Varför får barn läxor?

I artikeln som jag citerade och länkade till så gjordes i meningen efter jämförelsen med den tidens gymnasieelever. Det är också vad jag hört från äldre släktingar samt att undervisningen mer liknade den på universiteten. Vill man utjämna skillnader i bakgrund och göra skolan mera rättvis är ett införande av studentexamen som betygsgrundande examination vägen att gå, det skulle gynna begåvade elever och minska betydelsen av elevens bakgrund. Samt ha flera andra positiva effekter.
Håller med dig om att en slutexamination vore fördelaktig. Och för att klara den behövs definitivt läxor.
 
Håller med dig om att en slutexamination vore fördelaktig. Och för att klara den behövs definitivt läxor.
Läxor gynnar vissa grupper av elever medans andra missgynnas. Min erfarenhet, från egna studier och sedan som lärare på universitetet är att de som gynnas av läxor är de som ligger i medel eller under när det gäller studiebegåvning om de har en hemmiljö som premierar läxläsning. Övriga grupper missgynnas, allra mest studiebegåvade som inte har stöd hemifrån och i synnerhet pojkar.
 
Men varför har du så otrevlig ton?
Jag trodde dina länkar handlade om föräldrarnas utbildningsnivå och dess inverkan på barnens framgång i skolan. Om inte så missförstod jag ditt inlägg.
Det finns inte så många nyare papers skrivna om att skolframgång och föräldrarna utbildningsbakgrund korrelerar starkt. Det beror på att alla forskare på området är överens om att det är ett faktum som har all önskvärd evidens, och mer därtill.

Beträffande läxorna får du läsa på om skolsystem, och grotta ned dig i databaserna, så kan du bilda dig en egen uppfattning om vad läxor gör för eller emot social snedrekrytering, ett område där Sverige har sjunkit som en sten genom rankinglistorna.
 
Det finns inte så många nyare papers skrivna om att skolframgång och föräldrarna utbildningsbakgrund korrelerar starkt. Det beror på att alla forskare på området är överens om att det är ett faktum som har all önskvärd evidens, och mer därtill.

Beträffande läxorna får du läsa på om skolsystem, och grotta ned dig i databaserna, så kan du bilda dig en egen uppfattning om vad läxor gör för eller emot social snedrekrytering, ett område där Sverige har sjunkit som en sten genom rankinglistorna.

Happ. Okej.
 
Det finns inte så många nyare papers skrivna om att skolframgång och föräldrarna utbildningsbakgrund korrelerar starkt. Det beror på att alla forskare på området är överens om att det är ett faktum som har all önskvärd evidens, och mer därtill.

Beträffande läxorna får du läsa på om skolsystem, och grotta ned dig i databaserna, så kan du bilda dig en egen uppfattning om vad läxor gör för eller emot social snedrekrytering, ett område där Sverige har sjunkit som en sten genom rankinglistorna.

Du har helt rätt i korrelationen mellan skolframgång och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Däremot är sambandet mellan social snedrekrytering och läxor inte så självklart. Svenska skolan har förändrat så oerhört mycket de senaste decennierna i och med bl.a. förändrade läro-och kursplaner, resultatstyrning, kommunaliseringen, det fria skolvalet, lärarprofessionen mm. Visst kan man göra det lätt för sig och se både läxor som en orsak och en lösning, men verkligheten är betydligt mer komplex.
 
Håller med dig om att en slutexamination vore fördelaktig. Och för att klara den behövs definitivt läxor.
Med en studentexamen som examination och då att läxorna inte längre blir betygsgrundande så försvinner en hel del av det negativa med läxor. Läxor som frivilliga uppgifter ser jag inga direkta problem med.
 
Det finns inte så många nyare papers skrivna om att skolframgång och föräldrarna utbildningsbakgrund korrelerar starkt. Det beror på att alla forskare på området är överens om att det är ett faktum som har all önskvärd evidens, och mer därtill.

Beträffande läxorna får du läsa på om skolsystem, och grotta ned dig i databaserna, så kan du bilda dig en egen uppfattning om vad läxor gör för eller emot social snedrekrytering, ett område där Sverige har sjunkit som en sten genom rankinglistorna.
Snabb googling även här så finns det flera publikationer, artiklar mm med datum de senaste åren som styrker detta. UHR gav ut sammanställningen av sin kartläggning 2017. Gick inte att kopiera länk men första som kom upp.
Så sent som för två veckor sedan var det nyhetsartiklar med bla Skolverkets oro i ämnet. (Jag dök inte djupare dock)
 
Med en studentexamen som examination och då att läxorna inte längre blir betygsgrundande så försvinner en hel del av det negativa med läxor. Läxor som frivilliga uppgifter ser jag inga direkta problem med.
T. ex. språkinlärning kräver nötning. Du kan säkert klara ett E eller ett D utan att plugga hemma, men något toppbetyg blir det inte om all språkinlärning sker i skolan. Och det är ett faktum som läraren måste göra klart för elever och föräldrar.

Samma sak gäller rutinuppgifter i matematiken. Där kan visserligen den extrabegåvade klara sitt A med bara lektionsräkning. Men de flesta behöver mer träning. Alla färdigheter (och språk och matematik är färdighetsämnen!) kräver mängdträning om det ska bli bra. Jämför med att lära sig rida eller spela ett instrument.
 
Kan du tona ner? Jösses. Nej, jag har aldrig påstått att jag blivit lovad något alls. Jag har bara påpekat att jag skulle uppskatta källor som visar på hur läxor är positivt.
Forskning funkar så. Tanken är ju att ta fram ny kunskap, så när man väl vet något, så går man vidare. Ungefär som att kemister inte fortfarande forskar om vad vatten består av.

Sen kan det ju vara så att något ändras, och då får man forska på det igen, men i nuläget så är det vetenskapligt ointressant att för tusende gången återigen visa att det är precis så som man redan visste att det var. Ingen tidskrift är ju intresserad av att publicera resultat som bara är omtag av väletablerade fakta heller, och det går i princip inte heller att få finansiering till sån forskning.
 
Forskning funkar så. Tanken är ju att ta fram ny kunskap, så när man väl vet något, så går man vidare. Ungefär som att kemister inte fortfarande forskar om vad vatten består av.

Sen kan det ju vara så att något ändras, och då får man forska på det igen, men i nuläget så är det vetenskapligt ointressant att för tusende gången återigen visa att det är precis så som man redan visste att det var. Ingen tidskrift är ju intresserad av att publicera resultat som bara är omtag av väletablerade fakta heller, och det går i princip inte heller att få finansiering till sån forskning.

Nu förstår jag inte alls vad du är ute efter?
Jag behöver inte en förklaring kring hur forskning fungerar.
 
Det finns inte så många nyare papers skrivna om att skolframgång och föräldrarna utbildningsbakgrund korrelerar starkt. Det beror på att alla forskare på området är överens om att det är ett faktum som har all önskvärd evidens, och mer därtill.

Jag vill bara påpeka, efter @Mabuse inlägg, att detta alltså inte var vad jag efterfrågade källor kring. Tack ändå.
 
Men alltså - uppenbarligen fungerar det alldeles utmärkt med läxfri grundskola i låg och mellanstadiet. Jag kollade upp nu och hela vår kommun har samma system som mina barns skola. Skolan i kommunen har många brister - men är en av de främsta när det kommer till nationella proven vilket väl ändå får ses som mätsystemet för hur barn klarar sig i skolan - i landet, i både trean och sexan.... Jag tror att läxfri skola kommer att komma mer och mer, eller mer studieanpassad skola till eleven. Alla ska ha samma chans att gå ur skolan med godkända betyg. Det kan innebära att den ena eleven klarar sig utmärkt med att få hem läxa, till exempel för att det finns föräldrar som kan hjälpa till, medans andra barn är det meningslöst att ge läxa till för de fixar den inte ändå och då kanske det är bättre att sätta in extra resurser i skolan och göra den där.
Jag förstår hur @Fruentimber menar och jag håller med henne där. Svensk skola är på väg mer åt det individuella hållet att inte stöpa en i samma form samtidigt som alla barn ska ha samma möjligheter att klara sig igenom den. Och framförallt, det går utmärkt att bedriva en vettig skolgång utan läxor. Däremot är det väl inte så vanligt än att vi inte sett så många forskningsrapporter på det, men det lär ju komma.

Sedan vet jag inte vad ni som lärare som älskar läxor har för ungar i era klasser men när det gäller språk är det inte alls så atrt det behövs tragglas glosor. Mina barn har lärt sig korrekt engelska och utmärkt arabiska och spanska på att lyssna och prata språket, det är inte en enda glosa tragglad i det här huset, någonsin. Barn lär sig språk snabbt, det är till exempel en av anledningarna till att engelska idag redan börjar i förskolan även om det är på leknivå. Att tro att barn inte lär sig att ta ansvar utifrån läxors vara eller icke vara är bara löjligt. Jag kan däremot ge en poäng att barn med akademiker föräldrar har bättre möjlighet i skolan. Ingen har ifrågasatt det alls i tråden, däremot blir det då än viktigare att alla barn ska ha samma möjligheter I skolan.
 
T. ex. språkinlärning kräver nötning. Du kan säkert klara ett E eller ett D utan att plugga hemma, men något toppbetyg blir det inte om all språkinlärning sker i skolan. Och det är ett faktum som läraren måste göra klart för elever och föräldrar.

Samma sak gäller rutinuppgifter i matematiken. Där kan visserligen den extrabegåvade klara sitt A med bara lektionsräkning. Men de flesta behöver mer träning. Alla färdigheter (och språk och matematik är färdighetsämnen!) kräver mängdträning om det ska bli bra. Jämför med att lära sig rida eller spela ett instrument.
Läxor och hur man övar är två skilda saker, jag har inte argumenterat emot repetition för att lära sig även om det är väldigt individuellt .
 
Sedan vet jag inte vad ni som lärare som älskar läxor har för ungar i era klasser men när det gäller språk är det inte alls så atrt det behövs tragglas glosor. Mina barn har lärt sig korrekt engelska och utmärkt arabiska och spanska på att lyssna och prata språket, det är inte en enda glosa tragglad i det här huset, någonsin. Barn lär sig språk snabbt, det är till exempel en av anledningarna till att engelska idag redan börjar i förskolan även om det är på leknivå. Att tro att barn inte lär sig att ta ansvar utifrån läxors vara eller icke vara är bara löjligt. Jag kan däremot ge en poäng att barn med akademiker föräldrar har bättre möjlighet i skolan. Ingen har ifrågasatt det alls i tråden, däremot blir det då än viktigare att alla barn ska ha samma möjligheter I skolan.

De som vurmar mest för läxor har väl inte uttryckt att de arbetar i grundskolan? Eller vad har jag missat? Jag tycker det är ganska tydligt att de som vurmar mest för läxor inte arbetar som lärare (i skolan), men jag kan ju ha uppfattat det fel. Vore intressant att veta!
 
De som vurmar mest för läxor har väl inte uttryckt att de arbetar i grundskolan? Eller vad har jag missat? Jag tycker det är ganska tydligt att de som vurmar mest för läxor inte arbetar som lärare (i skolan), men jag kan ju ha uppfattat det fel. Vore intressant att veta!
Hur många är det öht som arbetar som lärare i grundskolan i tråden?
 
De som vurmar mest för läxor har väl inte uttryckt att de arbetar i grundskolan? Eller vad har jag missat? Jag tycker det är ganska tydligt att de som vurmar mest för läxor inte arbetar som lärare (i skolan), men jag kan ju ha uppfattat det fel. Vore intressant att veta!
Ingen aning. Tycker hela tråden är patetisk (och trådstarten handlar ju just om grundskolan dessutom). Som sagt, det går alldels utmärkt att ha en läxfri skola, det är ju denna kommunen uppenbart ett bevis på, för jag antar att de som vurmar för läxor även vurmar för de nationella prov som är det som mäter hur barn ligger till i skolan, och man behöver inte heller lära sig språk genom glosor. Språk lär man sig genom att bli utsatt för det. Ser vi engelska idag skulle jag säga att det inte är något problem alls för de generationer som grundskola idag. Jag har själv lärt mig arabiska genom att bara umgås i kretsar där det talas arabiska. Visst. jag pratar inte korrekt kanske, men jag är å andra sidan inte jätteung och har ändå lyckats lära mig så pass att jag kan prata och skriva relativt obehindrat. Utan att traggla särskilt många glosor. Kanske några, men huvuddelen har jag lärt mig genom att lyssna på arabisk TV och utsätta mig för språket.

Jag har förövrigt rätt hög akademisk utbildning och skulle inte säga att den har något alls med att göra hur mina barn ligger till i skolan nu eller plus eller minus med detta. Jag har aldrig sett mig som bättre för att jag är akademiker, utan snarare föraktat de som gjort det. Om det även går ner till barn i grundskolan, då tycker jag synd om deras barn.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Är det bara jag som ställer mig undrande till nyttan av all denna ledighet från skolan? Jätteskönt för barnen att få avbrott ibland, men...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
9 605
Senast: Soapbubble
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 835
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 765
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
10 802
Senast: Oh_really
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp