jättebra även om man vill trimma dressyr!
Men jag har genom åren märkt att JAG klarar inte av att hoppa småhinder (markarbete) tillsammans med alla andra ryttare i ridhuset! Är det rena dressyrryttare, då kommer jag vara kroniskt i vägen för dem! Jag kan hur jag än anstränger mig inte "läsa" vad de ska göra, så i stället för att hålla undan är jag i vägen!
Så därför så skippar jag att ens hoppa småhinder de gånger just sådana ryttare är de jag delar manege med. Jag skippar också allt för avancerade dressyrövningar, ägnar mig åt rent lösgörande.