Sv: Vall- och boskapshundtråden.
Här kommer en liten presentation av min flock, som består av fyra beauceronhanar.
Från vänster i bild är det:
Kenzo - LPI LPII LPIII SE LCH Roseole's Tarte Lintzer - som nu uppnått den aktningsvärda ålder 10 år. Han är min första beauceron och min första tävlingshund och målet med honom var lydnadschampionat vilket vi ju också fixade. Han är en liten och nätt hane - en av de minsta jag sett faktiskt men ändå över min.måttet - och oerhört snäll och vänlig och därtill mycket social och öppen med både folk och fä. Han är i grund och botten ganska lat och jobbade inte benen av sig direkt, men var ändå alltid rolig att träna och tävla med då han gjorde bra, om än inte toppen, insatser. Han är även uppflyttad till lägre klass (appellen tog vi i rapport) men pga skottberördhet som kom vid 4-5 års ålder samt att matte är mer lydnadstok än brukstok så fortsatte vi inte med det. Kenzo kastrerades vid ca. 6 års ålder, han har opererat bort tonsillerna efter att ha gått med kronisk tonsillit lääänge i unga år (det gick helt enkelt inte att upptäcka den förrän han sövdes och man gick ner i halsen och tittade) men i övrigt har han varit frisk och fräsch förutom lite småskador här och där. Han är röntgad med B/C (slapp led) och 2:a på båda armbågarna men har ändå hållit sig fräsch i alla år. Har nyligen fått börja simma för att hålla sig i trim och det tycker han är jättekul.
Kenzo är mormorsbror till bröderna Sigge och Garibaldi.
Till höger om Kenzo har vi
Garibaldi - Goosewood's Garibaldi - som är 3 1/2 år och min nuvarande tävlingshund. Pga att jag själv inte varit helt frisk och kry har vi inte kommit riktigt så långt som jag hade hoppats, men vi har tävlat appellen i spår och är uppflyttade och vi har även startat lydnadsklass 2 med så där lyckat resultat... nya tag i vår.
Garibaldi är en otroligt trevlig hund, mer eller mindre min "drömhund" faktiskt. Pigg och glad, väldigt livlig men med förmåga att samla ihop sig när det behövs, vänlig och trevlig i umgänget med andra hundar, social med folk (men gillar INTE veterinärer för de ger sprutor och G har lite sprutskräck...). Om matte kan få tummarna loss i år så ska vi komma vidare i lydnadsklasserna och även starta lägre klass spår. Garibaldi har varit frisk och kry förutom att han fått tonsillerna bortopererade vid 1 års ålder. Han är röntgad A/ua.
Nästa hund i raden är
Chili - LPI LPII Roseole's Ag Brochet En Blanquette - som är 8 1/2 år nu. Han är kusin till Kenzo - något som man inte skulle kunna tro med tanke på storleken; Chili är lite av en "ponny" med sina ca 73 cm (maxmåttet för rasen är 70...). Han är kastrerad för några år sedan pga återkommande prostataproblem, i övrigt frisk som en nötkärna. Röntgad B/ua. Lika stor som Chili är fysiskt, lika liten är han i själen... han är en otroligt mjuk hund, tycker att konflikter är det otäckaste som finns. Tyvärr blev han påhoppad under platsliggningen på vår andra lydnadstävling för många år sedan och därefter har platsen aldrig riktigt fungerat. Chili är helt enkelt inte trygg med att ligga bland främmande hundar och detta gjorde att jag hösten 2009 fick ge upp tävlingskarriären med honom. Idag tränar vi mest på kul och han är en aktiv och glad "pensionär" och en bortskämd älskling som sover i sängen hos oss, med egen kudde...
Chili är för övrigt morbror till bröderna Garibaldi och Sigge.
Sist i raden och också sist in i flocken är Garibaldis kullbror
Sigge - Goosewood's Hoche. När bröderna var 9 månader gamla blev Sigge utannonserad av sin dåvarande ägare då de påstod att de inte hade tid med honom längre. Vi kan väl säga som så att jag tror att det snarare var så att de inte kunde hantera honom.... Båda bröderna är rejält livliga, intensiva hundar, Sigge har dessutom rejält med kamplust och föremålsintresse, hos Garibaldi är det inte riktigt lika utpräglat även om det helt klart finns där. Så Sigge blev nog för mycket för sina ägare. Vi köpte honom med sikte på att försöka hitta ett bra hem till honom men då det visade sig att han har en del brister (huruvida medfödda eller förvärvade är svårt att säga - jag gissar på medfödda svagheter som sen ökats på pga felaktigt bemötande) så var han inte så lätt att omplacera kände vi utan han fick stanna här. Sigge är kastrerad då vi misstänkte att det skulle bli enklare att ha två jämnåriga hanar om en var kastrerad. Sigge är också än så länge en frisk och kry hund och är röntgad B/ua. Han är tyvärr ganska ljudberörd men det har blivit mycket mycket bättre med träning. I dagsläget vet jag inte om vi kommer att tävla, men i så fall blir det i lydnad.
Flocken fungerar hyfsat väl tillsammans, även om man får se upp lite med bröderna då det har varit en del mindre incidenter, det är Sigge som med sitt dåliga hundspråk (han hade tydligen inte träffat andra hundar nästan alls från det att han lämnade uppfödaren tills det att vi hämtade honom) ibland överreagerar och "dammar på" brorsan. Garibaldi har tålamod men det finns gränser. Sen hade "gamlingarna" en del konflikter ett tag efter att båda blivit kastrerade, men det har försvunnit igen och jag tror att det helt enkelt var så att det tog lite tid för dem att stabilisera sig efter kastreringen.
På tal om rubriken på tråden - jag har inte testat vallning med mina men uppfödaren till bröderna behöll en tik ur kullen och vallar med henne, de har egna får och håller på ganska mycket med vallningen, tiken har tagit tre AHBA-titlar och är tydligen mycket duktig. Jag är helt klart sugen på att testa men det känns som att tiden inte räcker till... med fyra hundar så har jag nog med att träna lydnad, spår och uppletande.
