Så enda möjligheten att ta sig till vidare utbildning ska vara att man har råd att delta i en massa inträdesprov? Och sen ha råd med skräddarsydda utbildningar för att förbättra sitt resultat på dem? Hej social snedvridning och ojämlikhet, känner jag... Och dåligt för samhället, eftersom det innebär att stora grupper utesluts från högre utbildning, och därmed inte kan utbilda sig.
När det gäller elevers förmåga att klara provsituationer, så är det ju inte alla som vill in på juristutbildningen heller. Så att jurister har hård konkurrens är nog inget vidare argument till varför alla utbildningar borde ha inträdesprov. Och, som sagt, det finns starka röster som skulle tala om den enorma orättvisan i att ha ett specifikt prov som enda inträdesmöjlighet, istället för dagens olika kvoter för olika grupper.
Dessutom har man ju redan inträdesprov i andra länder, och vi vet att det leder till enorm press på eleverna att göra bra ifrån sig på dem. Söker man flera utbildningar (vilket man ju rimligen gör), så innebär det ju också att man ska förbereda en rad antagningsprov. Vilket skickar kostnaderna och stressen i höjden.
Matte är inte mer färdighetsämne än andra teoretiska ämnen, skulle jag säga. Alla ämnen kräver färdighet, och övning för att bygga upp den färdigheten. Det är samma sak i samhällsvetenskap, naturvetenskap, idrott, bild, slöjd, humaniora...
Jag fattar verkligen inte poängen med antagningsprov som enda urvalsmetod till alla universitetsutbildningar, det framstår som en extra kostnad till tveksam nytta och med uppenbara nackdelar och problem.
Dessutom, i många ämnen på universitetet antas man ändå inte ha några förkunskaper i ämnet, utan man börjar från noll. Har man bara rimligt lätt att lära och är hyfsat ambitiös så kommer man klara det. Så det behövs inga specialantagningsprov, det räcker gott med betygen.
Det ekonomiska går att lösa med ett statligt bidrag till en eller ett par intagningsprov. Blir mindre belastning på statsbudgeten än studielån, studiebidrag och högskoleplats för en utbildning studenten hoppar av. Ge alla som tar studenten två provkuponger med avgångsbetyget!
De högskolor vars utbildningar behöver goda kunskaper i vissa ämnen kan utforma sina egna intagningsprov, de utbildningar som bara kräver ihärdighet och sittfläsk kan nöja sig med det existerande högskoleprovet, (där ett prov kommer att räcka i fem år till en rad utbildningar). Notera att det redan finns många högskolor som kräver speciella intagningsprov, musik, hippolog, teater, konst, etc.
Det kommer också att spara pengar i grundskolan, gymnasiet, på Skolverket och UHÄ, om betygen tillmäts mindre betydelse. Lärarna kan ägna sig mer helhjärtat åt kunskapsöverföring, istället för att tvingas visa i matriser vilka förmågor som uppnått vilka nivåer flera gånger per termin för varje elev. Dessutom slipper lärarna mycket dokumentation, eftersom varje enskilt betyg för ska kunna motiveras utförligt med grund i elevens prestationer på lektioner och prov.
Mindre dokumentation och färre omprov skulle göra lärarjobbet mer attraktivt och mindre påfrestande, vilket skulle ge gladare och mer kvalificerade lärare, vilket är bra för alla i landet.
Taktikvalen på gymnasiet skulle upphöra. Nu väljer elever bort kurser som kräver större arbetsinsatser som moderna språk och matematik 5, till förmån för kurser som gymnasiekriminologi och gymnasiesociologi som kräver betydligt mindre tid och möda för ett A, (alltså sådana ämnen "där man inte antas ha några förkunskaper"). Sverige som kunskapsnation hade haft större glädje och nytta av gedigna matte- och språkkunskaper inlärda i den ålder där effekten blir som störst, (vilket eleverna personligen också hade haft resten av livet).
Glädjebetygen kommer att försvinna när statistiken visar vilka gymnasier som förser de mest åtråvärda högskoleutbildningarna med studenter, och hur de studenterna klarar utbildningen.
Slutligen vill jag att du svarar på de här frågorna:
1) Om matematik inte är mer färdighetsämne än andra teoretiska ämnen, varför upplevs det som mycket svårare av eleverna, och varför är F:en och sommarskole-timmarna flest där? Du har rätt i att alla teoretiska ämnen i viss mån är färdighetsämnen, men språk och matte är i så mycket högre grad färdighetsämnen, (och matte är bara ett språk för att redogöra för förhållanden som blir för otympliga att förklara med "vanligt" språk).
2) På vilket sätt är det "en enorm orättvisa" att alla tar sig in på en utbildning på samma sätt?
3) Vilken är din plan för att stoppa glädjebetyg, betygsinflation och bristande förkunskaper (vilket är en orättvisor och problem som måste åtgärdas)?
4) Hur ser ditt business-case på att betygen som de är utformade och används idag, det mest ekonomiska och rättvisa systemet? Med tanke på att nästan alla som tänker studera vidare efter gymnasiet gör högskoleprovet mer än en gång, (många gör det ett par gånger redan innan de gått ut), blir det ingen större skillnad. Däremot är det en tung kostnad att tillbringa några terminer på en högskoleutbildning för att sedan hoppa av, både för den enskilde och för samhället.
5) Hur tänker du att studenter som har svårt för provsituationer ska klara utbildningar där det aldrig varit aktuellt med hemmatentor, särskilt inte på de viktigaste och tyngsta kurserna? Med AI kommer det dessutom bli färre hemmatentor i framtiden, även på "uppsatstentor". Personligen tycker jag att det är bra att blivande studenter får öva skarpt läge på intagningsprov, så att de inte bryter ihop vid första riktiga tentan när de väl kommer in på en utbildning.
