Varför får barn läxor?

[Badger]

Om en lärare bygger upp sin undervisning så att det är nödvändigt att göra läxor för att hänga med så tycker jag att läraren ska erbjuda utsatta elever viss stöttning. Väldigt många i skolvärden håller ju med om detta och många skolor erbjuder läxhjälp och särskilda grupper osv.

En lärare är ju skyldig att hålla koll på vilka kunskaper eleverna har?! Det ska till och med skrivas ned och rapporteras till föräldrarna varje termin. Så det tar ju ingen extra tid för en lärare att räkna ut ifall läxorna är för svåra för eleven.
Det finns ju lärare som vet att en elev inte klarar av uppgifterna och ändå ger den eleven läxa på samma nivå som de andra, vecka efter vecka. Men jag tror inte att det är helt vanligt, utan de flesta gör väl något för att den eleven inte ska hamna ohjälpligt efter.

Jag tycker inte att det är schysst att ge ett barn för svåra uppgifter om och om igen utan den eleven ska givetvis få extra stöd, specialpedagog, liten grupp eller liknande. Och enklare läxor för att inte känna sig som ett failure varje vecka. Det är verkligen lärarens ansvar att ha koll på elevernas kunskapsnivå!!!

Jag är inte säker på att lärarna enligt lag ska ha koll på om eleven kan ta till sig skriftliga instruktioner, men det verkar väldigt konstigt om läraren inte vet det om sina elever?? Och om läraren vet att en elev har svårt för skriftliga instruktioner så kan väl läraren föreslå en strategi för detta? Läsa högt, eller kolla av med eleven på slutet av lektionen att den vet vad den ska göra?

Om en elev är perfektionist på ett sätt som går ut över studierna så kommer det också givetvis att visa sig på lektionerna. De eleverna jobbar man väl med redan och försöker uppmuntra dem till att bli klar med uppgifter? Så en påminnelse så och då om att meningen med läxan inte är att det ska bli perfekt utan att läraren ska veta vad den behöver hjälpa till med, är väl inte så himla svårt?

Lärare pratar väl med sina elever? Och de elever som har det extra svårt / extra lätt ägnar man väl en aning mer tid än de som passar in i "mallen". Och har man många elever så ser man väl mönstret rätt snart.

Sen är det ju inte lärarens ansvar att göra eleven till en färdig vuxen. Men jag har haft lärare som har stöttat mig i att växa som människa och jag har haft lärare som har tryckt ner mig och gett mig ångest. Så båda sorterna finns..

Fast helt ärligt, några av dina funderingar kring prestationsångest osv. Det känns som att det nog är bättre i så fall att ha som rutin i så fall att om barnet inte gör läxorna så får det gå till skolans kurator?

Men det är kanske att lägga lite väl mycket vikt vid just läxorna, som ju ska vara repetition, av det eleven kan, eller läsa en text, före lektionen? Bättre att om det går bra i skolan ändå, så låt gå. Om det inte går bra i skolan, mycket insats, inte bara för läxorna. Då kanske kurator, specialpedagog el dyl passar, beroende på elev.

Jag tror att sådana saker är saker jag gärna diskuterar med mitt barn, och som vissa lärare har fingertoppskänsla för att diskutera med vissa elever. Men alla lärare kan nog inte diskutera det med alla elever, eftersom de bara inte går ihop bra. (Bara som exempel har jag då aldrig gillat en lärare nog för att ha hen som psykolog. Har aldrig velat vara så personlig och intim med en lärare.)

Jag tycker också precis som andra att det känns här som att vi lägger väldigt mycket på skolan och väldigt lite på föräldrar. Många lärare kanske har valt att bli lärare, men vissa föräldrar har ju också valt att bli föräldrar.

Trots att lärare bara är vanliga människor utan utbildning till kurator eller psykolog, du eller jag hade ju kunnat valt att bli lärare istället.

 

[Badger]

Jag fullkomligt hatade läxor som barn. Fuskade alltid med dom för jag tyckte det va tråkigt och jobbigt. När man kom hem från skolan ville man ju leka m.m. sen på kvällen var man för trött. Fuskade alltid också med glosförhören. Men läste ändå i högstadiet i den avancerade gruppen i engelska. Utan jag kollade upp orden jag inte förstod när jag läste.
Kan än idag inte multiplikationstabellen helt, men klarade utan problem läsa upp till matte 4 som krävs för tex. ingenjörsutb.

Har inte haft problem att läsa på högskolenivå heller. Läste in nästan hela gymnasiet på distans.
Så jag ser inte kopplingen mellan läxor och studieteknik.

Tycker läxor skapar problem istället. Har en kollega som har jättesvårt med matte, läsa och skriva. Vilket gör att hon har svårt att hjälpa sina döttrar med deras läxor. Det skapar väldigt mycket frustration istället.

Ok, men om alla barn i skolan lätt lär sig glosor genom att slå upp dem en gång och läser i den avancerade gruppen engelska? Varför heter den då "avancerad grupp"? Någon måste väl gått i den andra gruppen?

Om man tänker så är egentligen skolan faktiskt helt värdelös från början till slut. Läste precis en bok "Allt jag lärde mig" om en tjej som lärde sig läsa av mamma, halvdant när hon var 8. Homeschooling som upphörde när hon var 9. Lärde sig läsa bra själv genom att läsa bibeln och mormonska predikningar, som var de enda böcker de hade hemma.

Hon kunde ändå börja college när hon var 17 och doktorerade. Hon lärde sig trigonometri praktiskt taget själv, inför "högskoleprovet". Två av hennes bröder har också disputerat. Sedd ur den synvinkeln verkar det ju faktiskt gå att lära sig det mesta efter 17 rätt och slätt och skippa skolgången innan, går snabbare.

 

[Wonderwoman]

Ok, men om alla barn i skolan lätt lär sig glosor genom att slå upp dem en gång och läser i den avancerade gruppen engelska? Varför heter den då "avancerad grupp"? Någon måste väl gått i den andra gruppen?

Om man tänker så är egentligen skolan faktiskt helt värdelös från början till slut. Läste precis en bok "Allt jag lärde mig" om en tjej som lärde sig läsa av mamma, halvdant när hon var 8. Homeschooling. Lärde sig läsa bra själv genom att läsa bibeln och mormonska predikningar som var de enda böcker de hade hemma.

Hon kunde ändå börja college när hon var 17 och doktorerade. Hon lärde sig trigonometri praktiskt taget själv, inför "högskoleprovet". Två av hennes bröder har också disputerat.

Men jag skrev ju inte att jag lätt lärde mig glosor. Jag gjorde dem aldrig, fuskade på glosförhör. Däremot så slog jag upp ord när jag läste, med andra ord fick jag dom i ett sammanhang, vilket nog de flesta lär sig bättre på. Har lärt mig mer av engelska genom att se filmer, läsa böcker m.m. än att göra glosor..

 

[Badger]

Men jag skrev ju inte att jag lätt lärde mig glosor. Jag gjorde dem aldrig, fuskade på glosförhör. Däremot så slog jag upp ord när jag läste, med andra ord fick jag dom i ett sammanhang, vilket nog de flesta lär sig bättre på. Har lärt mig mer av engelska genom att se filmer, läsa böcker m.m. än att göra glosor..

Jo, du gjorde men jag har aldrig lärt mig ett engelskt ord genom att slå upp det när jag läser, jag glömde direkt bort det igen och var tvungen att slå upp det varje gång det dök upp.

Jag lär mig ord genom att bara ignorera att jag inte kan dem och absorberar vad de betyder genom sammanhanget, lustigt nog bättre än om jag slår upp dem.

Men jag tänker inte framföra det som ett gångbart alternativ i skolan tror jag. Läs den här boken där du inte förstår 1/4 av orden. Slå inte upp några, glosförhör om två veckor. dessutom att man måste läsa alla 300 sidorna på lektionen, där vissa inte kan koncentrera sig för någon knackar med pennan (inget problem för mig, jag stänger av men). Vet inte ens hur många som hinner läsa ut den på sina 4 lektionstimmar heller.

Dessutom var jag jättedålig på att plugga glosor, men om jag inte hade pluggat några skulle jag inte kunnat några ord. (och fuskade inte heller, jag fick tillbaka dem med de fel jag hade)

Vad jag menar är att det kan vara lite priviligierat att lyckas lära sig allting utan ansträngning och repetition. Alla kanske inte klarar det, det är mycket att kräva av alla barn att de ska klara det.

Jag kan inte se hur det är värre att kräva att alla barn ska kunna lära sig utan repetition, genom att bara absorbera kunskap, än att ge en läxa och därmed ge barn som behöver det en indikation på att här finns en möjlighet till att få komma ihåg, utöver lektionen.

 

[Wonderwoman]

Jo, du gjorde men jag har aldrig lärt mig ett engelskt ord genom att slå upp det när jag läser, jag glömde direkt bort det igen och var tvungen att slå upp det varje gång det dök upp.

Jag lär mig ord genom att bara ignorera att jag inte kan dem och absorberar vad de betyder genom sammanhanget, lustigt nog bättre än om jag slår upp dem.

Men jag tänker inte framföra det som ett gångbart alternativ i skolan tror jag. Läs den här boken där du inte förstår 1/4 av orden. Slå inte upp några, glosförhör om en vecka. dessutom att man måste läsa alla 300 sidorna på lektionen, där vissa inte kan koncentrera sig för någon knackar med pennan (inget problem för mig, jag stänger av men).

Dessutom var jag jättedålig på att plugga glosor, men om jag inte hade pluggat några skulle jag inte kunnat några ord. (och fuskade inte heller, jag fick tillbaka dem med de fel jag hade)

Tror du missförstår mig helt. Menar att det finns andra sätt som nog funkar mycket bättre än just glosor eller läxor. Förhoppningsvis har det väl blivit bättre med glosor än det va när jag va ung. Då fick man ett gäng ord bara, inga meningar de skulle sättas in eller liknande.

Tycker alternativet som det funkar på gymnasiet och högskola istället för just läxor är bättre. Att barnen får något de ska göra som att läsa eller räkna vissa sidor och hinner de inte färdigt får de fortsätta någon annan dag eller hemma. Verkar dock bli vanligare att göra så.

 

[Roheryn]

Därför att då skulle han ju kanske kunna nånting. Det är klart det inte står och faller med att plugga glosor enbart, men min erfarenhet efter att ha pluggat fem främmande språk är att man behöver lära sig lite ord för att få snurr på det hela. När jag lärde mig engelska satt jag med ordbok och gjorde långa listor på ord jag inte förstod i texter jag ville läsa, slog upp dem och skrev ordlistor. Jag fick ett enormt ordförråd på det sättet.

Jag håller på och lär mig isländska, och gör likadant! Men jag "pluggar" också mina ordlistor på samma sätt som jag pluggade glosor i engelska o tyska i skolan. Tycker att det fungerar bra, ordförrådet växer stadigt!

 

[Badger]

Tror du missförstår mig helt. Menar att det finns andra sätt som nog funkar mycket bättre än just glosor eller läxor. Förhoppningsvis har det väl blivit bättre med glosor än det va när jag va ung. Då fick man ett gäng ord bara, inga meningar de skulle sättas in eller liknande.

Tycker alternativet som det funkar på gymnasiet och högskola istället för just läxor är bättre. Att barnen får något de ska göra som att läsa eller räkna vissa sidor och hinner de inte färdigt får de fortsätta någon annan dag eller hemma. Verkar dock bli vanligare att göra så.

Och jag tror att man riskerar lämna barn bakom sig om man utesluter deras möjligheter att få lära sig genom repetition. Och det gör vi ju nu, vi lämnar hela områden bakom oss och har stora klyftor.

För att då gynna barn som lär lätt och av sig själva.

Vi hade läxor på högstadiet och gymnasiet. Hade inte ni det? Läs sida X till sida Y i historieboken tills i morgon. Skriv en uppsats. Eller läste ni detta på lektionen? Skrev ni uppsatsen på lektionen?

På universitetet hade vi läxor, vi hade böcker som lästes utanför föreläsningstid, och uppsatser som skulle skrivas, det är i essens samma sak.

Att göra det som man inte hunnit färdigt är också en läxa. Det är en läxa som bara de som ligger efter får, ett straff nästan? Alla andra barn är alltid fria från läxa?

 

[Wonderwoman]

Och jag tror att man riskerar lämna barn bakom sig om man utesluter deras möjligheter att få lära sig genom repetition. Och det gör vi ju nu, vi lämnar hela områden bakom oss och har stora klyftor.

För att då gynna barn som lär lätt och av sig själva.

Vi hade läxor på högstadiet och gymnasiet. Hade inte ni det? Läs sida X till sida Y i historieboken tills i morgon. Skriv en uppsats. Eller läste ni detta på lektionen? Skrev ni uppsatsen på lektionen?

På universitetet hade vi läxor, vi hade böcker som lästes utanför föreläsningstid, och uppsatser som skulle skrivas, det är i essens samma sak.

Att göra det som man inte hunnit färdigt är också en läxa. Det är en läxa som bara de som ligger efter får, ett straff nästan? Alla andra barn är alltid fria från läxa?

På högskolan har vi inga läxor, däremot så har vi kanske sammanlagt 10-15 timmars föreläsning per vecka vilket innebär att det finns mycket tid över till att plugga självmant. Alltså att det finns tid under "skoltid" att göra det som behöver göras. Allt hanns lätt med under den tiden så inget man behövde göra på fritiden.

Högstadiet hade vi läxor men ej på gymnasiet. Däremot uppmuntrades man ju själv att fortsätta jobba med matten tex.

Men det spelar ju ingen roll? om alla får samma läxa kommer det oavsett va lika tufft för de som har det svårt. Större risk att de fuskar eller att någon annan mer el mindre gör deras läxa åt dom. Om de börjat på under lektion så kan de ju få hjälp att förstå och på så sätt fortsätta hemma själva. Blir ju inte läxa på samma vis utan man får en uppmuntring att fortsätta hemma.

För att det skall sätta sig behöver man repetition ja, men läxor får man ju samtidigt som man går igenom det. För att det skall sätta sig behöver man repetera även senare.

 

[Badger]

På högskolan har vi inga läxor, däremot så har vi kanske sammanlagt 10-15 timmars föreläsning per vecka vilket innebär att det finns mycket tid över till att plugga självmant. Alltså att det finns tid under "skoltid" att göra det som behöver göras. Allt hanns lätt med under den tiden så inget man behövde göra på fritiden.

Högstadiet hade vi läxor men ej på gymnasiet. Däremot uppmuntrades man ju själv att fortsätta jobba med matten tex.

Men det spelar ju ingen roll? om alla får samma läxa kommer det oavsett va lika tufft för de som har det svårt. Större risk att de fuskar eller att någon annan mer el mindre gör deras läxa åt dom. Om de börjat på under lektion så kan de ju få hjälp att förstå och på så sätt fortsätta hemma själva. Blir ju inte läxa på samma vis utan man får en uppmuntring att fortsätta hemma.

För att det skall sätta sig behöver man repetition ja, men läxor får man ju samtidigt som man går igenom det. För att det skall sätta sig behöver man repetera även senare.

Jag tror vi menar olika saker när vi pratar om läxor.

Jag börjar misstänka att de läxor som folk fått under 2000 talet inte påminner om de läxor jag fick när jag gick i skolan.

Vi fick läxor som repeterade det som varit på lektionen. Eller att läsa stoff inför en lektion. Eller ja att räkna färdigt hemma det man påbörjat (men även där kunde det krävas "pedagogik" av förälder om lärarens förklaring inte nått fram.)

Du verkar ha fått läxor som är någonting icke relaterat till lektionen, som gås igenom när den ges. Inte tex de glosor som hörde till texten som precis gåtts igenom i klassrummet. Eller de franska verb som gåtts igenom i klassrummet.

 

[Roheryn]

Jag tror vi menar olika saker när vi pratar om läxor.

Jag börjar misstänka att de läxor som folk fått under 2000 talet inte påminner om de läxor jag fick när jag gick i skolan.

Vi fick läxor som repeterade det som varit på lektionen. Eller att läsa stoff inför en lektion. Eller ja att räkna färdigt hemma det man påbörjat (men även där kunde det krävas "pedagogik" av förälder om lärarens förklaring inte nått fram.)

Du verkar ha fått läxor som är någonting icke relaterat till lektionen, som gås igenom när den ges. Inte tex de glosor som hörde till texten som precis gåtts igenom i klassrummet. Eller de franska verb som gåtts igenom i klassrummet.

Min dotter är född 2000 och tog studenten i våras. Hon har haft både den typen av läxor som jag hade i skolan (glosor, matteuppgifter, multiplikationstabell, läsa ett visst antal sidor i en bok, repetera något de gått igenom i skolan) och en annan typ av uppgifter som varit inlämningsuppgifter att göra både på skoltid och hemma. De sistnämnda uppgifterna har varit av en helt annan karaktär än jag hade i grundskolan, och byggde på att eleven både skulle inhämta tillräckligt mycket fakta om ett visst ämne, t.ex. ryska revolutionen (som vi satt med en hel söndagskväll hemma, dottern och jag), och dels kunna resonera och diskutera kring orsaker och verkan OCH få ner detta i skrift. Tämligen avancerat för att vara i grundskolan (detta var i nian), och inget som min normalbegåvade dotter hade fixat på egen hand utan min hjälp. Nu var vi båda rätt intresserade av ämnet, jag är akademiker och kunde lista ut vilka svar som önskades, och tack vare diskussionen oss emellan medan vi (dottern) gjorde uppgiften, så lärde hon sig förvisso en hel del om ryska revolutionen (jag med!), men känner ändå att den typen av uppgift faktiskt krävde en någorlunda akademiskt lagd förälder, vilket kanske inte riktigt är meningen med hemuppgifter.

Mitt intryck av skolan under dotterns skoltid jämfört med min egen är att skolan för dottern varit mindre faktabaserad, mindre fokuserad på att lära sig fakta utantill, och mer fokuserad på faktasökande, resonerande, källkritik osv. Medan min skolgång mycket, mycket mer präglades av just faktainlärning och inte så mycket faktasökande. Vi serverades fakta som vi förväntades lära oss, dottern och hennes skolkamrater förväntades söka fakta och resonera kring den (utan att nödvändigtvis lära sig).

 

[Badger]

Min dotter är född 2000 och tog studenten i våras. Hon har haft både den typen av läxor som jag hade i skolan (glosor, matteuppgifter, multiplikationstabell, läsa ett visst antal sidor i en bok, repetera något de gått igenom i skolan) och en annan typ av uppgifter som varit inlämningsuppgifter att göra både på skoltid och hemma. De sistnämnda uppgifterna har varit av en helt annan karaktär än jag hade i grundskolan, och byggde på att eleven både skulle inhämta tillräckligt mycket fakta om ett visst ämne, t.ex. ryska revolutionen (som vi satt med en hel söndagskväll hemma, dottern och jag), och dels kunna resonera och diskutera kring orsaker och verkan OCH få ner detta i skrift. Tämligen avancerat för att vara i grundskolan (detta var i nian), och inget som min normalbegåvade dotter hade fixat på egen hand utan min hjälp. Nu var vi båda rätt intresserade av ämnet, jag är akademiker och kunde lista ut vilka svar som önskades, och tack vare diskussionen oss emellan medan vi (dottern) gjorde uppgiften, så lärde hon sig förvisso en hel del om ryska revolutionen (jag med!), men känner ändå att den typen av uppgift faktiskt krävde en någorlunda akademiskt lagd förälder, vilket kanske inte riktigt är meningen med hemuppgifter.

Mitt intryck av skolan under dotterns skoltid jämfört med min egen är att skolan för dottern varit mindre faktabaserad, mindre fokuserad på att lära sig fakta utantill, och mer fokuserad på faktasökande, resonerande, källkritik osv. Medan min skolgång mycket, mycket mer präglades av just faktainlärning och inte så mycket faktasökande. Vi serverades fakta som vi förväntades lära oss, dottern och hennes skolkamrater förväntades söka fakta och resonera kring den (utan att nödvändigtvis lära sig).

Ah, ja, sådana läxor låter väldigt svåra att genomföra och P1 Studio Ett hade en hel programserie om hur läxorna var så svåra att knappt ens föräldrar som var nationalekonomer klarade att hjälpa sina barn i en uppsats om nationalekonomi eller vilket ämne det nu var. Det verkar ju vara en fruktansvärd vägskiljare mellan ha och inte ha.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900818

Den går in på läxor och betygskriterier. Tex diskuterar kriterier som är så höga att en professor inte skulle ge 13 åringarnas kriterier till studenter ens. Varvid jag tänker, studenter i tex ekonomi? Har läraren läst ekonomi på den nivån? Kan läraren bedöma ens elevens uppsats i så fall? Veta vilken elev som faktiskt gjorde en bra uppsats och hade bra tankar?

Jag fick såvitt jag minns lära mig fakta och såvitt jag minns förväntades jag klara att resonera runt faktan när jag blev äldre (när vi var små byggde vi väl stenåldersbyar i sandskåpet och sådant). Eller så var jag bara motsträvig och resonerade oavsett, vem vet. Men några frågor på testet brukade vara att man skulle skriva och förklara och tänka. tex Fakta; Fakta: Fakta, Förklara, fakta fakta fakta förklara. (men jag hade väldigt gamla lärare... 60+ det är möjligt att de körde på i riktigt gamla fotspår från 60-talet.)

 

[kökshäxan]

Om det är betydligt äldre elever, högstadium, tror jag att ett extremt lätt läxförhör är det bästa på tex att läsa texten man hade i läxa. Bästa "läxan" jag någonsin fått var på universitetet på en sommarkurs. Vi skulle läsa en 40-60 sidors artikel till varje seminarium. Fick ett extremt lätt läxförhör på 5 frågor som tog 5 minuter att besvara. Och skulle ha med två frågor till seminariet som vi skulle ställa för diskussion. Om man inte klarade läxförhöret hade man inte läst artikeln -uppenbarligen... och fick skriva en uppsats om 2 sidor på den. Om man inte hade två frågor till seminariet och pratade så -"hade man inte varit där" -uppenbarligen-mentalt, och fick ersätta seminariet med en uppsats. Insatsen för uppsatsen var totalt oproportionerligt stor jämfört med läxförhöret. Vilket gjorde att alla kunde vara med på seminarierna och diskutera. Om hälften inte hade läst texten skulle ju seminariet varit totalt meningslöst.

Är det inte ganska dåligt att studenter på universitetsnivå måste hållas efter med läxor och liknande för att de inte klarar ta eget ansvar?

Undervisning och examination bör vara separerade och åtminstone på universitetsnivå bör inte undervisningen vara obligatorisk. Anledningen är examinationen enbart skall mäta studentens kunskaper och inte allmän flit och trevlighet eller engagemang samt att undervisningen inte har ett egenvärde i sig. Så har det fungerat tidigare på universitet och jag tycker det är illa att det överges mer och mer .

 

[Badger]

Är det inte ganska dåligt att studenter på universitetsnivå måste hållas efter med läxor och liknande för att de inte klarar ta eget ansvar?

Undervisning och examination bör vara separerade och åtminstone på universitetsnivå bör inte undervisningen vara obligatorisk. Anledningen är examinationen enbart skall mäta studentens kunskaper och inte allmän flit och trevlighet eller engagemang samt att undervisningen inte har ett egenvärde i sig. Så har det fungerat tidigare på universitet och jag tycker det är illa att det överges mer och mer .

Jag tror inte du förstår vad jag menar. Vi hade 2-3 föreläsningar i veckan (med 300 deltagare så ingen visste om man var där) och ett antal böcker/artiklar att läsa. På universitetet får man själv förstå att man ska plöja den där texten. Det är ett arbete som man gör utanför föreläsningen och inte på seminariet. Det är "läxdelen" som har vuxit.

Ingen på universitetet har gett mig en läxa som så. Men de har ju en tendens att meddela att man förväntas läsa boken också, gärna inför föreläsningen. Vilket ju faktiskt kan tyckas vara snällt, snarare än motsatsen.

Det är i essens en förlängning av, läs en kvart om dagen, läs kapitlet till nästa vecka, läs de här böckerna innan tentan.

Jag har ingen aning om hur mycket av detta läsande man gjorde som skedde på "fritid" och "arbetstid" eller hur många timmar det tog.

Den kurs jag pratade om innan, den man skulle läsa inför, där skrev jag tydligt att det var seminarier, inte föreläsningar, seminarier ska man vara på, eftersom man ska delta i en diskussion och kläcka ur sig saker som del i examinationen. Inga konstigheter. Det var idéhistoria, filosofi, som man förväntas kunna diskutera med andra i, det andra ekonomi.

 

[Skrottiskrott]

Nu ger inte jag så öppna läxor som det har skrivits om, men är ni verkligen så förvånade över den typen av uppgifter med rådande läroplan? Fokus ligger på förmågorna snarare än utantill-kunskap och det kan man tycka vad man vill om, men lärare måste ju ändå följa den läroplan som gäller nu. Tänker på att det skrivits i tråden att "det är populärt bland vissa lärare" och att "vissa lärare väljer...". Alltså. Vi måste följa läroplanen, det handlar inte om vad som är populärt. Sedan förstår jag fullt ut att det känns för svårt med sådana uppgifter i hemläxa, som jag skrivit tidigare i tråden så hade jag helst inte gett läxa alls på mellanstadiet.

 

[Roheryn]

Nu ger inte jag så öppna läxor som det har skrivits om, men är ni verkligen så förvånade över den typen av uppgifter med rådande läroplan? Fokus ligger på förmågorna snarare än utantill-kunskap och det kan man tycka vad man vill om, men lärare måste ju ändå följa den läroplan som gäller nu. Tänker på att det skrivits i tråden att "det är populärt bland vissa lärare" och att "vissa lärare väljer...". Alltså. Vi måste följa läroplanen, det handlar inte om vad som är populärt. Sedan förstår jag fullt ut att det känns för svårt med sådana uppgifter i hemläxa, som jag skrivit tidigare i tråden så hade jag helst inte gett läxa alls på mellanstadiet.

Nej jag är tyvärr inte förvånad. Och givetvis behöver förmågan att resonera, diskutera och vara källkritisk OCKSÅ tränas och utvecklas. Men jag får känslan av att det helt eller delvis sker på bekostnad av faktainlärning, och det tror jag är att göra barnen en riktig björntjänst. HUR skall man kunna resonera, diskutera och förhålla sig kritisk till information om ett ämne man inte vet något om, inte behärskar?? Jag vill mena att faktakunskaperna behöver komma först, och först därefter det (kritiska) egna tänkandet. Inte så, givetvis, att yngre barn aldrig skall tränas i annat än faktakunskaper, men det måste ju, tycker jag, ske på en nivå där de kan använda sina redan inhämtade kunskaper.

Om vi tar min dotters inlämningsuppgift om ryska revolutionen som exempel, så hade det inte varit någon särskilt svår uppgift om hon hade känt till alla fakta om händelseförloppet först - och därefter blivit ombedd att skriva om orsak och verkan, varför det ena eller det andra skedde. Men nu skulle BÅDE faktainhämtandet och resonerandet göras i samma uppgift, och det anser jag är för svårt för någon som går i nian. Lämplig nivå här hade varit att hon först - genom studier i läroböcker, hemma eller i skolan - fått lära sig tillräckligt mycket för att ha grundläggande kunskaper (kanske som en inlämningsuppgift), och sedan i nästa uppgift fått utveckla sina förmågor att resonera, fundera osv. Det hade blivit SÅ mycket enklare, och kan ju knappast strida mot läroplanen?

 

[Skrottiskrott]

Nej jag är tyvärr inte förvånad. Och givetvis behöver förmågan att resonera, diskutera och vara källkritisk OCKSÅ tränas och utvecklas. Men jag får känslan av att det helt eller delvis sker på bekostnad av faktainlärning, och det tror jag är att göra barnen en riktig björntjänst. HUR skall man kunna resonera, diskutera och förhålla sig kritisk till information om ett ämne man inte vet något om, inte behärskar?? Jag vill mena att faktakunskaperna behöver komma först, och först därefter det (kritiska) egna tänkandet. Inte så, givetvis, att yngre barn aldrig skall tränas i annat än faktakunskaper, men det måste ju, tycker jag, ske på en nivå där de kan använda sina redan inhämtade kunskaper.

Om vi tar min dotters inlämningsuppgift om ryska revolutionen som exempel, så hade det inte varit någon särskilt svår uppgift om hon hade känt till alla fakta om händelseförloppet först - och därefter blivit ombedd att skriva om orsak och verkan, varför det ena eller det andra skedde. Men nu skulle BÅDE faktainhämtandet och resonerandet göras i samma uppgift, och det anser jag är för svårt för någon som går i nian. Lämplig nivå här hade varit att hon först - genom studier i läroböcker, hemma eller i skolan - fått lära sig tillräckligt mycket för att ha grundläggande kunskaper (kanske som en inlämningsuppgift), och sedan i nästa uppgift fått utveckla sina förmågor att resonera, fundera osv. Det hade blivit SÅ mycket enklare, och kan ju knappast strida mot läroplanen?

Håller helt med dig om detta! Det centrala innehållet ska ingå i undervisningen.

 

[Sedna]

Nej jag är tyvärr inte förvånad. Och givetvis behöver förmågan att resonera, diskutera och vara källkritisk OCKSÅ tränas och utvecklas. Men jag får känslan av att det helt eller delvis sker på bekostnad av faktainlärning, och det tror jag är att göra barnen en riktig björntjänst. HUR skall man kunna resonera, diskutera och förhålla sig kritisk till information om ett ämne man inte vet något om, inte behärskar?? Jag vill mena att faktakunskaperna behöver komma först, och först därefter det (kritiska) egna tänkandet. Inte så, givetvis, att yngre barn aldrig skall tränas i annat än faktakunskaper, men det måste ju, tycker jag, ske på en nivå där de kan använda sina redan inhämtade kunskaper.

Om vi tar min dotters inlämningsuppgift om ryska revolutionen som exempel, så hade det inte varit någon särskilt svår uppgift om hon hade känt till alla fakta om händelseförloppet först - och därefter blivit ombedd att skriva om orsak och verkan, varför det ena eller det andra skedde. Men nu skulle BÅDE faktainhämtandet och resonerandet göras i samma uppgift, och det anser jag är för svårt för någon som går i nian. Lämplig nivå här hade varit att hon först - genom studier i läroböcker, hemma eller i skolan - fått lära sig tillräckligt mycket för att ha grundläggande kunskaper (kanske som en inlämningsuppgift), och sedan i nästa uppgift fått utveckla sina förmågor att resonera, fundera osv. Det hade blivit SÅ mycket enklare, och kan ju knappast strida mot läroplanen?

En sådan förskjutning mot faktakunskaper (i synnerhet i lägre årskurser) är också vad skolverket föreslagit. Det strider såklart inte heller mot dagens läroplan att börja med faktakunskaper, för att gå vidare till förståelse och därefter till att reflektera, analysera och värdera. Det är det logiska sättet att bygga kunskap.Problemet är att tiden är begränsad och det är så mycket som ska hinnas med. Det ena blir lätt lidande på bekostnad av det andra och styrdokumenten styr prioriteringen. Med det sagt, lärarna gör rätt som följer läroplanen (det har de skyldighet att göra). Skolverket gör också rätt som ser över läroplaner och kursplaner (tycker jag då).

 

[Mabuse]

Är det inte ganska dåligt att studenter på universitetsnivå måste hållas efter med läxor och liknande för att de inte klarar ta eget ansvar?

Undervisning och examination bör vara separerade och åtminstone på universitetsnivå bör inte undervisningen vara obligatorisk. Anledningen är examinationen enbart skall mäta studentens kunskaper och inte allmän flit och trevlighet eller engagemang samt att undervisningen inte har ett egenvärde i sig. Så har det fungerat tidigare på universitet och jag tycker det är illa att det överges mer och mer .

Anledningen till att man inför obligatorisk närvaro på universitet är att studenterna struntar i undervisningen och sen kör kurserna för att de inte klarar att läsa in kurslitteraturen på egen hand. Och man vill ju att studenterna klarar kursen. Finns det krav på att studenter ska vara engagerade på seminarier så är det i regel för att försöka tvinga studenterna att förbereda sig och aktivt delta i seminarierna, därför att det är så ett seminarium fungerar. Ett seminarium är inte en lektion, man behöver förbereda sig massa. Att ge lite kurspoäng för närvaro och engagemang är ett försök att skapa incitament.

När det gäller betyget, så är det trevligt att du tänker dig att man som lärare hinner lära sig studenters namn, göra noteringar om hur engagerade de är på seminarier etc, men i praktiken har man sällan möjlighet till det. Dessutom rättas tentor anonymt. Det är ju inte så att man sitter med listor på studenter och sätter betyg, som i skolan, utan man räknar ihop poäng från tentan och annan examination och så blir det vad det blir.

 

[Badger]

Anledningen till att man inför obligatorisk närvaro på universitet är att studenterna struntar i undervisningen och sen kör kurserna för att de inte klarar att läsa in kurslitteraturen på egen hand. Och man vill ju att studenterna klarar kursen. Finns det krav på att studenter ska vara engagerade på seminarier så är det i regel för att försöka tvinga studenterna att förbereda sig och aktivt delta i seminarierna, därför att det är så ett seminarium fungerar. Ett seminarium är inte en lektion, man behöver förbereda sig massa. Att ge lite kurspoäng för närvaro och engagemang är ett försök att skapa incitament.

När det gäller betyget, så är det trevligt att du tänker dig att man som lärare hinner lära sig studenters namn, göra noteringar om hur engagerade de är på seminarier etc, men i praktiken har man sällan möjlighet till det. Dessutom rättas tentor anonymt. Det är ju inte så att man sitter med listor på studenter och sätter betyg, som i skolan, utan man räknar ihop poäng från tentan och annan examination och så blir det vad det blir.

@kökshäxan
Sedan är det ju också så att om seminariet bygger på att studenterna diskuterar ett ämne med varandra förstör varje person som inte läst texten, eller inte är där (kroppsligen eller mentalt), kursen för de andra studenterna.

Jag har suttit på seminarier i engelsk litteratur tex där hälften inte läst texten och den andra hälften inte orkat/vågat prata (B nivå) och önskat att de kunde få streck för närvaro hela bunten, avsaknad av mental närvaro.

 

[kökshäxan]

@Mabuse Du behöver inte berätta för mig hur det är att vara lärare på universitetet, jag började undervisa redan första året som student.