Varför får barn läxor?

[Liran]

Men alltså - uppenbarligen fungerar det alldeles utmärkt med läxfri grundskola i låg och mellanstadiet. Jag kollade upp nu och hela vår kommun har samma system som mina barns skola. Skolan i kommunen har många brister - men är en av de främsta när det kommer till nationella proven vilket väl ändå får ses som mätsystemet för hur barn klarar sig i skolan - i landet, i både trean och sexan.... Jag tror att läxfri skola kommer att komma mer och mer, eller mer studieanpassad skola till eleven. Alla ska ha samma chans att gå ur skolan med godkända betyg. Det kan innebära att den ena eleven klarar sig utmärkt med att få hem läxa, till exempel för att det finns föräldrar som kan hjälpa till, medans andra barn är det meningslöst att ge läxa till för de fixar den inte ändå och då kanske det är bättre att sätta in extra resurser i skolan och göra den där.
Jag förstår hur @Fruentimber menar och jag håller med henne där. Svensk skola är på väg mer åt det individuella hållet att inte stöpa en i samma form samtidigt som alla barn ska ha samma möjligheter att klara sig igenom den. Och framförallt, det går utmärkt att bedriva en vettig skolgång utan läxor. Däremot är det väl inte så vanligt än att vi inte sett så många forskningsrapporter på det, men det lär ju komma.

Sedan vet jag inte vad ni som lärare som älskar läxor har för ungar i era klasser men när det gäller språk är det inte alls så atrt det behövs tragglas glosor. Mina barn har lärt sig korrekt engelska och utmärkt arabiska och spanska på att lyssna och prata språket, det är inte en enda glosa tragglad i det här huset, någonsin. Barn lär sig språk snabbt, det är till exempel en av anledningarna till att engelska idag redan börjar i förskolan även om det är på leknivå. Att tro att barn inte lär sig att ta ansvar utifrån läxors vara eller icke vara är bara löjligt. Jag kan däremot ge en poäng att barn med akademiker föräldrar har bättre möjlighet i skolan. Ingen har ifrågasatt det alls i tråden, däremot blir det då än viktigare att alla barn ska ha samma möjligheter I skolan.

Du har rätt i att på mellanstadiet behövs bara läsläxor så att barnen övar de viktigaste studiefärdigheterna av alla, läsvana och läsförståelse. Sedan tror jag att det är bra om mellanstadieeleverna kan multiplikationstabellerna upp till 13 som ett rinnande vatten innan de börjar högstadiet. Det kräver lite hemträning. Allting i högstadiematten kommer att gå så mycket lättare om barnen förstår multiplikation, och har tabellerna automatiserade.

Att vara nöjd med att bara bli godkänd dvs säga få E eller D i betyg på högstadiet är för lite, om du vill att icke-medelklassbarnen ska ha en chans att konkurrera med mer priviligierade elever för att komma in på universitetens högstatusutbildningar. Det är inte godkänd som gäller då, utan det är A och +B-kunskaper som behövs för att lägga den grund som är nödvändig för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen på gymnasiet. Sedan behövs också konkurrenskraftiga kunskaper, speciellt i övningämnen som språk och matematik från gymnasiet, för att hänga med på och gå ut från de mer krävande högskoleutbildningarna.

Det är en fantastisk förmån att få vistas i en flerspråkig hemmiljö, och få med sig olika språk hemifrån. Men hur tänker du att de elever som kommer från strikt enspråkiga hem, där det enda språket kanske inte ens är skolspråket, ska lära sig sina engelska och svenska glosor om de inte övar hemma? Dina barn får ju uppenbarligen all övning man kan tänka sig hemifrån utan läxor, men så är det inte för majoriteten av alla elever.

Du får gärna tala om hur din plan för att alla elever ska ha samma möjligheter i skolan ser ut. Hur utjämnas det försprång ett barn har, vars intresserade föräldrar varje kväll har läst sagor, och diskuterat det lästa med barnet, med ett barn som missat den stimulansen under sina viktigaste och formbaraste år? Om inte alla barn ska uppfostras på institution från tidig ålder utan inblandning av ojämlikhetsskapande föräldrar, är det omöjligt.

Läxor är ett sätt att minska gapet mellan dem som har föräldrar som vet vad som gäller, och dem som inte har det, eftersom de insatta föräldrarna kommer att se till att deras barn har de kunskaper som krävs vare sig barnen får läxor eller ej. Vilken är din förklaring till att andelen icke-medelklassstudenter har minskat så ordentligt på de utbildningar som brukar räknas som svårast och finast, sedan läxorna minskat eller upphört i grundskolan?

 

[Liran]

Ingen aning. Tycker hela tråden är patetisk (och trådstarten handlar ju just om grundskolan dessutom). Som sagt, det går alldels utmärkt att ha en läxfri skola, det är ju denna kommunen uppenbart ett bevis på, för jag antar att de som vurmar för läxor även vurmar för de nationella prov som är det som mäter hur barn ligger till i skolan, och man behöver inte heller lära sig språk genom glosor. Språk lär man sig genom att bli utsatt för det. Ser vi engelska idag skulle jag säga att det inte är något problem alls för de generationer som grundskola idag. Jag har själv lärt mig arabiska genom att bara umgås i kretsar där det talas arabiska. Visst. jag pratar inte korrekt kanske, men jag är å andra sidan inte jätteung och har ändå lyckats lära mig så pass att jag kan prata och skriva relativt obehindrat. Utan att traggla särskilt många glosor. Kanske några, men huvuddelen har jag lärt mig genom att lyssna på arabisk TV och utsätta mig för språket.

Jag har förövrigt rätt hög akademisk utbildning och skulle inte säga att den har något alls med att göra hur mina barn ligger till i skolan nu eller plus eller minus med detta. Jag har aldrig sett mig som bättre för att jag är akademiker, utan snarare föraktat de som gjort det. Om det även går ner till barn i grundskolan, då tycker jag synd om deras barn.

De enda två nyckeltal som intresserar mig är hur stor procent av kommunens elever som går de tyngsta teoretiska programmen på gymnasiet, och sedan tar examen från mer prestigefyllda högskolelinjer, relaterat till socialt ursprung. Utmärker sig din kommun där?

 

[kökshäxan]

Du har rätt i att på mellanstadiet behövs bara läsläxor så att barnen övar de viktigaste studiefärdigheterna av alla, läsvana och läsförståelse. Sedan tror jag att det är bra om mellanstadieeleverna kan multiplikationstabellerna upp till 13 som ett rinnande vatten innan de börjar högstadiet. Det kräver lite hemträning. Allting i högstadiematten kommer att gå så mycket lättare om barnen förstår multiplikation, och har tabellerna automatiserade.

Att vara nöjd med att bara bli godkänd dvs säga få E eller D i betyg på högstadiet är för lite, om du vill att icke-medelklassbarnen ska ha en chans att konkurrera med mer priviligierade elever för att komma in på universitetens högstatusutbildningar. Det är inte godkänd som gäller då, utan det är A och +B-kunskaper som behövs för att lägga den grund som är nödvändig för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen på gymnasiet. Sedan behövs också konkurrenskraftiga kunskaper, speciellt i övningämnen som språk och matematik från gymnasiet, för att hänga med på och gå ut från de mer krävande högskoleutbildningarna.

Det är en fantastisk förmån att få vistas i en flerspråkig hemmiljö, och få med sig olika språk hemifrån. Men hur tänker du att de elever som kommer från strikt enspråkiga hem, där det enda språket kanske inte ens är skolspråket, ska lära sig sina engelska och svenska glosor om de inte övar hemma? Dina barn får ju uppenbarligen all övning man kan tänka sig hemifrån utan läxor, men så är det inte för majoriteten av alla elever.

Du får gärna tala om hur din plan för att alla elever ska ha samma möjligheter i skolan ser ut. Hur utjämnas det försprång ett barn har, vars intresserade föräldrar varje kväll har läst sagor, och diskuterat det lästa med barnet, med ett barn som missat den stimulansen under sina viktigaste och formbaraste år? Om inte alla barn ska uppfostras på institution från tidig ålder utan inblandning av ojämlikhetsskapande föräldrar, är det omöjligt.

Läxor är ett sätt att minska gapet mellan dem som har föräldrar som vet vad som gäller, och dem som inte har det, eftersom de insatta föräldrarna kommer att se till att deras barn har de kunskaper som krävs vare sig barnen får läxor eller ej. Vilken är din förklaring till att andelen icke-medelklassstudenter har minskat så ordentligt på de utbildningar som brukar räknas som svårast och finast, sedan läxorna minskat eller upphört i grundskolan?

Vilka är de "svåraste och finaste" utbildningarna? Och var hittar man infon om att andelen icke-medelklassstudenter minskat?

 

[Kirre]

Vilka är de "svåraste och finaste" utbildningarna? Och var hittar man infon om att andelen icke-medelklassstudenter minskat?

Jag fortsätter i min roll som googlare för att jag tycker det är lite kul.

Första bilderna är från Högskoleverkets årsrapport från 2008 och den sista excelbilden är från deras årsrapport 2018. Som beskrivs 2008 övergår jämförelserna därefter i föräldrars utbildningsnivå istället för uppskattad klass.

Ni som vill läsa mer ingående får hitta rapporterna själva.

 

[Skrottiskrott]

Vilken är din förklaring till att andelen icke-medelklassstudenter har minskat så ordentligt på de utbildningar som brukar räknas som svårast och finast, sedan läxorna minskat eller upphört i grundskolan?

Nu var det inte mig du frågade, men du skriver att för lite läxor på mellanstadiet är förklaringen på problemet du nämner. Kan verkligen inte allt annat som har hänt med skolan kunnat påverka ganska mycket? Som Sedna nämnde:

Du har helt rätt i korrelationen mellan skolframgång och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Däremot är sambandet mellan social snedrekrytering och läxor inte så självklart. Svenska skolan har förändrat så oerhört mycket de senaste decennierna i och med bl.a. förändrade läro-och kursplaner, resultatstyrning, kommunaliseringen, det fria skolvalet, lärarprofessionen mm. Visst kan man göra det lätt för sig och se både läxor som en orsak och en lösning, men verkligheten är betydligt mer komplex.

Det låter helt fantastiskt enkelt om fler läxor är lösningen på problemet. Jag kommer inte ihåg från tidigare i tråden, men arbetar du som lärare i årskurs 4-6? Hur arbetar du med läxor där på ett sätt som får med alla dina elever och ger så bra resultat?

Hur vet man hur mycket en enda faktor påverkar när det alltid finns fler faktorer som också spelar in, om man ser sig om lite? Dels alla olika faktorer med skolans förändring i sig, men jag tänker också t.ex. på hur psykisk ohälsa har ökat bland barn, eller på att barn blir mindre och mindre fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet och inlärning finns det ju mycket forskning kring. Det låter väldigt förenklat att just läxor är förklaringen/lösningen. Men som sagt, det vore ju väldigt enkelt om det är så! Jag har inte märkt att det har varit någon mirakelkur i mina klasser, men verkligheten i klassrummet kan ju ofta kännas väldigt långt borta ifrån teorin.

 

[Kirre]

 

[Kirre]

 

[Kirre]

 

[Liran]

Vilka är de "svåraste och finaste" utbildningarna? Och var hittar man infon om att andelen icke-medelklassstudenter minskat?

De mattetyngsta civilingenjörsutbildningarna brukar räknas som de teoretiskt svåraste grundutbildningarna, bland annat för att man man läser samma matte som på universitetet, men får mycket färre poäng för kurserna. Civilingenjörer som läser in läkarutbildning eller civilekonomutbildning efteråt brukar tycka att de studierna är enklare, enligt hörsägen.

Läkarutbildningar har ofta hög status, men i gamla Sovjetunionen var det ett kvinnoyrke, och som sådant inte top-notch. Tandläkarutbildningen är svårare att komma in på än läkarutbildning i länder där tandläkare tjänar bättre. Och veterinärer har ju hög status, i varje fall i häst-och-hund-kretsar.

Konstnärliga (teater, musik, konst, opera) utbildningar har också hög status eftersom de kräver talang för att komma in, och platserna är få.

På den samhällsvetenskapliga sidan är juristutbildningen en högstatusutbildning, eftersom den kräver sittfläsk och det går att tjäna bra med pengar om man jobbar många timmar.

Sammanfattningsvis utbildningar som ger goda inkomstmöjligheter, som är svåra att komma igenom eller som är exklusiva på grund av få platser och högt söktryck är högstatus.

Du får själv googla upp källorna till att den sociala snedrekryteringen till de mest teoretiska utbildningarna har ökat. Ett förslag är att du använder "snedrekrytering läkarutbildning" . Jämför med siffror med studenter födda från slutet av 30-talet.

 

[Kirre]

De mattetyngsta civilingenjörsutbildningarna brukar räknas som de teoretiskt svåraste grundutbildningarna, bland annat för att man man läser samma matte som på universitetet, men får mycket färre poäng för kurserna. Civilingenjörer som läser in läkarutbildning eller civilekonomutbildning efteråt brukar tycka att de studierna är enklare, enligt hörsägen.

Läkarutbildningar har ofta hög status, men i gamla Sovjetunionen var det ett kvinnoyrke, och som sådant inte top-notch. Tandläkarutbildningen är svårare att komma in på än läkarutbildning i länder där tandläkare tjänar bättre. Och veterinärer har ju hög status, i varje fall i häst-och-hund-kretsar.

Konstnärliga (teater, musik, konst, opera) utbildningar har också hög status eftersom de kräver talang för att komma in, och platserna är få.

På den samhällsvetenskapliga sidan är juristutbildningen en högstatusutbildning, eftersom den kräver sittfläsk och det går att tjäna bra med pengar om man jobbar många timmar.

Sammanfattningsvis utbildningar som ger goda inkomstmöjligheter, som är svåra att komma igenom eller som är exklusiva på grund av få platser och högt söktryck är högstatus.

Du får själv googla upp källorna till att den sociala snedrekryteringen till de mest teoretiska utbildningarna har ökat. Ett förslag är att du använder "snedrekrytering läkarutbildning" . Jämför med siffror med studenter födda från slutet av 30-talet.

@kökshäxan Allt detta står det även om i de rapporter jag la in bilder ifrån.

Som tillägg till de bilderna kan nämnas att födelseår för studenterna i resp rapport är 1970-80 resp 1982-92. Om nu någon vill testa sig på att dra någon slutsats kring läxornas vara eller icke vara i förhållande till när resp grupp gick i grundskola och hur läxorna förändrats. Det är inget jag tänker ge mig in på dock.

 

[Liran]

Nu var det inte mig du frågade, men du skriver att för lite läxor på mellanstadiet är förklaringen på problemet du nämner. Kan verkligen inte allt annat som har hänt med skolan kunnat påverka ganska mycket? Som Sedna nämnde:


Det låter helt fantastiskt enkelt om fler läxor är lösningen på problemet. Jag kommer inte ihåg från tidigare i tråden, men arbetar du som lärare i årskurs 4-6? Hur arbetar du med läxor där på ett sätt som får med alla dina elever och ger så bra resultat?

Hur vet man hur mycket en enda faktor påverkar när det alltid finns fler faktorer som också spelar in, om man ser sig om lite? Dels alla olika faktorer med skolans förändring i sig, men jag tänker också t.ex. på hur psykisk ohälsa har ökat bland barn, eller på att barn blir mindre och mindre fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet och inlärning finns det ju mycket forskning kring. Det låter väldigt förenklat att just läxor är förklaringen/lösningen. Men som sagt, det vore ju väldigt enkelt om det är så! Jag har inte märkt att det har varit någon mirakelkur i mina klasser, men verkligheten i klassrummet kan ju ofta kännas väldigt långt borta ifrån teorin.

Jag är inte lärare, mina insikter och mitt intresse för utbildning och fungerande social utjämning eftersom ingen väljer sina föräldrar eller sin uppväxtmiljö, kommer från ett helt annat håll. Var har jag skrivit att det behövs fler läxor på mellanstadiet? Var vänlig citera, för det är ett missförstånd från din sida. Läsläxorna räcker bra på den nivån, eventuellt kompletterade med multiplikationstabeller, eftersom högstadiets matte blir både enklare och mycket roligare för den elev som automatiserat tabellerna.

Problemet jag intresserar mig för är hur andelen studenter från icke-medelklassbakgrund ska öka på prestigeutbildningarna på högskolan, och jag är inte säker på att det är samma problem som du syftar på. Egentligen är ju skolans möjligheter att akademidkt utjämna skillnaderna mellan en medelklassuppväxt och en mindre gynnad uppväxt väldigt små, eftersom den viktigaste tiden på den fronten redan är förbi när barnen börjar i nollte klassen.

Läxor utjämnar en liten del mellan hem där föräldrarna har helt klart för sig vilka färdigheter som krävs för att lyckas i skolan, och de hem där föräldrarna inte har en aning. Medelklassföräldrarna kommer att se till att deras barn lär sig det som krävs för senare studier, vare sig barnen får läxor eller ej.

 

[Liran]

@kökshäxan Allt detta står det även om i de rapporter jag la in bilder ifrån.

Som tillägg till de bilderna kan nämnas att födelseår för studenterna i resp rapport är 1970-80 resp 1982-92. Om nu någon vill testa sig på att dra någon slutsats kring läxornas vara eller icke vara i förhållande till när resp grupp gick i grundskola och hur läxorna förändrats. Det är inget jag tänker ge mig in på dock.

Tack för gediget granskningsarbete, och källor som är mycket relevanta! Är du proffs inom området?

 

[Cambrie]

De enda två nyckeltal som intresserar mig är hur stor procent av kommunens elever som går de tyngsta teoretiska programmen på gymnasiet, och sedan tar examen från mer prestigefyllda högskolelinjer, relaterat till socialt ursprung. Utmärker sig din kommun där?

Men du. Vilket jävla utbildningsförakt du visar. Det går som sagt utmärkt med läxfri grundskola. Det går utmärkt att lära sig språk utan att traggla glosor. Mina barn kan tre. Hur många kan du? Ta och lugna ner dig. Ts pratar om mellanstadiet.

 

[Cambrie]

Nåväl. Jag lutar mig tryggt tillbaka och är övertygad om att lärarna i grundskolorna vet vad de håller på med. De är ju, trots allt, utbildade. Alla kan ju inte bli advokater eller läkare när det kommer till kritan.

Just multiplikationstabellen blir också rätt haltande exempel att ta upp. Den börjar man med på hösten i tvåan nu för tiden och är ett viktigt inslag i trean nationella prov. Uppenbarligen går det att lära sig även den utan att traggla hemma. Och det gäller inte bara mina ungar utan hela kommunen då mina ungar inte skrivit några nationella prov än men kommunen lik sjutton ligger högt på dessa. Utan läxa.

 

[Fruentimber]

Jag trodde diskussionen handlade om akademisk utbildning övh, men det diskuteras alltså "prestigefyllda högskolelinjer"?

 

[Mabuse]

Jag trodde diskussionen handlade om akademisk utbildning övh, men det diskuteras alltså "prestigefyllda högskolelinjer"?

Ett argument mot läxor som framförts i tråden är att de kommer motverka skolans utjämnande syfte eftersom barnens föräldrar då kommer påverka.

Motargumentet är att de påverkar oavsett, det enda läxorna gör är att tydliggöra för alla att man behöver öva hemma.

Andelen studenter från lågutbildade på högstatusutbildningar är ju ett mått på skolans förmåga till social utjämning.

 

[Mabuse]

Nåväl. Jag lutar mig tryggt tillbaka och är övertygad om att lärarna i grundskolorna vet vad de håller på med. De är ju, trots allt, utbildade. Alla kan ju inte bli advokater eller läkare när det kommer till kritan.

Just multiplikationstabellen blir också rätt haltande exempel att ta upp. Den börjar man med på hösten i tvåan nu för tiden och är ett viktigt inslag i trean nationella prov. Uppenbarligen går det att lära sig även den utan att traggla hemma. Och det gäller inte bara mina ungar utan hela kommunen då mina ungar inte skrivit några nationella prov än men kommunen lik sjutton ligger högt på dessa. Utan läxa.

Fast att er kommun ligger högt på nationella prov kan ju bero på annat än läxor. Mina barns skola utmärker sig också för bra resultat på nationella prov, och där har de läxor från årskurs 1.

Det är klart inte alla kan bli advokater och läkare, men det är väl bra om möjligheten finns för dem som vill, oavsett kommun?

 

[Mabuse]

Men du. Vilket jävla utbildningsförakt du visar. Det går som sagt utmärkt med läxfri grundskola. Det går utmärkt att lära sig språk utan att traggla glosor. Mina barn kan tre. Hur många kan du? Ta och lugna ner dig. Ts pratar om mellanstadiet.

Är det utbildningsförakt att intressera sig för barns möjligheter till högre studier? Nu hänger jag inte med.

När det gäller språk, så har väl ingen sagt annat än att det finns många sätt att lära sig språk. Man kan ju växa upp i landet, t ex. Men glosor är ett inslag som de flesta som läst språk i något läge fått ta till. Jag kan ju vända på frågan, hur många språk har du själv studerat? Vilken erfarenhet har du av att lära dig och att lära andra språk?

Anledningen till att högskolan diskuteras är ju att man tänker sig att grundskolan ska lägga en grund för högskolestudier, för de som vill.

 

[Fruentimber]

Ett argument mot läxor som framförts i tråden är att de kommer motverka skolans utjämnande syfte eftersom barnens föräldrar då kommer påverka.

Motargumentet är att de påverkar oavsett, det enda läxorna gör är att tydliggöra för alla att man behöver öva hemma.

Andelen studenter från lågutbildade på högstatusutbildningar är ju ett mått på skolans förmåga till social utjämning.

HUR är ditt inlägg ett svar på min fråga överhuvudtaget?
Det kan omöjligen vara så svårt att svara på huruvida vi talar akademiska utbildningar generellt eller de s k "top notch"-linjerna utan att återigen dra upp läxor. Det är en ja/nej-fråga jag har ställt, inget annat.

 

[Skrottiskrott]

Jag är inte lärare, mina insikter och mitt intresse för utbildning och fungerande social utjämning eftersom ingen väljer sina föräldrar eller sin uppväxtmiljö, kommer från ett helt annat håll. Var har jag skrivit att det behövs fler läxor på mellanstadiet? Var vänlig citera, för det är ett missförstånd från din sida. Läsläxorna räcker bra på den nivån, eventuellt kompletterade med multiplikationstabeller, eftersom högstadiets matte blir både enklare och mycket roligare för den elev som automatiserat tabellerna.

Problemet jag intresserar mig för är hur andelen studenter från icke-medelklassbakgrund ska öka på prestigeutbildningarna på högskolan, och jag är inte säker på att det är samma problem som du syftar på. Egentligen är ju skolans möjligheter att akademidkt utjämna skillnaderna mellan en medelklassuppväxt och en mindre gynnad uppväxt väldigt små, eftersom den viktigaste tiden på den fronten redan är förbi när barnen börjar i nollte klassen.

Läxor utjämnar en liten del mellan hem där föräldrarna har helt klart för sig vilka färdigheter som krävs för att lyckas i skolan, och de hem där föräldrarna inte har en aning. Medelklassföräldrarna kommer att se till att deras barn lär sig det som krävs för senare studier, vare sig barnen får läxor eller ej.

Ok, tack för att du utvecklade dina tankar för då missförstod jag dig mycket riktigt. Du skrev:

Vilken är din förklaring till att andelen icke-medelklassstudenter har minskat så ordentligt på de utbildningar som brukar räknas som svårast och finast, sedan läxorna minskat eller upphört i grundskolan?

Eftersom tråden handlar om varför barn på mellanstadiet får läxor så drog jag slutsatsen att det var läxor på mellanstadiet du menade. När jag inte är föräldraledig som nu så arbetar jag som mellanstadielärare och tyckte att det lät lite väl förenklat. Nu förstår jag dina tankar bättre!