Varför är inte alla feminister?

Status
Stängd för vidare inlägg.
När det kommer till genus i barn håller jag i sak med om att det är störtlöjligt att killars kläder är blå/gröna medans tjejer är rosa/röda...

MEN har ett (obs naturligtvis inte vetenskapligt eller så) exempel på hur olika barn är... Syrran har 6 st ... 3 av varje.

Äldsta tjej har ALDRIG gillat rosa... Till hennes farföräldrars stora plåga... Ni vet det är ju rosa som köps till en tjej... Speciellt första barnbarnet... Men som sagt nix inge rosa dattande där inte... Hästar däremot är hennes stora passion... Och hon håller således på med ridning sen hon kunde börja på ridskola mm...

barn 2 3 4 pojkar alla i olika former och skepnader
Men äldsta är "macho", vill gymma, åka cross och bli stor och stark, mycket för att skryta om sina bedrifter mm (gärna överdriva såklart) UTAN att bli påhejad hemifrån snarare tvärtom. De försöker få honom att förstå att det inte funkar så ..

Mellan vill bli polis och försöker alltid göra det "rätta" med blandade resultat (det är ju ändå ett barn än så länge)

Minstingen är just nu enbart en plåga enligt syrran :p Jobbig på alla plan... Tackar innerligt för förskoletiden då hon får lugn å ro..

Nr 5 är således tjej igen... Och här kommer det roliga... ÄLSKAR rosa... Jag menar verkligen ÄLSKAR rosa... Observera då att det i stort inte finns nåt rosa hemma hos syrran då ingen tidigare varit såååå rosa... Men här är barnet MYCKET bestämd... Allt är och ska va rosa i hennes värld...
Jomen det kommer väl från förskolan tänker ni då ... Nej, barnet är precis introducerad på förskolan så detta fanns INNAN förskolan..

nr 6 för liten för att ha en åsikt än...

Så nog finns det olikheter i alla möjliga former.. inom samma arv/miljö (samma mamma och pappa på alla 6)
Att då förneka att det finns rosa barn så som det finns goth, synth, klassiska influenser blir ju bara löjligt... Så ska nummer 5 då enligt feministiska perspektiv förnekas ha sin rosa/glitter period för att "det är så könsdiskriminerande" ?
Eller ska nummer 2 tvingas låta bli sina "motorintressen" för han ska minsann bevaka sin "feministiska sida" ?

Självklart inte... Det handlar inte alltid om normer... Eller samhället... Det handlar om tycke och smak... Jag va inte rosa när jag va yngre... Jag är VÄLDIGT rosa/lila nu som äldre (40+) likväl som röd/svart (ala goth-romantik) och hela min lgh går i dessa färger...

@Bison säger ju alltid att hennes lägenhet går i rosa... Vad jag förstått VÄLDIGT rosa... Ändå är jag nästan hundra på att @Bison är feminist (?) Kan ha fel... (därav taggningen)

så nej alla måste inte va genuskorrekta, alla måste inte va feminister. Vi är alla individer som jobbar utefter egen förmåga, tycke (åsikter) och smak...
 
När det kommer till genus i barn håller jag i sak med om att det är störtlöjligt att killars kläder är blå/gröna medans tjejer är rosa/röda...

MEN har ett (obs naturligtvis inte vetenskapligt eller så) exempel på hur olika barn är... Syrran har 6 st ... 3 av varje.

Äldsta tjej har ALDRIG gillat rosa... Till hennes farföräldrars stora plåga... Ni vet det är ju rosa som köps till en tjej... Speciellt första barnbarnet... Men som sagt nix inge rosa dattande där inte... Hästar däremot är hennes stora passion... Och hon håller således på med ridning sen hon kunde börja på ridskola mm...

barn 2 3 4 pojkar alla i olika former och skepnader
Men äldsta är "macho", vill gymma, åka cross och bli stor och stark, mycket för att skryta om sina bedrifter mm (gärna överdriva såklart) UTAN att bli påhejad hemifrån snarare tvärtom. De försöker få honom att förstå att det inte funkar så ..

Mellan vill bli polis och försöker alltid göra det "rätta" med blandade resultat (det är ju ändå ett barn än så länge)

Minstingen är just nu enbart en plåga enligt syrran :p Jobbig på alla plan... Tackar innerligt för förskoletiden då hon får lugn å ro..

Nr 5 är således tjej igen... Och här kommer det roliga... ÄLSKAR rosa... Jag menar verkligen ÄLSKAR rosa... Observera då att det i stort inte finns nåt rosa hemma hos syrran då ingen tidigare varit såååå rosa... Men här är barnet MYCKET bestämd... Allt är och ska va rosa i hennes värld...
Jomen det kommer väl från förskolan tänker ni då ... Nej, barnet är precis introducerad på förskolan så detta fanns INNAN förskolan..

nr 6 för liten för att ha en åsikt än...

Så nog finns det olikheter i alla möjliga former.. inom samma arv/miljö (samma mamma och pappa på alla 6)
Att då förneka att det finns rosa barn så som det finns goth, synth, klassiska influenser blir ju bara löjligt... Så ska nummer 5 då enligt feministiska perspektiv förnekas ha sin rosa/glitter period för att "det är så könsdiskriminerande" ?
Eller ska nummer 2 tvingas låta bli sina "motorintressen" för han ska minsann bevaka sin "feministiska sida" ?

Självklart inte... Det handlar inte alltid om normer... Eller samhället... Det handlar om tycke och smak... Jag va inte rosa när jag va yngre... Jag är VÄLDIGT rosa/lila nu som äldre (40+) likväl som röd/svart (ala goth-romantik) och hela min lgh går i dessa färger...

@Bison säger ju alltid att hennes lägenhet går i rosa... Vad jag förstått VÄLDIGT rosa... Ändå är jag nästan hundra på att @Bison är feminist (?) Kan ha fel... (därav taggningen)

så nej alla måste inte va genuskorrekta, alla måste inte va feminister. Vi är alla individer som jobbar utefter egen förmåga, tycke (åsikter) och smak...
Nu har du missförstått totalt. Det handlar verkligen inte om att begränsa eller förneka utan om att ge möjlighet till allt i hela världen och inte tvinga in i någon mall.
 
Barn behöver trygghet, inte fler val de måste ta ansvar för. Att uppfostra barn som könlösa individer och lägga hela ansvaret för skapandet av könsidentiteten på barnet utan någon vägledning från föräldrar och andra i dess närhet är ett ganska grymt experiment tycker jag.
Du har också missförstått totalt. Det handlar inte om att uppfostra barn till könslösa individer utan om att låta barnet vara sig själv, inte tvinga in någon i en mall och könsnorm utan att erbjuda hela världen och inte bara den halva som barnets biologiska kön råkar vara. Vad ett barn föds med för könsorgan säger inget om dess personlighet utan just bara att det barnet har just det biologiska könet.
 
Fast nej, jag tycker att det är en självklarhet att stå för något så viktigt som jämställdhet är. Att stå för det motsatta är för mig helt obegripligt. Feminism gynnar alla. Kan du säga något som är negativt med feminism?

Du säger ju själv att du inte vill kalla dig för feminist pga vissa personer. Då låter du ju dessa personer styra över dig. Det är vissa saker inom feminismen som jag inte håller med om och det är många uttalade feminister som jag inte alls kan identifiera mig med. Men en behöver inte vara som dom för att få kalla sig för feminist.

Du missade min poäng.
Helt.
Min poäng i det inlägget var:
Du är en av dem som får mig att inte vilja associera mig med sådana som kallar sig feminister.

Jag, jag tycker också att jämställdhet är/borde vara självklart.
Men jag tycker inte att man behöver sortera in sig i ett fack för att tycka det.

Framför allt inte ett fack där företrädare uttrycker sig som du, för att välja ett synnerligen närliggande exempel.
Den typ av föraktfull och nedvärderande retorik som du använder, befäster mig ytterligare i min åsikt att det inte är något positivt att kalla sig feminist.
 
När det kommer till genus i barn håller jag i sak med om att det är störtlöjligt att killars kläder är blå/gröna medans tjejer är rosa/röda...

MEN har ett (obs naturligtvis inte vetenskapligt eller så) exempel på hur olika barn är... Syrran har 6 st ... 3 av varje.

Äldsta tjej har ALDRIG gillat rosa... Till hennes farföräldrars stora plåga... Ni vet det är ju rosa som köps till en tjej... Speciellt första barnbarnet... Men som sagt nix inge rosa dattande där inte... Hästar däremot är hennes stora passion... Och hon håller således på med ridning sen hon kunde börja på ridskola mm...

barn 2 3 4 pojkar alla i olika former och skepnader
Men äldsta är "macho", vill gymma, åka cross och bli stor och stark, mycket för att skryta om sina bedrifter mm (gärna överdriva såklart) UTAN att bli påhejad hemifrån snarare tvärtom. De försöker få honom att förstå att det inte funkar så ..

Mellan vill bli polis och försöker alltid göra det "rätta" med blandade resultat (det är ju ändå ett barn än så länge)

Minstingen är just nu enbart en plåga enligt syrran :p Jobbig på alla plan... Tackar innerligt för förskoletiden då hon får lugn å ro..

Nr 5 är således tjej igen... Och här kommer det roliga... ÄLSKAR rosa... Jag menar verkligen ÄLSKAR rosa... Observera då att det i stort inte finns nåt rosa hemma hos syrran då ingen tidigare varit såååå rosa... Men här är barnet MYCKET bestämd... Allt är och ska va rosa i hennes värld...
Jomen det kommer väl från förskolan tänker ni då ... Nej, barnet är precis introducerad på förskolan så detta fanns INNAN förskolan..

nr 6 för liten för att ha en åsikt än...

Så nog finns det olikheter i alla möjliga former.. inom samma arv/miljö (samma mamma och pappa på alla 6)
Att då förneka att det finns rosa barn så som det finns goth, synth, klassiska influenser blir ju bara löjligt... Så ska nummer 5 då enligt feministiska perspektiv förnekas ha sin rosa/glitter period för att "det är så könsdiskriminerande" ?
Eller ska nummer 2 tvingas låta bli sina "motorintressen" för han ska minsann bevaka sin "feministiska sida" ?

Självklart inte... Det handlar inte alltid om normer... Eller samhället... Det handlar om tycke och smak... Jag va inte rosa när jag va yngre... Jag är VÄLDIGT rosa/lila nu som äldre (40+) likväl som röd/svart (ala goth-romantik) och hela min lgh går i dessa färger...

@Bison säger ju alltid att hennes lägenhet går i rosa... Vad jag förstått VÄLDIGT rosa... Ändå är jag nästan hundra på att @Bison är feminist (?) Kan ha fel... (därav taggningen)

så nej alla måste inte va genuskorrekta, alla måste inte va feminister. Vi är alla individer som jobbar utefter egen förmåga, tycke (åsikter) och smak...

Det finns ingen motsättning i att gilla rosa och att vara feminist. Jag älskar rosa! Det är min favoritfärg, och naturligtvis ska flickor som gillar rosa få ha rosa, det är bara det att pojkar som vill ha rosa också ska få ha det. Eftersom jag älskar rosa kommer jag troligtvis klä både en son och en dotter i rosa.
 
Den första boken går säkert utmärkt att låna på biblioteket, det är en kursbok som nog måste anses relativt pålitlig.

Finns självklart forskning också men kort sagt så kan man säga att hos en "normalt" utvecklad man så finns det en SRY-gen på Y-kromosomen som gör att manliga gonader utvecklas. Manliga gonader leder till högre testosteronnivåer hos fostret som i sin tur påverkar hypotalamus utveckling och därigenom könsuppfattningen.
Sen är det klart att det inte är allt som påverkar könsuppfattningen men det börjar redan där så att säga.
Kursböcker tenderar ju att snabbt bli utdaterade. Det tar ju ett antal år innan en viss forskning blir bok och då har det ofta hänt nya grejer.
Kan du istället referera till en nyare review eller meta-analys tex?

Jag har en annan uppfattning än du kring hur könsuppfattning skapas och hittills har du inte presenterat något tillförlitligt som vi andra kan bedöma.
 
Tror att du har missuppfattat hur det fungerar att referera till vetenskapliga böcker, tidskrifter och texter. Visst kan jag leta reda på en artikel som bekräftar det jag säger men tror inte att alla här har tillgång till inloggning på artikeldatabaser heller. En väldigt stor del av det som är publicerat finns ju inte i öppna arkiv.
Du kan vara lugn. Kom med en vettig referens så är det nog flera som har tillgång.
 
Jag älskar rosa! Det är min favoritfärg, och naturligtvis ska flickor som gillar rosa få ha rosa, det är bara det att pojkar som vill ha rosa också ska få ha det. Eftersom jag älskar rosa kommer jag troligtvis klä både en son och en dotter i rosa.
Om pappan skulle älska brandgult och köpte barnkläder i den färgen, hur skulle då barnen bli klädda? Och om sonen och/eller dottern skulle visa sig ha egna åsikter, skulle de då överrida er rosa-orangea garderob?
 
Av den enkla anledningen att jag har så svårt att få ihop det med individens frihet. Om man tycker att kvinnor som grupp borde ha lika rättigheter som män talar man ju i kollektiva termer och begrepp. Och det går liksom emot den grundläggande tanken om individen som sin egen lyckas smed, det är ju därför som man är emot kvotering eftersom det då så tydligt handlar om grupp och kollektiv av människor. Jag trodde att moderaterna inte gillade sådant. Tydligen har jag fel.

Man MÅSTE ju inte vara för kvotering för att man är feminist...?

Annars kan jag till viss del hålla med dig, du sammanfattar ganska väl lite av det som "skaver" för mig med begreppet feminism, just det där kollektivistiska. Kanske är det därför jag inte rakt av vill kalla mig feminist, fastän jag är för jämställdhet... (även om jag för det mesta iofs inte röstat på moderaterna)
 
Jag har läst och förstått, det du för fram är feministisk propaganda, en stereotypisk bild som har väldigt lite med verkligheten att göra och med samma syfte som all propaganda, att gynna era intressen.

Jag noterar också att du är helt ointresserad av att lärare systematiskt gynnar och värderar flickor högre - det är ganska talande. Lärare har en mycket stor betydelse för elever och om något kan döda ett intresse för skolan är det att bli orättvist behandlad. Det enda rätta är en betygssättning som görs på helt objektiva grunder och enbart utifrån kunskap och inte kön, etnicitet eller social tillhörighet.
Jag har läst och förstått, att du inte läser mina inlägg alls och inte förstår vad som står i dem.

Ditt intresse av pojkars skolgång begränsar sig uppenbarligen enbart till att användas som antifeministisk propaganda. Dvs ngt du drar upp ur ett skåp när en feminist nämner skolan och flickor. Men helt ärligt ger blanka sjutton i pojkarnas skolgång egentligen?

Mitt intresse av pojkars skolgång är väldigt aktuellt eftersom jag har en pojke i skolgång (men ingen flicka) och jag på riktigt PÅ riktigt! störs av att Lärare systematiskt gynnar flickors skolgång och missgynnar deras självförtroende och talutrymme samtidigt som de systematiskt missgynnar pojkars uppfostran, empatiska förmåga, rätt att inte bli slagna av klasskamrater, och rätt till att lära sig saker i skolan.

Tror du att du skulle kunna förstå, försöka förstå att alla kvinnor inte är feminister. Och att en kvinna som tycker om snälla söta flickor och inte gillar bråkiga pojkar knappast är feminist. Eftersom det hon gillar hos "snälla söta flickor" är en könsroll och det hon inte gillar hos "bråkiga pojkar" är en könsroll. Jag tror helt ärligt att Lady Dahmer skulle vara mer rättvis mot pojkarna i klassrummet i så fall och gynna pojkarna på samma villkor som flickorna.
 
Vilket parti ska då en uttalad feminist rösta på?
FI säger sig vara Sveriges första feministiska parti, alltså är alla de andra partierna ickefeministiska?
De flesta andra partierna säger sig vara feministiska...
Allt detta bara för att begreppet feministisk är så luddigt att kostymen passar de flesta.
Därför är jag ingen feminist, jag vet vad jag står för, och jag vill kunna argumentera för det. Och då duger inte ett luddigt epitet liknande feminist.

Att jag kan acceptera en del av det som feminister säger sig stå för är ju lätt att förstå eftersom feminismen överlappar i stort sett hela den politiska världen i Sverige. Av samma skäl är det förståeligt att jag tar avstånd från annat som säger sig vara feministiskt.

Att det är många som följer frälsaruppropet "Feminism" och som nyfrälsta försvarar begreppet in absurdum är väl heller ingen ny företeelse.

Rörelsen har rätt att verka i min värld. Då jag stöder tanken på demokrati och individers rätt till egna åsikter, gäller allt från nynassar till kommunister, allt från fundamentalister till feminister.
Så länge man verkar med respekt för andras åsikter. Och där klämmer ju som bekant ofta skon:angel:
 
Jag har läst och förstått, det du för fram är feministisk propaganda, en stereotypisk bild som har väldigt lite med verkligheten att göra och med samma syfte som all propaganda, att gynna era intressen.

Jag noterar också att du är helt ointresserad av att lärare systematiskt gynnar och värderar flickor högre - det är ganska talande. Lärare har en mycket stor betydelse för elever och om något kan döda ett intresse för skolan är det att bli orättvist behandlad. Det enda rätta är en betygssättning som görs på helt objektiva grunder och enbart utifrån kunskap och inte kön, etnicitet eller social tillhörighet.
Helt ärligt övergår det mitt förstånd varför män är så ointresserade av pojkars situation i skolan utöver när de vill kontra feminister.

Och du har inte ens berättat för mig hur det är lärarnas fel att pojkarnas pappor inte läser högt för sina söner och inte läser böcker hemma. Det vet man gynnar läsutveckling, men allt färre läser högt för barn och läser minst högt för pojkar. Det vet man att det gynnar läsutveckling att föräldrar ses läsa en bok, men pappor förnekar sina söner att se pappa läsa en bok. Män läser allt mindre böcker.

Föräldrar pratar mindre med små pojkar än med små flickor. Pappor är också föräldrar, varför pratar de inte mycket med sina små pojkar då? Det missgynnar talutvecklingen att föräldrar pratar mindre med dem.

Män söker inte till lärarutbildningen, så det blir ett underskott på manliga förebilder i skolan.

Hur är det lärarnas fel? Hur känner du att du vill göra för att förbättra pojkars situation i skolan, om man sparkar hälften av kvinnliga lärare så har vi inga lärare alls? För män har inte sökt utbildningen? blir det bättre?

Hur är det här kvinnornas fel?
 
Av den enkla anledningen att jag har så svårt att få ihop det med individens frihet. Om man tycker att kvinnor som grupp borde ha lika rättigheter som män talar man ju i kollektiva termer och begrepp. Och det går liksom emot den grundläggande tanken om individen som sin egen lyckas smed, det är ju därför som man är emot kvotering eftersom det då så tydligt handlar om grupp och kollektiv av människor. Jag trodde att moderaterna inte gillade sådant. Tydligen har jag fel.
Fast så funkar inte moderaternas politik. Det är ju inte så att man vill att alla människor ska ha individuella lagar och regler heller. Självklart har man ett grupptänk i väldigt många frågor.

Jag kan bara tala för mig själv i den här frågan, men det som gör att jag motsäger mig många vänsterfeministers åsikter är att de ofta är "tvingande" och därmed går emot själva idén om jämställdhet. Ta kvotering som exempel, där väljer man fortfarande någon på grund av kön istället för bäst lämpade individ. Om feminism handlar om att ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, måste man ju se bortom könet. Man måste se till situationen och individen. Ta bort tanken på att det man har mellan benen ska påverka åt något håll.
 
Vilket parti ska då en uttalad feminist rösta på?
FI säger sig vara Sveriges första feministiska parti, alltså är alla de andra partierna ickefeministiska?
De flesta andra partierna säger sig vara feministiska...
Allt detta bara för att begreppet feministisk är så luddigt att kostymen passar de flesta.
Därför är jag ingen feminist, jag vet vad jag står för, och jag vill kunna argumentera för det. Och då duger inte ett luddigt epitet liknande feminist.

Att jag kan acceptera en del av det som feminister säger sig stå för är ju lätt att förstå eftersom feminismen överlappar i stort sett hela den politiska världen i Sverige. Av samma skäl är det förståeligt att jag tar avstånd från annat som säger sig vara feministiskt.

Att det är många som följer frälsaruppropet "Feminism" och som nyfrälsta försvarar begreppet in absurdum är väl heller ingen ny företeelse.

Rörelsen har rätt att verka i min värld. Då jag stöder tanken på demokrati och individers rätt till egna åsikter, gäller allt från nynassar till kommunister, allt från fundamentalister till feminister.
Så länge man verkar med respekt för andras åsikter. Och där klämmer ju som bekant ofta skon:angel:
Helt ärligt så kan ju en uttalad feminist rösta på vilket som helst av majoriteten av partierna, eller inget av dem. Rent feministiskt vill de flesta åt samma håll, men olika vägar dit. Med tanke på att lagar och regler kommit ganska långt och de har en trevlig attityd om än kanske inte så mycket dådkraft. Det finns ett eller kanske rent av två partier som kan undvikas däremot, men jag tror det nämns i en del andra trådar...

Själv skulle jag dock aldrig komma på tanken att rösta på F!, visst de startade med en god tanke och en mittposition men det finns nog ingenting som lockar mig hos F! idag. Men det är ok om det lockar någon annan.

Vilket parti ska en humanist rösta på?
 
Vilket parti ska då en uttalad feminist rösta på?
FI säger sig vara Sveriges första feministiska parti, alltså är alla de andra partierna ickefeministiska?
De flesta andra partierna säger sig vara feministiska...
Allt detta bara för att begreppet feministisk är så luddigt att kostymen passar de flesta.
Därför är jag ingen feminist, jag vet vad jag står för, och jag vill kunna argumentera för det. Och då duger inte ett luddigt epitet liknande feminist.

Att jag kan acceptera en del av det som feminister säger sig stå för är ju lätt att förstå eftersom feminismen överlappar i stort sett hela den politiska världen i Sverige. Av samma skäl är det förståeligt att jag tar avstånd från annat som säger sig vara feministiskt.

Att det är många som följer frälsaruppropet "Feminism" och som nyfrälsta försvarar begreppet in absurdum är väl heller ingen ny företeelse.

Rörelsen har rätt att verka i min värld. Då jag stöder tanken på demokrati och individers rätt till egna åsikter, gäller allt från nynassar till kommunister, allt från fundamentalister till feminister.
Så länge man verkar med respekt för andras åsikter. Och där klämmer ju som bekant ofta skon:angel:
Vet du, jag tycker det är jättebra att du inte kallar dig feminist. Du har upprepat i den här tråden visat att du verkligen inte delar de feministiska grundtankarna. Så håll dig till att kalla dig demokrat eller hur det nu var :up:

Och feminister får väl rösta på vilket parti de vill. Feminism är inte partibundet.
 
Fast så funkar inte moderaternas politik. Det är ju inte så att man vill att alla människor ska ha individuella lagar och regler heller. Självklart har man ett grupptänk i väldigt många frågor.

Jag kan bara tala för mig själv i den här frågan, men det som gör att jag motsäger mig många vänsterfeministers åsikter är att de ofta är "tvingande" och därmed går emot själva idén om jämställdhet. Ta kvotering som exempel, där väljer man fortfarande någon på grund av kön istället för bäst lämpade individ. Om feminism handlar om att ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter, måste man ju se bortom könet. Man måste se till situationen och individen. Ta bort tanken på att det man har mellan benen ska påverka åt något håll.
Ja just kvotering är ju en sån typisk fråga som många feminister tycker olika om.
Och kvotering kan i sig vara ganska komplext, man kan vara för eller emot det i olika sammanhang men inte i andra.

Jag är tex helt för en fullständigt kvoterad föräldraförsäkring, särskilt stärkt av att jag nyligen läst in mig på forskningen på området där det blir väldigt tydligt att föräldraförsäkringar med valfrihet fullständigt misslyckas i att få män och kvinnor att dela lika på föräldraledigheten på gruppnivå. På gruppnivå tar män nämligen inte mer än pappakvoten och det syns tydligt i internationella studier när man jämfört olika länders föräldraförsäkring och uttag av dagar.

Kvotering i tex arbetsliv och styrelser tycker jag är en mer komplex fråga. Jag ser ju att vi inte lyckas så himla bra utan kvotering men jag ser också att ett kvotsystem kan bli väldigt stelbent och stolpigt.
I slutändan är det för mig tydligt att vi ibland måste tvinga igenom förändring om det är saker som vi finner tillräckligt viktiga. Vi är så hårt påverkade att det är svårt att bryta mönstret annars.

Jag är ju dock tydligt vänsterorienterad i min partipolitiska ställning också så det är väl inte så konstigt att jag är mer ok med kvoteringens negativa följder än någon som är mer mitt- eller högerorienterad. Då har man säkert andra lösningsförslag som även de kommer med för- och nackdelar!
 
Helt ärligt så kan ju en uttalad feminist rösta på vilket som helst av majoriteten av partierna, eller inget av dem. Rent feministiskt vill de flesta åt samma håll, men olika vägar dit. Med tanke på att lagar och regler kommit ganska långt och de har en trevlig attityd om än kanske inte så mycket dådkraft. Det finns ett eller kanske rent av två partier som kan undvikas däremot, men jag tror det nämns i en del andra trådar...

Själv skulle jag dock aldrig komma på tanken att rösta på F!, visst de startade med en god tanke och en mittposition men det finns nog ingenting som lockar mig hos F! idag. Men det är ok om det lockar någon annan.

Vilket parti ska en humanist rösta på?
Jag skrev för ett antal inlägg sedan att både socialdemokrater och Leninister har samma mål, socialismen. Men att de är oense om vägen.

Vad det gäller humanism så exkluderas väl ngr partier då dessa partier har inslag av historiskt sett inhumant agerande.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 830
Senast: Tonto
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 461
Senast: Grazing
·
  • Låst
Samhälle Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några...
68 69 70
Svar
1 380
· Visningar
45 408
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Säng
  • Vad gör vi? Del CCV
  • Tjockistråden 4

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp