Vad sysslar vi med? Del XVII

[mandalaki]

Ja det har jag insett nu idag här.
Att jag tror han säkert älskar mig och har det känslorna. Men han visar det på ett annat sätt än jag gör.
Och då är frågan om vi känner att vi inte passar ihop eller hur vi ska göra... För det är samtidigt inte schysst att jag ska kräva att någon ska förändra sig för att jag tycker att han borde göra det.

Men det gör ont att tänka på detta.
För det finns ju stunder som är bra. Och väger det upp? Om jag accepterar att han är såhär....räcker det för mig?

Det beror väl på hur viktigt empati och medkänsla är för dig. Som jag ser är det något man har, eller så har man det inte. Och han verkar ha rätt lite av det.

Han kanske kunde "träna sig" om du sa "det är viktigt för mig att du visar medkänsla när jag är ledsen". Men för mig skulle det vara kört ändå. Empati ska man visa av sig själv, inte mekaniskt för att någon bett en.

 

[Kilauea]

Ska ta en dusch, sen promenad med byrackorna i solen och sen har jag lovat en kompis att hjälpa henne med en uppgift i en kurs hon läser just nu.
Sen är det yoga ikväll. Lär vara trött sen

 

[stjarnhimmel]

Jag säger så här, det finns nog ingen som är perfekt på denna jord.

Nä.. börjar känna att det är så svårt att hitta någon som man fungerar med på alla plan.

 

[stjarnhimmel]

Det beror väl på hur viktigt empati och medkänsla är för dig. Som jag ser är det något man har, eller så har man det inte. Och han verkar ha rätt lite av det.

Han kanske kunde "träna sig" om du sa "det är viktigt för mig att du visar medkänsla när jag är ledsen". Men för mig skulle det vara kört ändå. Empati ska man visa av sig själv, inte mekaniskt för att någon bett en.

Detta är intressant för igår tänkte jag bara att "det är ju självklart att man ska reagera si och så när ens partner är ledsen". Och jag tänkte att jag fick ju den reaktion jag ville ha av mina vänner.
Men sen inser jag ju att han reagerar inte fel.. utan reagerar annorlunda än vad jag är van vid i min familj och bland mina vänner.

Frågan är ju om det blir bra om han "lär sig" att säga vissa saker för att det är det han vet att jag vill höra. Jag tror inte det skulle kännas bra.
Det är intressant också för jag kom på att en vän berättade för en tid sedan om sitt ex. Han hade en diagnos. Och han reagerade ofta som det jag har berättat om här. Det hände att folk tyckte att han var känslokall och inte förstod varför han inte visade empati.

 

[Ninnurur]

@ASKAPLASKA - fina Ärt! tänk om jag kunde stoppa henne i trädgården

 

[mandalaki]

Detta är intressant för igår tänkte jag bara att "det är ju självklart att man ska reagera si och så när ens partner är ledsen". Och jag tänkte att jag fick ju den reaktion jag ville ha av mina vänner.
Men sen inser jag ju att han reagerar inte fel.. utan reagerar annorlunda än vad jag är van vid i min familj och bland mina vänner.

Frågan är ju om det blir bra om han "lär sig" att säga vissa saker för att det är det han vet att jag vill höra. Jag tror inte det skulle kännas bra.
Det är intressant också för jag kom på att en vän berättade för en tid sedan om sitt ex. Han hade en diagnos. Och han reagerade ofta som det jag har berättat om här. Det hände att folk tyckte att han var känslokall och inte förstod varför han inte visade empati.

För inte längesedan frågade jag någon här vad hennes sambo, med diagnos, lärt sig för att klara sociala spelregler. Det var jätteintressant. Nu tog hon inte upp just "trösta" när någon är ledsen men det hade kunnat vara en sådan grej att lära sig. Dock - för MIN del skulle det inte funka. Det ska inte komma mekaniskt, det ska komma av sig själv för att den andre faktiskt KÄNNER det hen säger, inte har lärt sig att det är vad man bör säga.

Och om man skulle intala sig att "han har nog en diagnos" så tror jag ändå inte att det funkar i längden, om empati och medkänsla är viktigt för en.

 

[Raderad medlem 6459]

Det ska inte komma mekaniskt, det ska komma av sig själv för att den andre faktiskt KÄNNER det hen säger, inte har lärt sig att det är vad man bör säga.

Och då undrar jag, @stjarnhimmel - var det så verkligen att han inte kände någon medkänsla alls eller var det att han inte visste hur han skulle uttrycka den? För mig är skillnaden stor där.

 

[mandalaki]

Och då undrar jag, @stjarnhimmel - var det så verkligen att han inte kände någon medkänsla alls eller var det att han inte visste hur han skulle uttrycka den? För mig är skillnaden stor där.

Det har du nu faktiskt rätt i!

Fast jag har för mig att @stjarnhimmel skrev att han sa Jaha och sedan började prata om något lättsamt. Det hade jag inte grejat.

 

[stjarnhimmel]

Och då undrar jag, @stjarnhimmel - var det så verkligen att han inte kände någon medkänsla alls eller var det att han inte visste hur han skulle uttrycka den? För mig är skillnaden stor där.

Han sa "jaha.. ja själv har jag ont i halsen så jag ska gå och lägga mig nu. Hoppas jag kan sova bättre i natt. Förresten- kunde du träffas på söndag"

Något sådant.
När jag pratade med honom om det igår på telefon så bad han om ursäkt och sa att det är klart att han bryr sig om mig och förstår att jag var ledsen.

 

[avslutat medlemskap]

Huvudet på spiken!

Frågan är ju om det räcker för mig. Sen tänker ju jag också att jag kan ju inte kräva att någon ska vara på ett annat sätt heller. Bara för att jag tycker att han borde ha reagerat på ett annat sätt...

Det där är den största anledningen till att jag valt att leva ensam, jag förväntas en massa saker jag inte kan leva upp till och då är jag mycket hellre ensam än att någon blir besviken på mig. Jag åker dit jag vill-när jag vill, träffar vem jag vill utan att behöva förklara mig, låser min dörr om jag vill och lever som JAG vill och inte som jag förväntas leva eller efter nån j*vla norm.

 

[Malin_L]

Är satt på datortjänst. Mamma är i fjällen och lillebror i skolan, och dom kräver biljetter till Eurovision. Släpps om typ 45 sekunder

För mig gick det inge bra

 

[bumpo]

Jag gillar min vc när det gäller hur de hanterar mig och min situation just nu. FK däremot är en annan femma. *suck* Men nu löser det sig förhoppningsvis på fredag.

 

[stjarnhimmel]

Det där är den största anledningen till att jag valt att leva ensam, jag förväntas en massa saker jag inte kan leva upp till och då är jag mycket hellre ensam än att någon blir besviken på mig. Jag åker dit jag vill-när jag vill, träffar vem jag vill utan att behöva förklara mig, låser min dörr om jag vill och lever som JAG vill och inte som jag förväntas leva eller efter nån j*vla norm.

Ja ibland känns det svårt att få till det.

 

[Raderad medlem 6459]

@stjarnhimmel @mandalaki Ja, då är jag skeptisk. Alltså, hade hans initiala reaktion varit kass men att sen när du stjärnhimmel tar upp det med honom säger "men gud förlåt! jag blev så ställd och är så kass på att säga rätt saker så jag fick inte ur mig nåt vettigt alls men givetvis är jag SÅ ledsen för din skull" hade jag, om jag verkligen tyckte om honom, tänkt att det för min del inte hade varit så farligt. Men det beror så mycket på allt tycker jag, hur era konversationer såg ut, hur du uppfattar honom i vanliga fall, hur han är som person.

Min partner har vid ett par tillfällen uttryckt sig klumpigt när jag behövt hans stöd. Då har det på inget vis berott på att han har bristande empati utan endast att han, när vi lärde känna varandra, var livrädd för att säga "fel" sak och därför blev helt ställd och tyst. Vi redde ut det väldigt snabbt och framförallt blev han säkrare på sig själv och mindre orolig för att fucka upp.

 

[ASKAPLASKA]

@ASKAPLASKA - fina Ärt! tänk om jag kunde stoppa henne i trädgården

Det hade hon älskat
Jag har ställts inför följande:
Min ridhäst är gammal och behöver avlastning då jag vill ha ut mer av ridningen men hon är min prinsessa och ska vara hos mig så länge hon lever.
Jag kan inte ha tre hästar och ponnyn är för liten för mig att rida på.
Jag har aldrig sålt eller gjort mig av med ett djur annat än pga hög ålder och sjukdom så detta känns helskumt

 

[mandalaki]

När jag pratade med honom om det igår på telefon så bad han om ursäkt och sa att det är klart att han bryr sig om mig och förstår att jag var ledsen.

Utifrån det där hade jag nog sett hur han hanterade det nästa gång situationen kommer upp. Visar han bättre medkänsla då, så hade jag skrivit det på begynnelsestadiet-kontot. Allt blir inte "rätt" i början.

 

[stjarnhimmel]

@stjarnhimmel @mandalaki Ja, då är jag skeptisk. Alltså, hade hans initiala reaktion varit kass men att sen när du stjärnhimmel tar upp det med honom säger "men gud förlåt! jag blev så ställd och är så kass på att säga rätt saker så jag fick inte ur mig nåt vettigt alls men givetvis är jag SÅ ledsen för din skull" hade jag, om jag verkligen tyckte om honom, tänkt att det för min del inte hade varit så farligt. Men det beror så mycket på allt tycker jag, hur era konversationer såg ut, hur du uppfattar honom i vanliga fall, hur han är som person.

Min partner har vid ett par tillfällen uttryckt sig klumpigt när jag behövt hans stöd. Då har det på inget vis berott på att han har bristande empati utan endast att han, när vi lärde känna varandra, var livrädd för att säga "fel" sak och därför blev helt ställd och tyst. Vi redde ut det väldigt snabbt och framförallt blev han säkrare på sig själv och mindre orolig för att fucka upp.

Jag kan absolut förstå att man blir ställd och inte vet vad man ska säga. Eller om man tex tänkte på något annat så väntar man sig kanske inte att partnern var ledsen och att något hänt.
Men om man inte kommer på något då kan man tex skicka ett sms någon dag senare. Nu hände detta i torsdags och vi pratade först i söndags kväll. Vi skickade något sms under dagarna däremellan.
Men om man tex blev ställd hade jag uppskattat ett samtal eller sms någon dag efter där man frågar hur det är.

 

[stjarnhimmel]

Utifrån det där hade jag nog sett hur han hanterade det nästa gång situationen kommer upp. Visar han bättre medkänsla då, så hade jag skrivit det på begynnelsestadiet-kontot. Allt blir inte "rätt" i början.

Ja det är väl lite så jag har tänkt. Att vänta och se lite hur det blir...
Men som jag skrivit om tidigare är det ju svårt om det blir så att han agerar annorlunda bara för att han vet att jag vill det.

 

[Raderad medlem 6459]

@stjarnhimmel Jag menade inte att var så just för honom, jag bara ville förklara vad som för MIG hade varit en avgörande skillnad i det hela. Just för att jag inte vet hur det sett ut för er så har jag ingen uppfattning om huruvida det där hade varit en dealbreaker för min del.

 

[stjarnhimmel]

Jag kan absolut förstå att man blir ställd och inte vet vad man ska säga. Eller om man tex tänkte på något annat så väntar man sig kanske inte att partnern var ledsen och att något hänt.
Men om man inte kommer på något då kan man tex skicka ett sms någon dag senare. Nu hände detta i torsdags och vi pratade först i söndags kväll. Vi skickade något sms under dagarna däremellan.
Men om man tex blev ställd hade jag uppskattat ett samtal eller sms någon dag efter där man frågar hur det är.

Haha... nu kommer jag på mig själv att säga hur man kan och ska agera...
Som sagt...
det är ju så JAG önskar bli bemött...
Men inte så alla andra önskar eller vill...