Ja, det förstår jag. Men mer sällan en djurägare vill att ens djur ska svälta ihjäl.
Det håller vi nog alla med om. Men du skjuter på fel instans här. Hemtjänsten kan inte själv bara gå in i någons lägenhet och agera. Lika lite som vi kan göra så mycket om en patient sköter sina djur lite sisådär (händer rätt ofta tyvärr). Och hemtjänsten visste ju tydligen inte heller något förrän katthemmet ringde. Och när katthemmet fick höra att hemtjänsten inte kan och får öppna en lägenhet så fattar jag inte varför man fortsätter ringa dit 29 (!!) gånger istället för att vända sig till en instans som kan öppna, nämligen polisen.
Nästa fråga är ju, visste hemsjukvården om katten? Det var ju de som skickade tanten till sjukhuset. Inte heller förtäljer historien om tanten var okontaktbar och om hon var det i hela 10 dygn? Låter lite märkligt faktiskt.
Känner man sen till de förhållanden som hemtjänstspersonal jobbar efter i Sverige (jag skulle personligen aldrig arbeta inom det i Sverige) så är det rätt troligt att personalen som kom dit inte hade en aning om att det fanns en katt. För isåfall är jag rätt säker på att någon sett till att katten fick mat.
En tragisk olyckshändelse förmodligen.
Nu vet jag inte rutinerna i Sverige men här hos oss händer detta när en patient åker in på sjukhus:
1, Antingen är det vi som skickar dit dom och då vet vi ju det och meddelar vår arbetsledare. Den i sin tur ringer inga anhöriga då vi sällan vet exakt vad som kommer ske, dvs ev behandling, hur länge vården kommer bli osv så det gör sjukhuset som kan svara på sådana frågor.
2. Har någon annan skickat in patienten (alt den har fixat det själv) får vi ett fax till kontoret att vårdtagare XX ligger på sjukhuset ZZ.
Det är mycket sällan någon inte har någon anhörig alls och skulle så vara fallet så finns det oftast ett annat kontaktnät, tex vänner, grannar osv som vet om ifall det finns djur där eller ej. Oftare än vad vi vet det i alla fall.
Skulle vi i något fall gå in till en person som ligger intagen på sjukhus begår vi ett brott. Vi går inte ens i hos någon ens om de ber oss hämta ut kläder etc just för att det inte är juridiskt rätt. Det får anhöriga/vänner sköta om.
Skulle vi dock veta att någon inte har några vänner alls, inga anhöriga och vi vet det finns ett djur där så skulle vi se till att någon tog hand om det. Men vi skulle fortfarande inte använda vår nyckel utan dörröppnandet måste ske på annat sätt.
I ditt första inlägg skriver du "Men igår när jag läste om att utredningen om katten Maja som hemtjänsten lät svälta ihjäl läggs ner, ...". Det är tydligt åtminstone för mig vem du lägger skulden på. Om du tycker att någon annan bär skulden kanske du skulle ha formulerat dig tydligare?
