Det måste vara väldigt svårt att navigera sig Stjarnhimmel. För det är som du säger, jag har aldrig heller läst nåt litteratur som tar upp hur man går ner i vikt för att det behövs vid ätstörningar. Väldigt klurigt. Det viktigaste är ju att minska ätstörningen (och det verkar du ha lyckats med!) men som du skriver, en kraftig övervikt för ju med sig vissa risker. Vad har dina behandlare sagt om detta?
Ja..... Jag känner att de inte har några svar eller några direkta tankar om det. Det de sa hela tiden i början är att när du kommer sluta hetsäta så kommer din kropp komma i balans och du kommer naturligt att gå ned i vikt.
Under de här två åren som jag har gått där så har jag gått upp tio kilo, vilket är en katastrof när man är rejält överviktig. Jag är 160 cm lång och väger nog nästan 130 kg. Det är inte hälsosamt. Så ja... jag har slutat hetsäta. Men fortfarande många gånger per dag har jag ju kvar impulsen att hetsäta. Skillnaden nu är att jag börjar äta på samma sätt som förut men att jag inte fortsätter lika länge- jag avbryter fortare. Och framförallt så avbryter jag nu när jag börjar få ont i magen då det förut triggade mig. Och förut så kompenserade jag genom att inte äta på ett par dagar och där har jag insett att jag inte ska göra det utan nu kommer jag fortfarande tillbaka till att äta måltider.
Jag har ett matschema där jag ska äta;
frukost
mellanmål
lunch
mellanmål
middag
ev mellanmål
Och då om man överäter fika/ sött varje dag så blir det för mkt. En av kriterierna för hetsätning är att man ska ha hetsätit de senaste tre månaderna vilket jag inte har. Så ja- det är en stor framgång men jag känner att det inte är så enkelt att bara för att man inte längre passar in i tex hetsätningskriterier så är allt bra.
Jag kommer efter utskrivning gå i deras eftervård vilket innebär att vi kommer höras efter en månad, efter tre månader och sen efter ett halvår. De har sagt att om jag vill kan de remittera mig till en överviktsenhet. Men när jag fått reda på info om det så känns det inte rätt- för där är det fokus på viktnedgång. Och jag klarar inte det. Jag vill bli gå ner i vikt för att undvika sjukdom- men jag klarar inte av att vara på ställen som fokuserar på vikt eller prata om kalorier eller vikt. Så numera har jag blivit väldigt försiktig med vilka som jag pratar om dessa saker om. Eftersom det är känsligt för mig så kommer de flesta människor prata på ett sånt sätt som triggar mig.
Jag gick under ett år till och från hos en psykolog på psykiatrin på kommunen. Det var jag som bad om remiss dit då ätstörningsenheten inte har psykolog där på mottagningen. Det var bra för mig att få vissa insikter om hur jag reagerar och vad mat etc innebär. Jag har också tagit kontakt med sjukgymnast där så jag går på yoga och vattengympa. Min tanke är att satsa på mitt mående rent allmänt, och den typen av saker hjälper mig att få mindre oro, mindre ont av min fibromyalgi och IBSmage etc. Jag har också kontaktat psykiatrin igen och står på kö för att gå i KBT- terapi under några gånger till. Jag har också fått medicin anti-depp och ångestdämpande som jag tänker fortsätta med.
Jag förstår att alla människor är olika och behöver olika saker men ibland önskar jag att det fanns en mer upparbetad väg. Nu känns det som jag själv får hitta saker och det kan väl vara bra men ibland är det svårt att veta vad man behöver. Tills för ett par år sen fattade jag inte ens att det var en ätstörning jag hade utan när jag började på mottagningen för två år sedan så svarade jag att jag "mådde jättebra och inte hade någon psykisk ohälsa. Men jag behöver ha mer disciplin och skärpa ihjäl mig så kan någon ge mig ett kort svar på vad jag ska göra då."
Men det är ju en lång resa... en intressant sådan. Men ibland känns det lite ensamt. Tex har ätstörningsmottaningen egenerfarna dvs sådana som själva haft ätstörningar som man som patient kan få prata med. Men de har ingen som haft hetsätningsstörning och nu är frisk. Jag har frågat om de ändå kan se om de kan hitta någon som gått där för hetsätning och ses som frisk idag även om det inte är en som formellt är anställd som egenerfaren. Så hoppas jag kan få prata med någon sådan.
Jag har även haft kontakt med Frisk och fri och hade en mentor genom det men de hade inte heller några med hetsätningsproblematik... Det finns många böcker där folk skriver om anorexi eller allmänt om ätstörningar men väldigt lite om hetsätning. Det finns två böcker som används i behandling men även där handlar det bara om att " det sitter i din hjärna- sluta vara perfektionist och sluta bry dig om vad du väger." och inget om situationen som jag beskriver ovan.
Så jag känner att det är så i skymundan... och som att man måste uppfinna vägen själv... Som tur är har jag träffat några med likande problematik på mottagningen och på facebook. Och de berättar nästan alla om att de tänker lika som mig.