Vårmammor 2010

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010

Jag har mest på framsidan men ibland vandrar det bak, typ bakom höftknölen och strålar bak i ryggen..inget kul..

*kl*

Jaha, då går man på medicin Var tvungen att åka in till KK i Malmö, för jag kissade hela tiden och det gjorde ont i urinröret och blåsan, plus att jag fick lite SD..så jag blev rädd..Men nu fick jag likadana piller som förra omgången av UVI i oktober och dom hjälpte ju bra..Så nu kanske man kan få slippa detta skitet..

Kändes konstigt att när jag ringde kopplade dom mig till förlossninge, där man hör hemma nu när dte är några problem..prenatalavd fick jag gå till. Ligger i samma som eftervård och där var jättemånga bebisar i matsalen där jag gick förbi
Och min älskade älskade Sambo kom in och höll mig sällskap, fast jag sa till honom att det inte var något akut, och att han inte behövde komma..men han sa att han skule aldrig strunta i att komma när det gäller vår bebis, eller mig för den delen..Han hade egentligen andra planer, men släppte såklart allt för oss..låter sjukt men jag är inte van vid att ha nån så vid min sida till 100%..fast nu borde jag väl vara van vid det, efter 4 år med Honom..men han är där hela tiden och ser framemot vår dotter så mkt..Att kärlek kan vara så här bra..Fan vad jag älskar min underbara sambo, han är där i allt, precis allt för mig..

Att han blir en superpappa finns det inag tvivel om, hans hjärta är större än någon annan jag känner, och han älskar och behandlar mig som en prinsessa..

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010

Var glad över din sambo! (Jag är lite avundsjuk, känner inte alls så just nu.)

Å andra sidan är jag grinig och trött. Tror jag varit uppe och kissat 8 ggr inatt, och dessutom åt jag nog för mkt igår så magen har varit som en balong.

Idag tar min bror examen och är färdig läkare, så det är firande hela dagen. Jag som är trött som en vandrande pinne...

Om det är någon av er som har en stund över och gillar att läsa så har jag ett boktips. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann! Jag brukar inte läsa mycket svenskt men råkade köpa den här, och herrejösses vilken histora. Räddade min dag i går när jag låg däckad efter vattengympan!

 

[zask]

Sv: Vårmammor 2010

Dessa tabletter har jag hört om. Ska kolla med BM ang detta nästa gång.

Nässköljen hjälpte lite. Bättre än inget. Men jag måste nog öva på att skölja lite för det kändes lite konstigt.

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010

Appropå näsan hörrni täpta vänner! Jag drabbades för ett gäng år sedan av kronisk näsinflammation. Det började med ett gäng bihåleinflammationer som aldrig gick över och sen fick jag så ont i näsan att jag höll på att dö. Efter x antal scintröntgen så konstaterades det att jag är trång i näsan samt att mina slemhinnor är skadade på något vis. Jag klarar mig bäst under sommaren men under vintrarna får jag kortisonspray utskriven.

Den sprayen hjälper dock inte mot den nästäppa jag fått nu!? Nu är jag lite lätt snorig och svullen men kortisonet tar inte bort det.

Har ni annars problem och är svullna i näsan så kan jag rekomendera den receptfria Rhinocort Aqua som finns på apoteket mot allergi, den dämpar svullnad. Den är ungefär samma som jag får på recept men inte hälften så stark. Jag sprayar tre ggr i varje näsborre innan jag ska sova, det är ju då det är jobbigast.

Nu sover jag med öppen mun och dricker minst två glas vatten/natt för att överleva. Tyvärr ökar det kissandet också.

Vaddå moment 22...

 

[zask]

Sv: Vårmammor 2010

Är det inte beroendeframkallande?

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010

Det kanske är bäst att kolla med apoteket först, jag har dock använt det till och från i fyra år nu.

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010

Det var den nässprayen jag använde och som min BM sa att jag skulle köpa. Jag får superont i näsan av "vanlig" nässpray. Tycker den där var super. Men som sagt så vet jag inte om mitt bara berodde på att jag var sjuk...

 

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010

Är ni så täppta i näsan? jag har bara vissa dagar jag känner av det..men än så länge så kan jag sova utan att bli störd av täppt näsa..skönt är väl det, för just nu räcker det med det j-a kissandet, pga UVI...Inatt har jag inte sovit ett piss..vaknat hela tiden o så fort jag vaknar måste jag ju kissa..suck..eller så vaknade jag för det störde mig..vet inte riktigt..

men det resulterade iaf att jag sovit bort hela denna dagen, och är på ett pissigt jäkla humör
Dessutom är mitt hår fett, hatar det, blir så äcklaaaad, huset måste städas och diskas måste det..grrr, inte alls sugen på det..
*gnäll gnäll* förlåt, ville bara spy lite galla

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010

Fy fasen vad jag tycker att magen växer! Eller är det bara jag? Känner mig som en koloss, trots att jag inte gått upp mycket mer än 2.3 kg... Jag är verkligen inte van vid den här kroppsformen, och faktiskt, den nästan skrämmer mig. Undrar just hur det kommer sluta, har j precis gått halva tiden. Och dessutom undrar jag hur kroppen kommer se ut efteråt och återhämta sig.
Låter kanske som ett ordentligt I-landsproblem och jag låter kanske jätteytlig. Egentligen tycker jag det är jättefint med gravid-magar, men samtidigt, nu när jag inte kan styra över formen, storleken etc. så skrämmer den mig

Förra veckan, v. 21

Denna veckan, v. 22:

 

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010

Jo, visst har det hänt saker med din mage på en vecka

Men så uppfattar jag oxå det, min mage bara exploderade på bara några veckor..ska se om jag kan lägga ut nån bild, ska försöka ta ny bild idag..Händer mkt efter v.20..

 

[Zody]

Sv: Vårmammor 2010

Det är inte bara du, den putar rejält!

Jag tycker inte du är ett dugg ytlig, jag känner precis sådär. Varje kilo jag gått upp är en plåga och jag mår stundtals skit över det. Jag har ju haft ätstörningar innan och vet om att det är det sjuka inom mig som spökar, men det är ändå svårt att ignorera. Försöker intala mig själv att det är fullt normalt att gå upp i vikt som gravid och de kilon jag gått upp inte ens är mycket utan klassas som fullt normalt i v. 27+2... Så fort Räkan är på utsidan och jag kan börja röra på mig igen utan att få miljoner sammandragningar så ska allt plus lite till bort.

Imorse bröt jag ihop och bara satt på köksgolvet och grät, jag känner mig verkligen TJOCK, otymplig, ful och osmidig. Ingenting blir bra och jag är livrädd för att sambon ska lämna mig. (helt idiotiska hjärnspöken och det är jag medveten om, men det är likt förbannat svårt och jobbigt just då när de pickar efter uppmärksamhet )
Riktig skitdag idag helt enkelt...

 

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010

Jag har oxå en skitdag..vet inte varför..bara e så

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010

Sist jag var gravid vägde jag 93 kg 3 veckor innan förlossningen. Vägde 67 när jag vägde in mej hos BM i början av graviditeten. Ca 6 månader efter bebisen kommit vägde jag runt 57 kg.... Åt efter viktväktarnas menyer efter förlossningen och gick massor. Tror amningen gkorde sitt oxå. Sen hade jag MASSOR med vätska i kroppen när jag var gravid. Fick såga av förlovningsringen för jag inte fick av mej den. Och hade jättemärken efter strumporna när jag tog av dem på kvällen och de var kvar på morgonen när jag vaknade! Den där knölen man har på utsidan ovanför foten kände jag inte ens... Så kul var det...

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010

Jo, visst har det hänt saker med din mage på en vecka

Men så uppfattar jag oxå det, min mage bara exploderade på bara några veckor..ska se om jag kan lägga ut nån bild, ska försöka ta ny bild idag..Händer mkt efter v.20..

Fasen med, jag hoppades nästan att det var jag som inbillade mig

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010

Det är inte bara du, den putar rejält!

Jag tycker inte du är ett dugg ytlig, jag känner precis sådär. Varje kilo jag gått upp är en plåga och jag mår stundtals skit över det. Jag har ju haft ätstörningar innan och vet om att det är det sjuka inom mig som spökar, men det är ändå svårt att ignorera. Försöker intala mig själv att det är fullt normalt att gå upp i vikt som gravid och de kilon jag gått upp inte ens är mycket utan klassas som fullt normalt i v. 27+2... Så fort Räkan är på utsidan och jag kan börja röra på mig igen utan att få miljoner sammandragningar så ska allt plus lite till bort.

Imorse bröt jag ihop och bara satt på köksgolvet och grät, jag känner mig verkligen TJOCK, otymplig, ful och osmidig. Ingenting blir bra och jag är livrädd för att sambon ska lämna mig. (helt idiotiska hjärnspöken och det är jag medveten om, men det är likt förbannat svårt och jobbigt just då när de pickar efter uppmärksamhet )
Riktig skitdag idag helt enkelt...

Skönt att höra att fler än jag nojar på vikten. Eller nä, det är egentligen inte skönt att höra att folk är som jag, det är ju sjukt jobbigt. Men skönt att höra att folk iaf förstår vad man talar om.
Fy vad jobbigt för dig, och precis som du skriver är det ju sjukdomen som talar och som återkommer stundtals i ditt fall

Jag är också nojig över att sambon ska lämna mig, mest för mitt jäkla humör. Att han ska få nog av det eller så.. Innerst inne vet jag nog att det aldrig kommer hända, på grund av mitt humör under en graviditet, det ligger så långt utanför hans ramar så det finns inte. Men tanken slår mig ibland och det värsta är att jag nästan hade förstått honom

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010

Jag skrev ju dagbok sist jag var gravid och då skrev jag jättemycket om att jag var orolig att pappan skulle lämna mej. Jag skulle tippa på att det hade lite med viktuppgången att göra. Med en självkänsla som for i golvet lika mycket som vikten gick upp... Vad säger era gubbar om ni berättar om er oro?

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010

Jag skrev ju dagbok sist jag var gravid och då skrev jag jättemycket om att jag var orolig att pappan skulle lämna mej. Jag skulle tippa på att det hade lite med viktuppgången att göra. Med en självkänsla som for i golvet lika mycket som vikten gick upp... Vad säger era gubbar om ni berättar om er oro?

Vi har pratat mycket om det, jag och min sambo. Och han tycker det är hemskt att jag känner så och försäkrar att det aldrig skulle hända.
Han tycker det är fantastiskt roligt med hela graviditeten och är så stolt över att han ska få bli pappa, så han har lovat att han lätt står ut med mitt humör och han älskar min gravida kropp - det säger han varje dag!

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010

Vad bra, låter som en underbar blivande pappa!!!

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010

Vad bra, låter som en underbar blivande pappa!!!

Ja jag tror han kommer bli toppen. Vi har ju varit tillsammans sedan vi var 15 år och han har velat bli pappa sedan har var typ 17. Så denna bebis är mycket efterlängtad från hans sida. Självklart även från min sida!

Vi har ju alltid sagt att vi ska gifta oss eller få barn när vi är 23 (speciellt tal av olika anledningar). detta var inte planerat, men det måste ha varit meningen, att vi nu ska få barn. Jag hinner fylla 23 år och han fyller 23 år en månad efter att bebis är född !

 

[Ia*]

Sv: Vårmammor 2010

Hmm, måste vara ödet