Varför får barn läxor?

@Mabuse Du behöver inte berätta för mig hur det är att vara lärare på universitetet, jag började undervisa redan första året som student.
Man blir ju lite mörkrädd när man hör sånt. Vad är det för högskola där förstaårsstudenter undervisar??

I vilket fall, det lät inte som att du visste hur det går till på ett universitet, men om du redan vet är det ju jättebra, då vet du ju hur betygssättning går till och varför man har obligatorisk närvaro på vissa moment!
 
Man blir ju lite mörkrädd när man hör sånt. Vad är det för högskola där förstaårsstudenter undervisar??

I vilket fall, det lät inte som att du visste hur det går till på ett universitet, men om du redan vet är det ju jättebra, då vet du ju hur betygssättning går till och varför man har obligatorisk närvaro på vissa moment!
Är det något man bör bli mörkrädd för är det när du berättar att enbart närvaro anses som (del)examination och ger högskolepoäng. Inom de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna har det inte gått så långt än och jag antar att du tillhör någon av de andra fakulteterna men ändå, det måste vara ganska nära botten när det gäller synen på kunskap och utbildning.

I ämnen som matematik är det inte ovanligt att studenter med mycket goda resultat på fortsättningskurser kan få erbjudande om att vara övningsledare i någon av grundkurserna. De är så man gör för att försöka fånga upp dessa studenter och ge dem en möjlighet att prova på att undervisa och kanske bli intresserade av att fortsätta som doktorand. I mitt fall hade jag redan under första året på egen hand läst in grundkurserna och sedan en fortsättningskurs som jag spikade. Sen har man ganska stor frihet som övningsledare och jag höll mina övningar i form av enklare föreläsningar eftersom jag själv tyckte teorin var kul.
 
Är det något man bör bli mörkrädd för är det när du berättar att enbart närvaro anses som (del)examination och ger högskolepoäng. Inom de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna har det inte gått så långt än och jag antar att du tillhör någon av de andra fakulteterna men ändå, det måste vara ganska nära botten när det gäller synen på kunskap och utbildning.
Jag tror du blandar ihop oss. Jag tror det är från mig du fått intrycket av att "enbart närvaro" gav högskolepoäng. Medan det snarare är så att en avslutad kurs med klarad tenta ger högskolepoäng, dock, om man inte klarat av alla moment på kursen hjälper det inte att tentan är godkänd.

(det kan vara pm, uppsatser, seminarier, munta, godkänt uttal osv, vad som nu kursen begär, tex jämför om man går en kurs i databehandling och ska leverera en databas och ett programmerat spel, hjälper det inte om man klarat tentan, det är fortfarande rest. Sådana kunskaper går ju inte att bedöma i tentan.)

Att examinera genom munta eller genom diskussion -seminarier, inte bara med tenta, tror jag snarare varit vanligare i det här "förr" än nu. Att helt enkelt en universitetslärare som leder ett seminarium klarar av att bedöma studenternas insatser under seminariet.
 
Senast ändrad:
Är det något man bör bli mörkrädd för är det när du berättar att enbart närvaro anses som (del)examination och ger högskolepoäng. Inom de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna har det inte gått så långt än och jag antar att du tillhör någon av de andra fakulteterna men ändå, det måste vara ganska nära botten när det gäller synen på kunskap och utbildning.

I ämnen som matematik är det inte ovanligt att studenter med mycket goda resultat på fortsättningskurser kan få erbjudande om att vara övningsledare i någon av grundkurserna. De är så man gör för att försöka fånga upp dessa studenter och ge dem en möjlighet att prova på att undervisa och kanske bli intresserade av att fortsätta som doktorand. I mitt fall hade jag redan under första året på egen hand läst in grundkurserna och sedan en fortsättningskurs som jag spikade. Sen har man ganska stor frihet som övningsledare och jag höll mina övningar i form av enklare föreläsningar eftersom jag själv tyckte teorin var kul.
Olika ämnesområden har naturligtvis olika krav på hur man lär sig och vad man ska lära sig och kurserna anpassas därefter. Det måste vara så. Tekniska utbildningarna hörde inte ens hemma på universitetet från början utan på högskolan.
 
Är det något man bör bli mörkrädd för är det när du berättar att enbart närvaro anses som (del)examination och ger högskolepoäng. Inom de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna har det inte gått så långt än och jag antar att du tillhör någon av de andra fakulteterna men ändå, det måste vara ganska nära botten när det gäller synen på kunskap och utbildning.

I ämnen som matematik är det inte ovanligt att studenter med mycket goda resultat på fortsättningskurser kan få erbjudande om att vara övningsledare i någon av grundkurserna. De är så man gör för att försöka fånga upp dessa studenter och ge dem en möjlighet att prova på att undervisa och kanske bli intresserade av att fortsätta som doktorand. I mitt fall hade jag redan under första året på egen hand läst in grundkurserna och sedan en fortsättningskurs som jag spikade. Sen har man ganska stor frihet som övningsledare och jag höll mina övningar i form av enklare föreläsningar eftersom jag själv tyckte teorin var kul.
Jaså, övningsledare. Det är ju en viss skillnad mot att vara insatt i hur examinering går till och skapa egna kursupplägg och examinationer. Saken är väl att om man inte behöver mer än ett års studier för att kunna undervisa, då verkar det ju total överkurs att ha disputerade lärare. Vad ska de med den kunskapen till, om man klarar det lika bra efter ett års studier?

Jag tänker att det är bra för den akademiska allmänbildningen att ha satt sin fot på en annan fakultet än den egna, eller åtminstone en annan institution. Olika ämnen är svåra på olika sätt. Jag har ibland ingenjörsstudenter på mina (samhällsvetenskapliga) kurser, och ofta får de verkligen kämpa för att klara godkänt. Är man van vid att tänka i siffror är det inte helt enkelt att greppa teorier som bygger på ord alla gånger.

Nej, närvaro ger inte högskolepoäng. Men närvaro kan vara ett krav för godkänt.

Jag misstänker att du kanske aldrig varit på ett diskussionsseminarium i Engelsk litteratur t ex? Då behöver man förbereda sig och delta för att det ska bli ett seminarium, om läraren använder seminariet till att föreläsa istället för att ingen har läst är hela syftet förfelat.
 
Olika ämnesområden har naturligtvis olika krav på hur man lär sig och vad man ska lära sig och kurserna anpassas därefter. Det måste vara så. Tekniska utbildningarna hörde inte ens hemma på universitetet från början utan på högskolan.
Så är det definitivt. Undervisningsformerna behöver anpassas efter vad det är man lär ut, vilka färdigheter man behöver lära sig.
 
Anledningen till att man inför obligatorisk närvaro på universitet är att studenterna struntar i undervisningen och sen kör kurserna för att de inte klarar att läsa in kurslitteraturen på egen hand. Och man vill ju att studenterna klarar kursen. Finns det krav på att studenter ska vara engagerade på seminarier så är det i regel för att försöka tvinga studenterna att förbereda sig och aktivt delta i seminarierna, därför att det är så ett seminarium fungerar. Ett seminarium är inte en lektion, man behöver förbereda sig massa. Att ge lite kurspoäng för närvaro och engagemang är ett försök att skapa incitament.

Det verkar vara väldigt olika beroende på utbildning och lärosäte. Vissa har massor med deluppgifter och vissa har bara en tentamen (muntlig/skriftlig) i examensperioden. Så skönt med de sistnämnda då jag tycker massa deluppgifter/seminarier förstör min djupinlärning och bidrar till stress och ytinlärning. Är perfekt när strukturen redan nämns i kursbeskrivningarna så man aktivt kan välja bort de som inte passar en själv 👍
 
Det verkar vara väldigt olika beroende på utbildning och lärosäte. Vissa har massor med deluppgifter och vissa har bara en tentamen (muntlig/skriftlig) i examensperioden. Så skönt med de sistnämnda då jag tycker massa deluppgifter/seminarier förstör min djupinlärning och bidrar till stress och ytinlärning. Är perfekt när strukturen redan nämns i kursbeskrivningarna så man aktivt kan välja bort de som inte passar en själv 👍
På min utbildning hade vi 1-1,5 HP tentor, där du skulle ha alla rätt för att bli godkände. Gällde ett flertalet av alla kurser.
 
Jag skulle visst aldrig klara livet som vuxen om jag inte lärde mig multiplikationstabellen, gick utmärkt ändå. Klarade ssk utbildningen med A i alla ämnen (utom hygien, där fick jag bara a eftersom jag skrev sockring i stället för sockerlag).
Fixade 20 poäng statistik på universitetet o sonen blev mäkta imponerad när morsan fick 1,8 på HP. På mattedelen fick jag alla rätt.
 
Jag har inte barn, således har jag egentligen inte haft en uppfattning om läxors vara eller icke vara, tills jag gick en ledarskapsutbildning genom Studiefrämjandet. Där träffade jag en man från Syrien och en från Somalia, som efter en diskussion kring lärande frågade mig vad jag ansåg om hemläxor för unga skolbarn. Jag svarade ärligt att jag inte hade någon åsikt, eftersom jag inte hade några barn, varvid mannen från Somalia levererade en simpel men bra analys; många barn till utlandsfödda föräldrar saknar möjlighet till stöd hemifrån, speciellt de vars föräldrar själva tragglar med svenskan eller är analfabeter. Hemläxor riskerar att barnet hamnar efter, vilket i sin tur skapar dåligt självförtroende, vilket i sin tur riskerar att barnen får dåliga betyg/hoppar av skolan, vilket i sin tur skapar utanförskap och istället riskerar göda kriminalitet. Man skapar och underhåller en underklass som är svår att komma ur.

Sen dess är jag emot hemläxor i de flesta former. Visst låter det fantastiskt med individanpassade läxor som inte kräver föräldrastöd, men krasst sett är det nog långt ifrån verkligheten i många klassrum. Så länge sådana läxor inte kan garanteras, så bör inte läxor ges ut.
 
Anledningen till att man inför obligatorisk närvaro på universitet är att studenterna struntar i undervisningen och sen kör kurserna för att de inte klarar att läsa in kurslitteraturen på egen hand.

På vilket universitet har man infört obligatorisk närvaro?
 
På vilket universitet har man infört obligatorisk närvaro?
De flesta universitet har kurser eller moment med obligatorisk närvaro. Uppsatskurser har i regel obligatorisk närvaro på framläggningsseminariet, t ex. Jag har undervisat på tre universitet i Sverige, alla har haft obligatoriska inslag i undervisningen.

Tror inte man någonstans har infört obligatorisk närvaro på alla moment på alla kurser, det kan jag inte tänka mig vore särskilt vettigt. Men, som sagt, obligatoriska inslag eller moment på en del kurser. Där det är lämpligt, av olika skäl, helt enkelt.
 
Tror inte man någonstans har infört obligatorisk närvaro på alla moment på alla kurser, det kan jag inte tänka mig vore särskilt vettigt. Men, som sagt, obligatoriska inslag eller moment på en del kurser. Där det är lämpligt, av olika skäl, helt enkelt.

Jag trodde det var det du avsåg, ditt svar var av väldigt "generell" karaktär, därav frågan! Det enda obligatoriska vi har haft är seminarier, allt annat är under eget ansvar. Två olika universitet.
 
Jag har inte barn, således har jag egentligen inte haft en uppfattning om läxors vara eller icke vara, tills jag gick en ledarskapsutbildning genom Studiefrämjandet. Där träffade jag en man från Syrien och en från Somalia, som efter en diskussion kring lärande frågade mig vad jag ansåg om hemläxor för unga skolbarn. Jag svarade ärligt att jag inte hade någon åsikt, eftersom jag inte hade några barn, varvid mannen från Somalia levererade en simpel men bra analys; många barn till utlandsfödda föräldrar saknar möjlighet till stöd hemifrån, speciellt de vars föräldrar själva tragglar med svenskan eller är analfabeter. Hemläxor riskerar att barnet hamnar efter, vilket i sin tur skapar dåligt självförtroende, vilket i sin tur riskerar att barnen får dåliga betyg/hoppar av skolan, vilket i sin tur skapar utanförskap och istället riskerar göda kriminalitet. Man skapar och underhåller en underklass som är svår att komma ur.

Sen dess är jag emot hemläxor i de flesta former. Visst låter det fantastiskt med individanpassade läxor som inte kräver föräldrastöd, men krasst sett är det nog långt ifrån verkligheten i många klassrum. Så länge sådana läxor inte kan garanteras, så bör inte läxor ges ut.
Det där har redan diskuterats i tråden. Problemet är väl att utan läxor får man ett annat problem: akademikerföräldrarna förstår att barnet behöver öva hemma på olika saker och läser ”läxor” oavsett om läraren ger dem eller inte, medan de med mer studieovan bakgrund inte får det stödet. Har man läxor är det i alla fall tydligt för alla, oavsett föräldrar, att det är lämpligt att öva hemma.

Enda sättet att komma runt det vore väl i så fall att förbjuda akademikerföräldrar att göra något hemma med barnet som på något sätt kan inverka gynnsamt på barnets utbildning, men det verkar inte realistiskt. Det skulle ju exempelvis inkludera förbud mot att ha böcker hemma, eftersom antal böcker i hemmet är en faktor som korrelerar med studieframgång.
 
Jag trodde det var det du avsåg, ditt svar var av väldigt "generell" karaktär, därav frågan! Det enda obligatoriska vi har haft är seminarier, allt annat är under eget ansvar. Två olika universitet.
Seminarium är ett vanligt exempel på ett moment som gjorts obligatoriskt, ja. Obligatoriska föreläsningar är mer ovanligt, men det finns säkert nån sån nånstans också.
 
Det där har redan diskuterats i tråden. Problemet är väl att utan läxor får man ett annat problem: akademikerföräldrarna förstår att barnet behöver öva hemma på olika saker och läser ”läxor” oavsett om läraren ger dem eller inte, medan de med mer studieovan bakgrund inte får det stödet. Har man läxor är det i alla fall tydligt för alla, oavsett föräldrar, att det är lämpligt att öva hemma.

Enda sättet att komma runt det vore väl i så fall att förbjuda akademikerföräldrar att göra något hemma med barnet som på något sätt kan inverka gynnsamt på barnets utbildning, men det verkar inte realistiskt. Det skulle ju exempelvis inkludera förbud mot att ha böcker hemma, eftersom antal böcker i hemmet är en faktor som korrelerar med studieframgång.

Jag upplevde inte att samma sak diskuterats i tråden.

Och alltså, jag förstår inte alls dina stora växlar angående detta. "Förbjuda akademikerföräldrar att göra något hemma"? Förbjuda böcker? Jag har förstått att du vurmar för läxor, men det här är ju bara fullständigt överdrivet och ser snarare ut att vara en desperat svartvit slutsats av diskussionen. Det går utmärkt att argumentera utan att dra till med halmgubbe-element. Om det på riktigt för dig är "enda sättet" att komma runt problemet, då lever vi i väldigt olika verkligheter.
 
Jag upplevde inte att samma sak diskuterats i tråden.

Och alltså, jag förstår inte alls dina stora växlar angående detta. "Förbjuda akademikerföräldrar att göra något hemma"? Förbjuda böcker? Jag har förstått att du vurmar för läxor, men det här är ju bara fullständigt överdrivet och ser snarare ut att vara en desperat svartvit slutsats av diskussionen. Det går utmärkt att argumentera utan att dra till med halmgubbe-element. Om det på riktigt för dig är "enda sättet" att komma runt problemet, då lever vi i väldigt olika verkligheter.
Du skrev att du är emot läxor sedan du fått klart för dig att barn kommer få olika förutsättningar att göra dem beroende på föräldrarna, vilket leder till social snedvridning.

Problemet, vilket diskuterats tidigare i tråden, är att utan läxor får man exakt samma snedvridande effekt, men på ett annat sätt: akademikerföräldrar övar hemma oavsett om barnet har läxor eller inte. Så om man inte ger läxor, så blir resultatet fortfarande att akademikerbarnen övar hemma, och de andra inte. Med skillnaden att de andra nu inte ens får veta att de borde öva hemma.

Hur man vänder sig så har man ändan bak, liksom.
 
Du skrev att du är emot läxor sedan du fått klart för dig att barn kommer få olika förutsättningar att göra dem beroende på föräldrarna, vilket leder till social snedvridning.

Problemet, vilket diskuterats tidigare i tråden, är att utan läxor på man exakt samma snedvridande effekt, men på ett annat sätt: akademikerföräldrar övar hemma oavsett om barnet har läxor eller inte. Så om man inte ger läxor, så blir resultatet fortfarande att akademikerbarnen övar hemma, och de andra inte. Med skillnaden att de andra nu inte ens får veta att de borde öva hemma.

Nej, det skrev jag inte. Jag skrev att jag är emot hemläxor i de flesta former. Bokstavligt, så var det så jag skrev.

Varifrån får du uppfattningen att "akademikerföräldrar" sitter hemma och random "övar" med sina barn, trots att de inte har läxor? Vad övar de på, mer specifikt? Varför "borde" de öva hemma och vad innebär det för de barn som inte kan öva hemma?

Vad som sker i hemmet är betydligt svårare att styra än vad som faktiskt kan ske i skolan. Skolans uppgift torde vara att ge barnen samma förutsättningar. Om det sker genom individanpassade läxor, eller utan läxor, spelar inte någon roll för egen del. Men jag är fast övertygad om att "akademikerförälder" inte på något vis är ett signum för att ha möjligheten att lära sitt barn olika saker.
 
Jag tror du blandar ihop oss. Jag tror det är från mig du fått intrycket av att "enbart närvaro" gav högskolepoäng. Medan det snarare är så att en avslutad kurs med klarad tenta ger högskolepoäng, dock, om man inte klarat av alla moment på kursen hjälper det inte att tentan är godkänd.

(det kan vara pm, uppsatser, seminarier, munta, godkänt uttal osv, vad som nu kursen begär, tex jämför om man går en kurs i databehandling och ska leverera en databas och ett programmerat spel, hjälper det inte om man klarat tentan, det är fortfarande rest. Sådana kunskaper går ju inte att bedöma i tentan.)

Att examinera genom munta eller genom diskussion -seminarier, inte bara med tenta, tror jag snarare varit vanligare i det här "förr" än nu. Att helt enkelt en universitetslärare som leder ett seminarium klarar av att bedöma studenternas insatser under seminariet.
Nej, jag blandar inte ihop er. Det jag syftade på var inlägget där @Mabuse explicit skrev att hon ger kurspoäng enbart på närvaro och engagemang.

Skilj på examination och skriftlig tentamen, jag är visserligen för skriftliga tentamina men det är inte enda examinationsformen. Det jag skrev var att undervisning och examination bör vara skilda åt, det är den erfarenhet man gjort sedan hur lång tid tillbaka som helst och är grundläggande för en bra utbildning.

Men för att återgå till trådens tema om läxor. Du och @Mabuse har skrivit om nödvändigheten av obligatorium på universitetet för att studenterna inte klarar ta något ansvar själva utan läraren måste genom olika former av tvång få dem att gå på undervisningen. Läxorna som de matats med i mängd skulle ju göra just att de lär sig att ta eget ansvar för sina studier enligt er.
 
Jag har inte barn, således har jag egentligen inte haft en uppfattning om läxors vara eller icke vara, tills jag gick en ledarskapsutbildning genom Studiefrämjandet. Där träffade jag en man från Syrien och en från Somalia, som efter en diskussion kring lärande frågade mig vad jag ansåg om hemläxor för unga skolbarn. Jag svarade ärligt att jag inte hade någon åsikt, eftersom jag inte hade några barn, varvid mannen från Somalia levererade en simpel men bra analys; många barn till utlandsfödda föräldrar saknar möjlighet till stöd hemifrån, speciellt de vars föräldrar själva tragglar med svenskan eller är analfabeter. Hemläxor riskerar att barnet hamnar efter, vilket i sin tur skapar dåligt självförtroende, vilket i sin tur riskerar att barnen får dåliga betyg/hoppar av skolan, vilket i sin tur skapar utanförskap och istället riskerar göda kriminalitet. Man skapar och underhåller en underklass som är svår att komma ur.

Sen dess är jag emot hemläxor i de flesta former. Visst låter det fantastiskt med individanpassade läxor som inte kräver föräldrastöd, men krasst sett är det nog långt ifrån verkligheten i många klassrum. Så länge sådana läxor inte kan garanteras, så bör inte läxor ges ut.
Men hur ska ett läxförbud lösa problemet med att de elever som har utbildade föräldrar kommer att se till att deras barn övar på glosor och multiplikationstabeller, sådana fakta som måste vara automatiserade för att studierna ska fungera på en lite högre nivå? Att vara emot läxor är verkligen att lämna underpriviligierade barn i sticket, eftersom det ökar klyftorna i samhället.

Att ge en rutinläxa där läraren gått igenom hur den ska göras, på till exempel tolv glosor eller en halv multiplikationstabell behöver inget föräldrastöd för elever utan diagnoser.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Är det bara jag som ställer mig undrande till nyttan av all denna ledighet från skolan? Jätteskönt för barnen att få avbrott ibland, men...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
9 605
Senast: Soapbubble
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 835
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 766
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
10 802
Senast: Oh_really
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp