Varför får barn läxor?

Problemet jag intresserar mig för är hur andelen studenter från icke-medelklassbakgrund ska öka på prestigeutbildningarna på högskolan, och jag är inte säker på att det är samma problem som du syftar på. Egentligen är ju skolans möjligheter att akademidkt utjämna skillnaderna mellan en medelklassuppväxt och en mindre gynnad uppväxt väldigt små, eftersom den viktigaste tiden på den fronten redan är förbi när barnen börjar i nollte klassen.

Ja det kanske skulle förtjäna en egen tråd? För här passar det inte riktigt in. Det det du intresserar dig för är väldigt intressant, men ur fler och andra perspektiv än läxor.
 
@kökshäxan Allt detta står det även om i de rapporter jag la in bilder ifrån.

Som tillägg till de bilderna kan nämnas att födelseår för studenterna i resp rapport är 1970-80 resp 1982-92. Om nu någon vill testa sig på att dra någon slutsats kring läxornas vara eller icke vara i förhållande till när resp grupp gick i grundskola och hur läxorna förändrats. Det är inget jag tänker ge mig in på dock. :D
Fast av det du visat framgår det väl inte att det skett en förändring över tid när det gäller hur mycket föräldrarnas bakgrund påverkar? Och det var det som var påståendet.
 
Fast av det du visat framgår det väl inte att det skett en förändring över tid när det gäller hur mycket föräldrarnas bakgrund påverkar? Och det var det som var påståendet.
Sista tabellen visar nedåtgående trend där de med föräldrar med lägre utbildningsnivå minskar mer än de med föräldrar med högre utbildningsnivå och jämför man dessa siffror med de som nämns i den första så har de också minskat. Från 92 till 02 så hade de dock ökat men sedan minskat till 2016.

Vill någon jämföra än längre bak i tiden så gör gärna det, jag känner att detta räcker att ha letat fram för min del.
 
Sista tabellen visar nedåtgående trend där de med föräldrar med lägre utbildningsnivå minskar mer än de med föräldrar med högre utbildningsnivå och jämför man dessa siffror med de som nämns i den första så har de också minskat. Från 92 till 02 så hade de dock ökat men sedan minskat till 2016.

Vill någon jämföra än längre bak i tiden så gör gärna det, jag känner att detta räcker att ha letat fram för min del.
Inte vad jag kan se i den sista tabellen du klippte in, där visas att förändringen ganska jämn mellan de olika grupperna.
 
Inte vad jag kan se i den sista tabellen du klippte in, där visas att förändringen ganska jämn mellan de olika grupperna.
I de två grupperna med bara gymnasiebakgrund är minskning runt 16% i de två grupper med högst utbildning 2.5 resp 7.5%. I min värld är det rätt stor skillnad?
Tittar man på procentenheter är de någorlunda jämna men det är ju rätt ointressant i sammanhanget.
 
Ok, tack för att du utvecklade dina tankar för då missförstod jag dig mycket riktigt. Du skrev:


Eftersom tråden handlar om varför barn på mellanstadiet får läxor så drog jag slutsatsen att det var läxor på mellanstadiet du menade. När jag inte är föräldraledig som nu så arbetar jag som mellanstadielärare och tyckte att det lät lite väl förenklat. Nu förstår jag dina tankar bättre!
Måste erkänna att jag inte lade märke till att det var mellanstadiet som behandlades, eftersom jag tänkte mig hela grundskolan. Men jag är för läsläxorna.
 
I de två grupperna med bara gymnasiebakgrund är minskning runt 16% i de två grupper med högst utbildning 2.5 resp 7.5%. I min värld är det rätt stor skillnad?
Tittar man på procentenheter är de någorlunda jämna men det är ju rätt ointressant i sammanhanget.
Hur motiverar du att de absoluta procentenheterna är ointressanta? Att se på en procentuell förändring istället för absoluta tal är det klassiska för att ge fel bild, om ingångsvärdet är lågt så kommer även en obetydlig förändring ge stort utslag procentuellt. För att ge ett exempel: En ökning från en elev till två innebär hundra procents ökning men är helt försumbar om det gäller antalet elever i hela landet.

Ur din tabell kan man se att det finns en tendens att skillnaden ökar men det är inga dramatisk ökning.
 
Fast att er kommun ligger högt på nationella prov kan ju bero på annat än läxor. Mina barns skola utmärker sig också för bra resultat på nationella prov, och där har de läxor från årskurs 1.

Det är klart inte alla kan bli advokater och läkare, men det är väl bra om möjligheten finns för dem som vill, oavsett kommun?
Kan bero på en jävla massa saker men det som är mätbart idag för låg och mellanstadiet är just nationella proven. Där placerar sig kommunen i topp. Trots att de är läxfria. Att argumentera emot det är bara att dra halmgubbar. Det går uppenbarligen utmärkt att ha en läxfri skola och fortfarande vara bland de främsta i nationella prov (kommunen tar sin del av utlandsfödda och har bland Sveriges lägsta lärarlöner, andra saker som man sett varit en anledning till DÅLIGT resultat på nationella prov, men uppenbart inte i vår kommun). Du är ju lärare, förstår verkligen inte du att det finns fler parametrar? Men som sagt, kommunen är läxfri i låg och mellanstadiet.
Är det utbildningsförakt att intressera sig för barns möjligheter till högre studier? Nu hänger jag inte med.

När det gäller språk, så har väl ingen sagt annat än att det finns många sätt att lära sig språk. Man kan ju växa upp i landet, t ex. Men glosor är ett inslag som de flesta som läst språk i något läge fått ta till. Jag kan ju vända på frågan, hur många språk har du själv studerat? Vilken erfarenhet har du av att lära dig och att lära andra språk?

Anledningen till att högskolan diskuteras är ju att man tänker sig att grundskolan ska lägga en grund för högskolestudier, för de som vill.
Jag pratar engelska, franska, spanska och arabiska. Ett av dessa har jag lärt mig i skolan och tragglat glosor. De andra har jag pluggat genom jobb. Ingen av de internationella språkskolor jag studerat på via jobbet, som bland annat tar emot studenter från världens alla hörn, har faktiskt använt sig av glostraggling som hemläxa. Egentligen vet jag inte ens vad det har med saken att göra? Har ingen sagt att språk behöver glosor? Liran har varit rätt tydlig med det att språk behöver tragglas. Nej säger jag. Idag börjar barn prata engelska väldigt tidigt, till och med mina barns kompisar har haft konversationer på engelska sedan de var sex år. Och de har INTE engelska hemma. Vår skola har fortfarande inga engeska glosor men har konversation tre lektioner i veckan. Orden lär sig barnen i skolan. Utan läxor. Utan glosor.

Ja jag tycker Liran visar ett utbildningsförakt och framförallt ett samhällsförakt. Alla blir inte läkare och advokater det finns MÄNGDER av utbildningar. Och jag undrar nu, eftersom du verkar hålla med henne. Varför skulle inte mina barn kunna bli läkare eller advokat om det nu är det de vill för att låg och mellanstadiet är läxfria? Jag tror faktiskt inte det finns en sammankoppling hur många i kommun X som blir läkare och advokat eftersom dessa utbildningar kräver flytt från många kommuner. Jag tror än mindre att det finns någon sammanställning huruvida läxor i låg och mellanstadiet gör att elever kommer in eller inte på dessa utbildningar. Finns det får ni gärna visa den sammanställningen, men det är nog helt omöjligt att plocka fram eftersom läxfri skola är en relativt ny företeelse.
 
Hur motiverar du att de absoluta procentenheterna är ointressanta? Att se på en procentuell förändring istället för absoluta tal är det klassiska för att ge fel bild, om ingångsvärdet är lågt så kommer även en obetydlig förändring ge stort utslag procentuellt. För att ge ett exempel: En ökning från en elev till två innebär hundra procents ökning men är helt försumbar om det gäller antalet elever i hela landet.

Ur din tabell kan man se att det finns en tendens att skillnaden ökar men det är inga dramatisk ökning.
För att vi, vad jag vet, inte lusläst hela rapporterna, inte har fått några siffror på exakta antal.

Läser man dock tillhörande sammanfattning av rapporten dras samma slutsats så vill du ifrågasätta den får du ställa frågan till Högskoleverket. Vill du läsa den rapporten får du dock faktiskt plocka fram den själv. Jag googlade lite för att jag tycker det är intressant och värt tiden att själv ta reda på fakta och så valde jag att dela den här. Vad du/ni gör med den, tolkar den, det får ni stå för. Jag känner själv att Högskoleverkets årliga rapporter är en ganska tillförlitlig källa.
 
Ja det kanske skulle förtjäna en egen tråd? För här passar det inte riktigt in. Det det du intresserar dig för är väldigt intressant, men ur fler och andra perspektiv än läxor.
Nej, håller inte med. Just snedrekryteringssiffran och det faktum att den blivit högre på statusutbildningar sedan 50-, 60- och 70-talen, är signifikant för hela det svenska utbildningssystemet. Snedrekryteringsprocenten kan ses som ett sammanfattande ohälsotal för svensk skola, och talet är alldeles för högt.

Om Sverige hade ett bättre skolsystem, om skolan gjorde klart för föräldrar och elever vad som krävs i arbetsväg för att få den gedigna grund som behövs för studier på tyngre högskoleutbildningar, om lärarna tydligt kommunicerade att övningsämnen som språk och matematik behöver repetition och träning hemma för att fungera och att utantillinlärda multiplikationstabeller inte kan ersättas av en räknare, och att genomförda rutinläxor av repetitionstyp är den opriviligierade elevens bäste vän skulle situationen vara annorlunda.

Snedrekryteringen visar alltså på något som är ruttet från årskurs 0 i svensk skola, och som faktiskt fungerade bra på 1900-talets andra hälft när talet var lägre.
 
Nej, håller inte med. Just snedrekryteringssiffran och det faktum att den blivit högre på statusutbildningar sedan 50-, 60- och 70-talen, är signifikant för hela det svenska utbildningssystemet. Snedrekryteringsprocenten kan ses som ett sammanfattande ohälsotal för svensk skola, och talet är alldeles för högt.

Om Sverige hade ett bättre skolsystem, om skolan gjorde klart för föräldrar och elever vad som krävs i arbetsväg för att få den gedigna grund som behövs för studier på tyngre högskoleutbildningar, om lärarna tydligt kommunicerade att övningsämnen som språk och matematik behöver repetition och träning hemma för att fungera och att utantillinlärda multiplikationstabeller inte kan ersättas av en räknare, och att genomförda rutinläxor av repetitionstyp är den opriviligierade elevens bäste vän skulle situationen vara annorlunda.

Snedrekryteringen visar alltså på något som är ruttet från årskurs 0 i svensk skola, och som faktiskt fungerade bra på 1900-talets andra hälft när talet var lägre.

Vad håller du inte med om? Du verkar inte läsa ordentligt baserat på både hur du svarar mig och andra i den här tråden.

Jag är väldigt medveten om ojämlikheten i den svenska skolan och de stora problem som finns. Jag undervisar i en segregerad gymnasieskola, så tro mig. Jag har både praktiskt erfarenhet och teoretisk kunskap.

Jag kastade ut en boll om detta tidigare och berörde flera stora reformer som förändrat den svenska skolan i grunden, men den bollen ville du inte fånga? Tror du på allvar att repetion skulle förändra ojämlikheten i den svenska skolan? Ja då har vi nog inte så mycket att diskutera.
 
För att vi, vad jag vet, inte lusläst hela rapporterna, inte har fått några siffror på exakta antal.

Läser man dock tillhörande sammanfattning av rapporten dras samma slutsats så vill du ifrågasätta den får du ställa frågan till Högskoleverket. Vill du läsa den rapporten får du dock faktiskt plocka fram den själv. Jag googlade lite för att jag tycker det är intressant och värt tiden att själv ta reda på fakta och så valde jag att dela den här. Vad du/ni gör med den, tolkar den, det får ni stå för. Jag känner själv att Högskoleverkets årliga rapporter är en ganska tillförlitlig källa.
Varför så fientlig? Jag skrev bara att jag från tabellen inte kan utläsa en dramatisk skillnad under tidsperioden som visas.
 
Men du. Vilket jävla utbildningsförakt du visar. Det går som sagt utmärkt med läxfri grundskola. Det går utmärkt att lära sig språk utan att traggla glosor. Mina barn kan tre. Hur många kan du? Ta och lugna ner dig. Ts pratar om mellanstadiet.
Du får allt ta förklara på vilket sätt jag visar utbildningsförakt. Om det är så att ditt omotiverade aggressionsutbrott har att göra med orden status, prestige och krävande i samband med utbildningar, så är det vedertagna begrepp inom forskningen, och inget jag har hittat på. Att attackera budbäraren är alltid en dålig manöver.

Det är intressant hur stor andel av elever från icke-medelklassbakgrund som går på de teoretiskt tyngsta gymnasieprogrammen, eftersom det är de opriviligierade eleverna som eventuellt kommer att gå på högskolans statusutbildningar. Och snedrekryteringssiffran är ju ett nyckeltal på hur hela skolan fungerar.

Jag pratar, läser och skriver på tre språk förutom mitt modersmål, och läser facklitteratur på två till. Nu har jag svarat på din fråga, du har inte svarat på en enda av mina, bara försökt misstänkliggöra mig.
 
Vad håller du inte med om? Du verkar inte läsa ordentligt baserat på både hur du svarar mig och andra i den här tråden.

Jag är väldigt medveten om ojämlikheten i den svenska skolan och de stora problem som finns. Jag undervisar i en segregerad gymnasieskola, så tro mig. Jag har både praktiskt erfarenhet och teoretisk kunskap.

Jag kastade ut en boll om detta tidigare och berörde flera stora reformer som förändrat den svenska skolan i grunden, men den bollen ville du inte fånga? Tror du på allvar att repetion skulle förändra ojämlikheten i den svenska skolan? Ja då har vi nog inte så mycket att diskutera.
Vilken är din förklaring till att utbildningsrelaterade klassresor gjordes i mycket större utsträckning i den gamla pluggskolan med läxor? Naturligtvis är inte läxorna den enda förklaringen. En annan orsak är att lärarnas status har försämrats. Det är få studenter med toppbetyg och 2 poäng på högskoleprovet som väljer en lärarutbildning i dag. Så var det inte på sextiotalet när en gymnasieadjunkt tjänade som en riksdagsman. Förstås finns det ännu fler förklaringar.
 
Varför så fientlig? Jag skrev bara att jag från tabellen inte kan utläsa en dramatisk skillnad under tidsperioden som visas.
Fientlig? Inte alls. Kände bara att de frågor du ställer passar bättre att ställa till de som gett ut rapporten och inte till mig. Jag återger bara det som står i rapporten.
Sen har nog ingen nämnt drastisk. Jag skrev tex trend.
 
Du får allt ta förklara på vilket sätt jag visar utbildningsförakt. Om det är så att ditt omotiverade aggressionsutbrott har att göra med orden status, prestige och krävande i samband med utbildningar, så är det vedertagna begrepp inom forskningen, och inget jag har hittat på. Att attackera budbäraren är alltid en dålig manöver.

Det är intressant hur stor andel av elever från icke-medelklassbakgrund som går på de teoretiskt tyngsta gymnasieprogrammen, eftersom det är de opriviligierade eleverna som eventuellt kommer att gå på högskolans statusutbildningar. Och snedrekryteringssiffran är ju ett nyckeltal på hur hela skolan fungerar.

Jag pratar, läser och skriver på tre språk förutom mitt modersmål, och läser facklitteratur på två till. Nu har jag svarat på din fråga, du har inte svarat på en enda av mina, bara försökt misstänkliggöra mig.
Inte alls. TS handlade fortfarande om läxor i grundskolan. Inte gymnasiet. Det du snackar om finns det troligen inga studier alls kontra läxor eller icke läxor till och hör således inte till tråden. Du har ju lyckats lära dig tre språk, är det så märkligt om andra lär sig språk på andra sätt än att traggla glosor? Och fortfarande, det går alldeles utmärkt att ha en läxfri grundskola (låg och mellan) och faktiskt prestera högt på de nationella proven... Det är DESSA vi har att förhålla oss till med att mäta elever i låg och mellanstadiet idag, inget annat. Är man så pådriven borde man veta det. Min dotter börjar skriva nationella prov nästa vecka, hon går i trean. Dina exempel är dessvärre väldigt haltande. Multiplikationstabellen ingår i läroplanen som ett krav att kunna i trean, det ingår i de nationella proven. Uppenbarligen är eleverna i vår kommun tillräckligt förberedda för dessa prov, det vill säga, de kan den. Utan läxa på den. Engelska skriver de inte i trean, utan i sexan, men till skillnad från för 15 år sedan börjar engelskan idag redan på förskolan och inte i fyran, barnen utsätts för denna i skolan i sex år innan det är dags för nationella prov, förutom alla ställen i övrigt där de utsätts för det. Det går, uppenbarligen, även att lära sig språk utan att traggla glosor.

Nu får du gärna svara på varför till exempel mina barn inte skulle kunna bli läkare och advokat för att de inte har läxor upp till mellanstadiet, för nej, jag fattar verkligen inte det?
 
Inte alls. TS handlade fortfarande om läxor i grundskolan. Inte gymnasiet. Det du snackar om finns det troligen inga studier alls kontra läxor eller icke läxor till och hör således inte till tråden. Du har ju lyckats lära dig tre språk, är det så märkligt om andra lär sig språk på andra sätt än att traggla glosor? Och fortfarande, det går alldeles utmärkt att ha en läxfri grundskola (låg och mellan) och faktiskt prestera högt på de nationella proven... Det är DESSA vi har att förhålla oss till med att mäta elever i låg och mellanstadiet idag, inget annat. Är man så pådriven borde man veta det. Min dotter börjar skriva nationella prov nästa vecka, hon går i trean. Dina exempel är dessvärre väldigt haltande. Multiplikationstabellen ingår i läroplanen som ett krav att kunna i trean, det ingår i de nationella proven. Uppenbarligen är eleverna i vår kommun tillräckligt förberedda för dessa prov, det vill säga, de kan den. Utan läxa på den. Engelska skriver de inte i trean, utan i sexan, men till skillnad från för 15 år sedan börjar engelskan idag redan på förskolan och inte i fyran, barnen utsätts för denna i skolan i sex år innan det är dags för nationella prov, förutom alla ställen i övrigt där de utsätts för det. Det går, uppenbarligen, även att lära sig språk utan att traggla glosor.

Nu får du gärna svara på varför till exempel mina barn inte skulle kunna bli läkare och advokat för att de inte har läxor upp till mellanstadiet, för nej, jag fattar verkligen inte det?
Men var har jag diskuterat dina barn? Utom att jag förstås nämnt att de är ytterst priviligierade som har möjlighet att lära sig och träna på två världsspråk i hemmiljö. Det är en gigantisk fördel som är få elever förunnad.

Därför undrar jag varför du tar dina språkligt otroligt gynnade barn som exempel. Min fråga är hur eleven från ett hem där det bara pratas t. ex. kurdiska ska kunna få samma språkfärdighet på motsvarande språk plus svenska utan läxor, för det har du inte förklarat.

Var har jag påstått att dina barn inte kan bli läkare eller advokater? Var vänlig citera den passagen, annars kan jag bara dra slutsatsen att dina resonemang har allvarliga brister i logisk stringens. Tvärtom har ju dina barn en extremt gynnad hemmiljö ur studiesynpunkt med de språkfärdigheter du redovisar. Faktiskt så pass att om de inte kommer in på och ut från den statusutbildning de önskar gå, kan de bara skylla på sig själva, inte på en torftig hemmiljö.
 
Senast ändrad:
Vilken är din förklaring till att utbildningsrelaterade klassresor gjordes i mycket större utsträckning i den gamla pluggskolan med läxor? Naturligtvis är inte läxorna den enda förklaringen. En annan orsak är att lärarnas status har försämrats. Det är få studenter med toppbetyg och 2 poäng på högskoleprovet som väljer en lärarutbildning i dag. Så var det inte på sextiotalet när en gymnasieadjunkt tjänade som en tiksdagsman. Förstås finns det ännu fler förklaringar.

Skolsegregationen (jag ser många förrklaringar men vill du ha en så!)
 
Jag trodde diskussionen handlade om akademisk utbildning övh, men det diskuteras alltså "prestigefyllda högskolelinjer"?
För min del handlar tråden om dagens svenska skolas misslyckande att kompensera elever med icke-medelklassbakgrund, så att de når den representation på statusutbildningarna som de hade under andra halvan av 1900-talet. Rutinläxor som förr är en del av medicinen.

Det är skillnad på akademiska utbildningar. Till exempel var låg- och mellanstadielärarutbildningarna inte akademiska på den tiden skolan klarade sitt utjämnande uppdrag bättre. Inte heller sjuksköterskeutbildningarna, arbetsterapeuter, och en rad andra omvårdnadsyrken skedde på högskolan, utan på seminarier. Överhuvudtaget har eftergymnasiala utbildningar akademiserats i en utsträckning som inte är totalt lyckad. Jag kan se vissa fördelar men också stora nackdelar.

Så kallade prestigeutbildningar har varit prestige sedan de inrättades på 1800-talet, (de konstnärliga utbildningar jag nämnt är undantag). Gedigna grundkunskaper har krävts för att ta sig in på utbildningarna i fråga och mycket hårt jobb för att ta sig igenom dem och ta en examen. Det här är samband som fortfarande gäller. När jag kollade siffror sist var det studenter på ett mattetungt civilingenjörsprogram som pluggade flest timmar per vecka av alla studenter.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Är det bara jag som ställer mig undrande till nyttan av all denna ledighet från skolan? Jätteskönt för barnen att få avbrott ibland, men...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
9 605
Senast: Soapbubble
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 835
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 765
Senast: Anonymisten
·
Relationer Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle...
5 6 7
Svar
123
· Visningar
10 802
Senast: Oh_really
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp