Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Haha jag tycker att ni alla beskriver det här med era välsignade tillstånd så vackert:P Vem skulle inte vilja vara gravid efter att ha gått in i den här tråden:P
Tack! Jag har läst och läst och fick just ditt citat i brevlådan. Men ju mer jag läser ju mer förvirrad blir jag det fastnar inteNej, din SGI är samma om du blir gravid inom 21 månader från första barnet. Se mitt inlägg längre upp
Allt finns att hitta på FKs sida .
Alla är skitglada och positiva
Fel. Det du klistrat in visar på att föräldrapenningen är skyddad, inte SGI. Dvs om inte SGI skyddas på vanligt sätt så tar det ett halvårs jobb efter föräldraledigheten för att få rätt till ersättning vid VAB eller sjukskrivning från försäkringskassan.Nej, din SGI är samma om du blir gravid inom 21 månader från första barnet. Se mitt inlägg längre upp
Allt finns att hitta på FKs sida .
Fel. Det du klistrat in visar på att föräldrapenningen är skyddad, inte SGI. Dvs om inte SGI skyddas på vanligt sätt så tar det ett halvårs jobb efter föräldraledigheten för att få rätt till ersättning vid VAB eller sjukskrivning från försäkringskassan.
Däremot kan det vara så att SGI ändå är skyddad så nära förlossningen som en månad. Bäst svar får du från försäkringskassan själv, en del frågor kan de svara på via son facebooksida andra måste du ringa in för att få svar på.
Precis så om inte din SGI är skyddad på vanligt sätt. Men ring och kolla med försäkringskassan så får du klart besked om vad du behöver göra för att skydda din SGIDet var nog detta som gör att det inte går ihop i hjärnan för mig.
Man har kvar föräldrapenningen.
Men;
om jag blir sjuk eller skadad eller måste vaba när jag börjat jobba igen (innan halvåret gått då) så är det noll från FK?
Jag är supertrött, svullen och flåsig. Har lite lätt molvärk och tyngdkänsla. Sammandragningar/förvärkar varje dag, oregelbundet vid vila men så fort jag rör mig minsta lilla sätter de igång. Känns inte som om jag är nära förlossning, känns snarare som det är långt kvar och helt overkligt att det skulle sätta igång nu. Har dessutom lovat mannen att knipa februari ut eftersom vi mitt i allt har bokat husvisning nästa vecka och därför måste röja och storstäda huset. 16 dagar kvar till BF.Hur mår ni alla som har bf snart, och ni andra med givetvis, mycket förvärkar? Nån som har några på G-känningar? @robl ? Ni andra? :-)
Åh! Jag var på profylaxkurs igår. Det var superbra och jag kände mig väl så där lagom orolig, men samtidigt trygg i att jag skulle fixa en förlossning.
Tills det var dags för andningsövningar under smärta. Övningen är väl en klassisk profylaxövning - männen ska nypa sin gravida kvinna på insidan av låret så hårt de kan medan hon andas, och samtidigt ska han coacha hennes andning. Och det var helt hemskt! Jag vet inte om det var smärtan, eller det faktum att min man satt och nöp mig så jag höll på att trilla av stolen. Jag blev helt förstörd av övningen, som var det sista vi gjorde innan vi gick hem. Och igår, och idag, känner jag mig inte alls sugen på någon förlossning. Kan man ta "8-cm-taxin" redan nu?
Hur mår ni alla som har bf snart, och ni andra med givetvis, mycket förvärkar? Nån som har några på G-känningar? @robl ? Ni andra? :-)
Är det genom föräldragruppen? Vi gick igenom andningsteknik första gången. Men blev tillsagda att öva hemma för att göra det i lugn och ro. Inga lårnyp dock.. Då hade sambon haft sina tänder i en påse
Jag känner att jag är helt medveten om att det kommer göra löjligt ont så det behöver vi inte alls öva på.
Jag har ju tyvärr skitlångt kvar men kan ändå säga att jag inte är störtförtjust i att vara gravid. Är så himla långsam, gå i noll km i h är inte min melodi! Enda bra för mig är att jag tagit upp simningen igen, där känner jag mig skitsnabb och helt normal. I övrigt ej imponerad nu har jag dock vant mig vid sparkar och tycker det är lite mysigt, först var det mest läskigt.. Börjar dock förstå att det nog är bra att gå gravid ett tag för jag har liksom mognat till lite och accepterar numera att det förhoppningsvis kommer komma en till familjemedlem snart, i början fattade jag nog inte riktigt.
Det är en "extra" profylaxkurs som vi anmält oss till (och betalar för), två tillfällen á 3 timmar. Hos min BM erbjuds bara en föreläsning á 1,5h om förlossningen (en motsvarande om amning och en om första tiden med bevisen). Den har vi inte varit på så jag vet inte om det kommer någon andning på den.
Måste tillägga att min man är den snällaste som finns! Jag tyckte lite synd om honom. Men han är samtidigt van idrottare och van att det ibland måste vara obekvämt när man "tränar". Så när han får i uppgift att nypa mig så hårt han kan för att jag ska få träna - och jag samtidigt hejar på och säger åt honom att nypa hårdare, då gör han såklart det för ett gott syfte. Men vi skojade mycket om att han nog ska ta med sig skyddsutrustning till förlossningen, typ hjälm med visir och susp... Jag är ganska emotionell av mig, och kommer nog både gråta, skratta och skrika på förlossningen. Så det var nog en ganska bra förberedelse för maken att uppleva mina reaktioner.
Men jag vette sjutton om jag kommer palla att bli "nypt i låret" 3-4 ggr á 1,5 min/10 min under massor av timmar! Och någonting säger mig att förlossningssmärtan är ännu värre!
Eller för den delen hur olika smärtlindringar känns för olika personer. Ungefär alla jag känner säger att man typ blir hög/full på lustgas, jag blev enbart enormt yrslig, ingen "bortakänsla" alls. Så besviken! Trodde också att man kunde behöva bort trycket lite grann, iallafall lindra, men nej, det kan man tydligen inte och de var de allra värsta tycker jag.Jag har valt att ignorera att det kommer att göra svinaktigt ont.. Det får bli en överraskning
Tror inte man kan förbereda sej för hur det känns.
Har kollat på rätt många förlossningsfilmer på nätet och en del så blir man nästan rädd när man ser hur kvinnorna våndas Andra är lugna och fina