Det finns så många fördomar kring äs, saken är den att vad jag fått lära mig i behandlingar är att det bara är 6% av alla med äs som har anorexi och är underviktiga, sen har ungefär 12% bulimi och den stora majoriteten har äs uns och uppfyller antingen inte alla kriterier för dom diagnoserna eller lider av andra ätstörningar som t.ex. hetsätning. Så även om du känner dig ensam så är du inte det.
Att du skriver här, att du pratar om det betyder jätte mycket, det behövs fler som vågar och kan sprida den kunskapen.
Sen tror jag klimatet håller på att förändras lite och har gjort det ett tag men inte i samhället kanske men inom viss vård på vissa håll men det verkar bara gälla om man har tur så det är lite av ett lotteri, jag vet att väldigt många tyvärr bemöts sämre inom vården där man hade hoppats på mycket bättre förståelse. Människor i samhället vet ofta väldigt lite men där är det inte så konstigt eftersom det som media skriver om och visar upp bilder på magra och sjuka människor och vad dom väger vilket även för mig med anorexi är sjukt jobbigt och triggande.
Men jag har gått i dagvård 10 gången sen 2007 och det är faktiskt flera av dom som går där som har bulimi och antingen är normalviktiga eller lite större men också dom som har en annan äs som är överviktiga. Jag tycker det är sjukt jobbigt med anorexin för vad jag än söker vård för så kopplar dom det till anorexin och tar mig inte på allvar och lyssnar inte och jag kan tänka mig att det är så även om man är överviktig?
Det har gjort att när jag t.ex. var inlagd på sjukhuset för anorexin så hade jag jätte mycket problem med magen, hade sjukt ont, var förstoppad större delen av tiden och när jag lyckade gå på toa var det fullt med blod, VC hade skickat prover för dom problemen för jag var där precis innan jag blev inlagd, men Psyk vägrade kolla på dom och sa att mina extrema smärtor var något jag hittade på för att få laxermedel eller annat. Dom sa att det inte fans några provsvar och jag tjatade och tjatade på Psyk men dom bara nekade allt så till slut ringde jag VC och dom sa att dom var registrerade för 6 veckor sedan men ändå fick jag fick kämpa ännu mer på Psyk och när jag väl fick den där undersökningen så visade det sig ju att hela min tarm var full av blödande sår
Men det är lite OT men ville bara visa på hur jäkla dum och okunnig vården är kring ätstörningar utanför den specialiserade vården.
En sak jag tycker visar på förändring är att behandlingshemmet jag bott på 3 gånger hette dom första gångerna anorexicenter men sist jag var där 2016-2017 hade dom bytt namn till ätstörninscenter vilket jag tycker är jätte bra och vidgar vyerna lite. Så förhoppningsvis kommer du bemöttas bättre nu.
Min extra syster lider av ganska extrem fetma och när hon sökte hjälp visade proverna att hon är i riskgruppen för diabetes typ 2 och att det är farligt för hjärtat och det sliter på kroppen och att om hon inte ändrar livet kanske hon inte blir så gammal, hon är 43 år och att då få ett sådant besked är väldigt väldigt tungt. Istället för att skicka en remiss till dietist eller samtalskontakt eftersom hennes vikt är grundat i en väldigt problematisk och svår situation med maten så sa läkaren att om hon vill gå ner i vikt och bli frisk så ska hon bara leva på bönor resten av livet, hon fick äta en halv avokado men sen bara bönor resten. Jag blev fly förbannad när hon berättade om det. Jag sa att det är ohållbart, hon höll i i två veckor sen sprack det vilket inte förvånade mig alls. Enligt mig behövde hon hjälp från grunden, att reda ut och jobbande med det som problemen berodde på och få rätt hjälp med hur och vad hon ska äta med hjälp av samtalskontakter och dietist.
