Alltså... Är det verkligen bara jag som påverkats lite i den riktningen av alla hormoner? Maken får knappt en lugn stund!
Gött!! jag önskar att jag kände samma, har vi sex 1 gång i veckan så är jag glad
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Alltså... Är det verkligen bara jag som påverkats lite i den riktningen av alla hormoner? Maken får knappt en lugn stund!
Gissar han är glad då :-)
Min har inte sån tur...
Jag hade så ett tag, men samtidigt svampinfektion i 3 månader (!) så han fick inte komma nära
Funkade dock utmärkt att sköta den biten själv med handen, tills magen blev så stor att jag knappt nådde runt
(Svampinfektion pga hormoner som gick bananas )
Gött!! jag önskar att jag kände samma, har vi sex 1 gång i veckan så är jag glad
Ja, han har inte klagat hittills iaf. (Jag tänkte att min nyblivna flodhäst-status skulle verka avskräckande på stackaren, men det har inte skrämt bort honom än.) Det var totalt dödläge i början av graviditeten, men sen fick jag nån sorts galet hormonpåslag som fick fart på kroppen.
Skönt att höra att jag inte är ensam om det här! (Jag har dock sluppit svamp hittills, som tur är. Pust.)
Äh, en gång i veckan är väl ändå rätt bra jobbat när man är höggravid? Jag är glad så länge jag inte känner mig för otymplig med mage och ömmande fogar...vi kör på så länge det funkar!
En riktig arbetsdag kvar.
Jag konstaterar att jag har ingen alls kraft i lungorna när jag ska höja rösten och får CP mycket sammandragningar dessutom. Så det känns som dags att kliva åt sidan.
Konstaterar att jag har bf på påskafton. Nu är ju risken snarare att jag går över men det hade varit lite kul ändå...
I ett påskäggDen kommer med påskharen istället för storken
En riktig arbetsdag kvar.
Jag konstaterar att jag har ingen alls kraft i lungorna när jag ska höja rösten och får CP mycket sammandragningar dessutom. Så det känns som dags att kliva åt sidan
AweI ett påskägg
@robl
Det suger just nu. Jag har fått ont i kroppen sedan jag passerade v.33 och även om jag inte är superstor så har kroppen sagt ifrån och det är jobbigt mentalt.
Men det är inget at göra åt, hyfsat snart är det över och vi har bebis utanför istället...
En riktig arbetsdag kvar.
Jag konstaterar att jag har ingen alls kraft i lungorna när jag ska höja rösten och får CP mycket sammandragningar dessutom. Så det känns som dags att kliva åt sidan.
Konstaterar att jag har bf på påskafton. Nu är ju risken snarare att jag går över men det hade varit lite kul ändå...
Hon menade nog inte bokstavligen.Min vana trogen måste jag fråga vad CP har med sammandragningar att göra? Nog för att det ofta finns spasmer hos personer med diagnosen. Men jag visste inte att sammandragningar hörde dit.
/ Hon med rätt mkt sekundär erfarenhet av CP och som är lite allergisk mot missbruk av ordet (det är en diagnos och inget förstärkningsord/skällsord).
Hoppas du inte tar illa upp Ray! Det är inte meningen, jag märker alltid ord på alla.
Nej jag uttrycker mig som en trettonåring många gånger... Och det är såklart inte rätt.Min vana trogen måste jag fråga vad CP har med sammandragningar att göra? Nog för att det ofta finns spasmer hos personer med diagnosen. Men jag visste inte att sammandragningar hörde dit.
/ Hon med rätt mkt sekundär erfarenhet av CP och som är lite allergisk mot missbruk av ordet (det är en diagnos och inget förstärkningsord/skällsord).
Hoppas du inte tar illa upp Ray! Det är inte meningen, jag märker alltid ord på alla.
Jag känner att jag måste märka ord eftersom jag träffat många som blir ledsna när det felanvänds. Jag har själv halkat dit några gånger och bitit mig i tungan tyvärr. Men jag vill inte förstöra stämningen här heller. Så cyberkram :-)Nej jag uttrycker mig som en trettonåring många gånger... Och det är såklart inte rätt.
Det är lugnt:-)Jag känner att jag måste märka ord eftersom jag träffat många som blir ledsna när det felanvänds. Jag har själv halkat dit några gånger och bitit mig i tungan tyvärr. Men jag vill inte förstöra stämningen här heller. Så cyberkram :-)
Nu har jag bara en månad kvar och det känns mycket bättre rent mentalt. Jag är plötsligt ok med att vara otymplig och har varit begränsad så pass länge att jag uppskattar det jag kan göra...Det är ju förfärligt vad man hoppar upp och ner i mood alltså! Har varit på bra humör rätt länge nu, nöjd liksom.
Mmm, until now.
Nu börjar det, den frustrerande känslan av att vara osmidigt och väldigt begränsad. Sammandragningar av noll och inget, otymplig och noll ork.
Tre månader kvar! Bah!
Det är ju förfärligt vad man hoppar upp och ner i mood alltså! Har varit på bra humör rätt länge nu, nöjd liksom.
Mmm, until now.
Nu börjar det, den frustrerande känslan av att vara osmidigt och väldigt begränsad. Sammandragningar av noll och inget, otymplig och noll ork.
Tre månader kvar! Bah!
Finns ju antagligen sjukhus där med, så varför inte? 3 veckor är ju en rätt lång tid o de allra flesta föder ju inte så mkt för tidigt.Jag tycker inte heller att det har blivit direkt jobbigare de senaste veckorna, är i vecka 35. Och det känns jättebra, var inställd på att "om det är så här jobbigt redan i vecka 25, hur sjutton ska det gå på slutet då" men det har gått förvånansvärt bra.
Visst, magen är ju större men inte så mycket mer ivägen nu än för några veckor sedan.
Tycker mest att det är svårt att veta hur mycket man kan ta på sig, med tanke på när bebisen kommer. Det är ju beräknat till 7 april men den kan ju i princip från mitten av mars till mitten april .
Är det till exempel smart att åka och hälsa på min kusin som jag tänkt i mitten av mars? Ca 30 mil bort. Det är ju såklart jätteliten risk att det skulle sätta igång redan då men TÄNK OM
Jag pendlar också, ena dagen är man på topp och på andra på botten. Idag är jag förkyld men någonstans på mitten. Är i vecka 30 men känner mig ännu inte särskilt osmidig. Hoppar upp och av mitt 174 cm sto utan problem. Kan fortfarande sitta ned i traven och foglossningarna är ytterst milda (peppar peppar ta i trä) frågar ngn imorrn så är jag säkerligen av en helt annan åsiktDet är ju förfärligt vad man hoppar upp och ner i mood alltså! Har varit på bra humör rätt länge nu, nöjd liksom.
Mmm, until now.
Nu börjar det, den frustrerande känslan av att vara osmidigt och väldigt begränsad. Sammandragningar av noll och inget, otymplig och noll ork.
Tre månader kvar! Bah!