Varför får barn läxor?

Jag har ibland ingenjörsstudenter på mina (samhällsvetenskapliga) kurser, och ofta får de verkligen kämpa för att klara godkänt. Är man van vid att tänka i siffror är det inte helt enkelt att greppa teorier som bygger på ord alla gånger.
Att du hör till den samhällsvetenskapliga fakulteten är lätt att sluta sig till utifrån hur du svarar i tråden, jag tror jag kan gissa vilken institution också.

Det är faktiskt ganska många civilingenjörsstudenter som läser in en extra examen vid sidan om, oftast i ekonomi, och samtliga jag träffat har sagt att kraven varit mycket lägre i jämförelse.
 
@Liran

Vi tar det igen; jag är emot läxor i de flesta former. Jag har alltså inte påstått att vi bör ha ett nationellt läxförbud. Jag ber om lite ökad läsförståelse, så slipper jag upprepa det igen.

Utbildade föräldrar eller ej; skolans uppgift torde fortfarande vara att ge samma förutsättningar. Det är vad som går att styra över. Vad som sker i hemmen, desto svårare. Jag vill snarare påstå att inga läxor ger bättre förutsättningar, eftersom "akademikerföräldrar" inte är en garanti på att barnen ändå skulle sitta och köra glosor hemma, trots att de inte fått det i läxa.
 
@Liran

Vi tar det igen; jag är emot läxor i de flesta former. Jag har alltså inte påstått att vi bör ha ett nationellt läxförbud. Jag ber om lite ökad läsförståelse, så slipper jag upprepa det igen.

Utbildade föräldrar eller ej; skolans uppgift torde fortfarande vara att ge samma förutsättningar. Det är vad som går att styra över. Vad som sker i hemmen, desto svårare. Jag vill snarare påstå att inga läxor ger bättre förutsättningar, eftersom "akademikerföräldrar" inte är en garanti på att barnen ändå skulle sitta och köra glosor hemma, trots att de inte fått det i läxa.
Förstår du inte att det är helt orealistiskt att skolan skulle kunna ge samma förutsättningar för barn som har föräldrar som pratar med dem på skolspråket, som fått en godnattsaga med efterföljande diskussioner varje kväll sedan de var två-tre år, som fått följa med på muséer, teatrar och konserter, och de barn som inte haft de fördelarna? Hur ska skolan ha en chans att utjämna det försprånget på sex timmar per dag trettio veckor om året? Ge oss en plan för hur skolan skulle klara det utan de tvångsåtgärder, omöjliga i en demokrati, som nämns nedan.

Inom facklitteraturen är det ett oomtvistat faktum att den starkaste korrelationen för skolframgång är med föräldrarnas utbildning eller brist på densamma. För att ge alla elever samma förutsättningar skulle det antingen behövas att man tog alla barn från föräldrarna i tidig ålder och uppfostrade dem på institution. Alternativt kunde barnen tas från föräldrar med skakig utbildningsbakgrund, och placeras i medelklasshem.

Du är helt ute och cyklar när du skriver "Jag vill snarare påstå att inga läxor ger bättre förutsättningar, eftersom "akademikerföräldrar" inte är en garanti på att barnen ändå skulle sitta och köra glosor hemma, trots att de inte fått det i läxa.". Andelen elever med icke-medelklassbakgrund som går vidare till prestigeutbildningar som läkare, jurist, tandläkare och de mattetunga civilingenjörsprogrammen i Sverige har sjunkit rejält sedan riktiga läxor slutade vara obligatoriska i grundskolan.

Medelklassbarnen får hjälp av sina föräldrar att lära sig det som är viktigt för fortsatta studier. Barn med outbildade föräldrar får ingen hjälp att sålla alls, eftersom inga-läxor-lobbyn är så felinformerade och har så dålig koll på all relevant forskning på området. Läxor är alltså icke-medelklassbarnens bästa vän, om man vill att förutsättningarna ska bli jämnare.
 
@Liran Det är för mig fullkomligt ointressant att fortsätta någon form av diskussion om du, trots mitt påpekande, ändå utgår ifrån att jag lobbar för nationellt läxförbud.
 
Om diskussionen ska fortsätta använda halmgubbar och/eller förvrida meningsmotståndarens utgångspunkt, då får jag tacka för mig!
 
@Liran Det är för mig fullkomligt ointressant att fortsätta någon form av diskussion om du, trots mitt påpekande, ändå utgår ifrån att jag lobbar för nationellt läxförbud.
Hade du något relevant att påpeka skulle du svara på mina frågor i stället för att halmgubba om att jag påstår du lobbar för nationellt läxförbud. Var har jag nämnt läxförbud? Och var har jag nämnt att du är för läxförbud?
Var vänlig citera!

Jag har nämnt att det finns en icke-läx-lobby, men jag och alla som läser dina inlägg i den här tråden inser att du är så oinsatt att du definitivt inte innehar någon maktposition inom skolvärlden. Alltså kan du inte tillhöra icke-läx-lobbyn.

Du är väldigt angelägen om att alla ska tolka dina inlägg rätt, men du skriker halmgubbe så fort dina argument och kunskaper tryter. Obehagligt!
 
Hade du något relevant att påpeka skulle du svara på mina frågor i stället för att halmgubba om att jag påstår du lobbar för nationellt läxförbud. Var har jag nämnt läxförbud? Och var har jag nämnt att du är för läxförbud?
Var vänlig citera!

Jag har nämnt att det finns en icke-läx-lobby, men jag och alla som läser dina inlägg i den här tråden inser att du är så oinsatt att du definitivt inte innehar någon maktposition inom skolvärlden. Alltså kan du inte tillhöra icke-läx-lobbyn.

Du är väldigt angelägen om att alla ska tolka dina inlägg rätt, men du skriker halmgubbe så fort dina argument och kunskaper tryter. Obehagligt!

"Obehagligt", verkligen? Utifrån din argumentation verkar du utgå ifrån att jag är för fullständigt läxförbud. Annars har jag väldigt svårt att förstå varför du uttrycker dig som du gör. Jag diskuterar gärna, men utifrån rimliga utgångspunkter. Jag är alltså fortfarande inte emot alla typer av läxor. Nej, jag har ingen "maktposition" inom skolvärlden. Det torde vara uppenbart, för då hade jag givetvis påpekat det och involverat det i min argumentation.

Istället för att kalla mig obehaglig skulle jag snarare uppskatta om du istället utgick ifrån det jag säger; att jag inte är emot alla former av läxor. Jag finner det nämligen själv obehagligt att få mina åsikter förvridna. Och du kan med fördel tona ner vad jag "skriker" i tråden, jag har inte hunnit vara aktiv i den i mer än någon timme och har hittills få inlägg. Jag undviker gärna överdrifter, som du märker.

Den facklitteratur du nämner, kan du specificera vilken? Hittills hittar jag bara artiklar mot läxor (av anledningar som redan dragits upp i tråden), om det inte handlar om individanpassade sådana som inte kräver utomstående stöd.
 
Att du hör till den samhällsvetenskapliga fakulteten är lätt att sluta sig till utifrån hur du svarar i tråden, jag tror jag kan gissa vilken institution också.

Det är faktiskt ganska många civilingenjörsstudenter som läser in en extra examen vid sidan om, oftast i ekonomi, och samtliga jag träffat har sagt att kraven varit mycket lägre i jämförelse.

Tja, kraven är väl annorlunda? Det är rätt många studenter som är duktiga i matte och fysik som verkligen får kämpa för att klara t ex sociologi. För man är inte van att tänka på det sättet, och kanske har lättare för siffror än för språk. Det är väl inte så konstigt?

Hur som helst, poängen var att olika ämnen och färdigheter kräver olika typer av undervisning. Det är inte riktigt one size fits all när det kommer till utbildning. Så att man lett räkneövningar betyder inte nödvändigtvis att man har örnkoll på hur man skapar bäst förutsättningar för att lära studenter statsvetenskap, t ex.

Sen finns det tyvärr en del ingenjörer som tror att deras ämne och utbildning är svårare än alla andras, för alla. Så är det såklart inte. Som sagt, olika personer har olika förutsättningar för olika ämnen.
 
"Obehagligt", verkligen? Utifrån din argumentation verkar du utgå ifrån att jag är för fullständigt läxförbud. Annars har jag väldigt svårt att förstå varför du uttrycker dig som du gör. Jag diskuterar gärna, men utifrån rimliga utgångspunkter. Jag är alltså fortfarande inte emot alla typer av läxor. Nej, jag har ingen "maktposition" inom skolvärlden. Det torde vara uppenbart, för då hade jag givetvis påpekat det och involverat det i min argumentation.

Istället för att kalla mig obehaglig skulle jag snarare uppskatta om du istället utgick ifrån det jag säger; att jag inte är emot alla former av läxor. Jag finner det nämligen själv obehagligt att få mina åsikter förvridna. Och du kan med fördel tona ner vad jag "skriker" i tråden, jag har inte hunnit vara aktiv i den i mer än någon timme och har hittills få inlägg. Jag undviker gärna överdrifter, som du märker.

Den facklitteratur du nämner, kan du specificera vilken? Hittills hittar jag bara artiklar mot läxor (av anledningar som redan dragits upp i tråden), om det inte handlar om individanpassade sådana som inte kräver utomstående stöd.
Citerar den passage ur mitt inlägg som handlar om den facklitteratur du efterfrågar:
"Inom facklitteraturen är det ett oomtvistat faktum att den starkaste korrelationen för skolframgång är med föräldrarnas utbildning eller brist på densamma. För att ge alla elever samma förutsättningar skulle det antingen behövas att man tog alla barn från föräldrarna i tidig ålder och uppfostrade dem på institution. Alternativt kunde barnen tas från föräldrar med skakig utbildningsbakgrund, och placeras i medelklasshem."

Facklitteraturen jag hänvisar till handlar alltså inte om läxor, utan om det grundläggande och okontroversiella faktum att elevens föräldrars utbildning är den faktor som har starkast samband med hur bra resultat eleven når i skolan. Ju högre utbildning desto bättre resultat.

Att läxor är viktiga speciellt för mindre priviligierade barn är evidensbaserat eftersom 1) klassresorna som har att göra med högskoleutbildning har blivit mycket färre i Sverige, och 2) andelen icke-medelklasselever har minskat på prestigeutbildningarna. När barnen fick strukturerade läxor från läraren var de inte utlämnade till föräldrarnas know-how, respektive brist på know-how som de är nu.
 
Citerar den passage ur mitt inlägg som handlar om den facklitteratur du efterfrågar:
"Inom facklitteraturen är det ett oomtvistat faktum att den starkaste korrelationen för skolframgång är med föräldrarnas utbildning eller brist på densamma. För att ge alla elever samma förutsättningar skulle det antingen behövas att man tog alla barn från föräldrarna i tidig ålder och uppfostrade dem på institution. Alternativt kunde barnen tas från föräldrar med skakig utbildningsbakgrund, och placeras i medelklasshem."

Facklitteraturen jag hänvisar till handlar alltså inte om läxor, utan om det grundläggande och okontroversiella faktum att elevens föräldrars utbildning är den faktor som har starkast samband med hur bra resultat eleven når i skolan. Ju högre utbildning desto bättre resultat.

Att läxor är viktiga speciellt för mindre priviligierade barn är evidensbaserat eftersom 1) klassresorna som har att göra med högskoleutbildning har blivit mycket färre i Sverige, och 2) andelen icke-medelklasselever har minskat på prestigeutbildningarna. När barnen fick strukturerade läxor från läraren var de inte utlämnade till föräldrarnas know-how, respektive brist på know-how som de är nu.

Som sagt, jag mottar gärna källor.
 
Att det var färre läxor på den tiden när eleverna läste fler språk från tidigare ålder än nu, var en nyhet för mig som ändå varit intresserad av området länge. Har du några belägg eller källor på det?
Jag skrev nog inte färre läxor utan mer, det är inte riktigt samma. Det är den uppgift jag har, jag vet inte om jag läst någon vetenskaplig artikel om det men det är vad som brukar skrivas i olika media inom skolvärlden, t.ex. i Lärarnas tidning:
"Jämförelser mellan då och nu visar att både skoldagen och den tid barn lägger på läxor har ökat sedan 40-talet med upp till ett par timmar per dag. "
 
Jag skrev nog inte färre läxor utan mer, det är inte riktigt samma. Det är den uppgift jag har, jag vet inte om jag läst någon vetenskaplig artikel om det men det är vad som brukar skrivas i olika media inom skolvärlden, t.ex. i Lärarnas tidning:
"Jämförelser mellan då och nu visar att både skoldagen och den tid barn lägger på läxor har ökat sedan 40-talet med upp till ett par timmar per dag. "
Du är väl medveten om att på 40-talet gick majoriteten av alla skolbarn bara sex år i folkskolan, för att sedan ge sig ut på arbetsmarknaden? En relevant jämförelse med läxtrycket måste göras med den lilla minoritet som gick i realskolan. Där kan jag lova dig att läxorna var större och mer betungandd än dagens.
 
Nej, källor kring det positiva med läxor. Ursäkta otydligheten.
Ingen har lovat dig några sådana källor. Om du är intresserad på allvar kan jag tipsa dig om SCB, där du kan leta fram hur många från icke-medelklassbakgrund som fortsatt på prestigeutbildningar. Den finska motsvarigheten till Skolverket har också mycket intressant statistik på sin hemsida. Dessutom finns ju guldgruvan Eurostat. Den sistnämnda kräver viss förtrogenhet med skolsystemen i EU-länderna.
 
Ingen har lovat dig några sådana källor. Om du är intresserad på allvar kan jag tipsa dig om SCB, där du kan leta fram hur många från icke-medelklassbakgrund som fortsatt på prestigeutbildningar. Den finska motsvarigheten till Skolverket har också mycket intressant statistik på sin hemsida. Dessutom finns ju guldgruvan Eurostat. Den sistnämnda kräver viss förtrogenhet med skolsystemen i EU-länderna.

Kan du tona ner? Jösses. Nej, jag har aldrig påstått att jag blivit lovad något alls. Jag har bara påpekat att jag skulle uppskatta källor som visar på hur läxor är positivt.
 
Kan du tona ner? Jösses. Nej, jag har aldrig påstått att jag blivit lovad något alls. Jag har bara påpekat att jag skulle uppskatta källor som visar på hur läxor är positivt.
Och det har du fått, eller hur? Läxor har en utjämnande effekt på social snedrekrytering. Att läxor är allmänt och oprecist är "positivt" har jag inte påstått.
 
Och det har du fått, eller hur? Läxor har en utjämnande effekt på social snedrekrytering. Att läxor är allmänt och oprecist "positivt" har jag inte påstått.

I vilket inlägg menar du att jag fått länkar till relevanta källor?

Nej, jag påstår inte heller ATT du påstått det. Det finns givetvis, som alltid, ett flertal faktorer att ta hänsyn till. Vissa negativa, andra positiva. Jag har mig veterligen inte begärt källor på att läxor skulle vara oomtvistat positivt.
 
Du är väl medveten om att på 40-talet gick majoriteten av alla skolbarn bara sex år i folkskolan, för att sedan ge sig ut på arbetsmarknaden? En relevant jämförelse med läxtrycket måste göras med den lilla minoritet som gick i realskolan. Där kan jag lova dig att läxorna var större och mer betungandd än dagens.
I artikeln som jag citerade och länkade till så gjordes i meningen efter jämförelsen med den tidens gymnasieelever. Det är också vad jag hört från äldre släktingar samt att undervisningen mer liknade den på universiteten. Vill man utjämna skillnader i bakgrund och göra skolan mera rättvis är ett införande av studentexamen som betygsgrundande examination vägen att gå, det skulle gynna begåvade elever och minska betydelsen av elevens bakgrund. Samt ha flera andra positiva effekter.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Är det bara jag som ställer mig undrande till nyttan av all denna ledighet från skolan? Jätteskönt för barnen att få avbrott ibland, men...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
9 605
Senast: Soapbubble
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 835
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 765
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
10 802
Senast: Oh_really
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp