Sv: Vad säger ni om dessa hovar?
.
Tack för långt svar. Om du tar med i beräkningen att hästen är en T-märkt förtidspensionär, och har bra perioder och dåliga perioder, är skadan lika 'akut' då? (Jag kriitiserar inte ditt svar, jag vill bara visa på hur svårt det är att göra en korrekt bedömning utan tillgång till veterinärmedicinska metoder och utrustning).
Ja svår fråga är det. Rent generellt är det ju tyvärr lätt att man blir mindre petig med hästar som klassas som "pensionärer", "sällskapshästar", "promenadhästar" eller allmänt sjukt billiga hästar som man får gratis eller köper för runt slaktpriset. Och på ett sätt förstår jag ju inställningen, om man inte har några större krav på hästen så är risken mindre att den "lider" och skulle det ändå gå så långt att den gör det pga bristande veterinärvård väljer nog många att slakta/avliva.
En akut skada ser jag som något som nyligen skett, inte nödvändigtvis akut som i "riktigt illa/brådskande"
Och med den definitionen så är det såklart inte alltid man måste ta ut veterinär för en akut skada.
Om du av en händelse råkat ha equiatriker/kiro/liknande inbokad några dagar efter det hela hände, och denna konstaterar ORDENTLIG snedhet i korset, hur påverkar det?
Ja du. Bra fråga
det beror ju lite på vad equiatriker/kiro/liknande säger i övrigt också. Just på en hälta som uppstått akut, dvs från att vara obefintligt eller inget blivit synbar hälta så skulle jag inte bli lurad att det kommer från snedheten, särskilt inte om det gäller båda bakben.
. Okej, men en halt häst ska alltid till veterinären?
Inte nödvändigtvis. Men det beror på om man snabbt själv kan identifiera orsaken, hur allvarligt det verkar och hur snabbt det går bort. I vissa fall kan jag tycka det är ok att avvakta och ta ut veterinär först om det inte försvinner.
Min tur att ta ett exempel!
Jag skulle rida ut med medryttaren till min pappas häst (kallblodstravare som inte riktigt hajat det där med kroppsspråket). Medryttaren hade ridit för hårt på kusen som inte var van vid tyngden på ryggen så hon ville minsann inte ha upp ryttaren på ryggen, stegrade och vägrade stå still. Min häst tyckte att den behövde uppfostras och började backa mot kallblodet, om jag minns rätt så hoppade jag av för att lättare kunna avvärja backningen, men kallblodet hade redan tolkat det som ett hot, och *pang* så började de sparka på varandra. Kallblodet träffade med en hov på vardera skinkan på min häst. Det började inte blöda utan pälsen försvann, gick inte igenom skinnet möjligen det mest ytliga, dock hade han två fina runda hovmärken på vardera skinka
Dagen efter var den halt. Men eftersom den inte blivit träffad på något känsligt ställe vad vi kunde se och det mest verkade vara akut stelhet i muskeln så avvaktade vi ett par dagar och smörjde bara på salva där pälsen var borta för att det inte skulle bli infekterat om det gått igenom mer än vi trott. Efter det hade gått några dagar var hältan helt borta och den ömmade inte om man tryckte där.
Det är ett exempel på när jag själv tycker det är ok att inte ta ut veterinär.
. Hästen har en hög smärttröskel och anser smärta är för mesar och ansåg inte det var så stora fel på honom nej. Teorierna kring vad det kunde vara gick initialt från övergiftningsreaktion (hästen hade akut diarre någon vecka innan(, till sträckt sig och så vidare spännandes över ett ganska brett spektra av tänkbara diagnoser. Det fanns inget tydligt att gå på, mer än att hästen var halt på VB, där det finns en gammal hasledsdefekt som han är utdömd och T-märkt för. Hältan såg dock ut att sitta lågt.
Och just det hade i det här fallet kunna kraftigt försämra, och göra en dålig prognos nattsvart.
.
DV:s rek var ju absolut boxvila 5 dagar, och sen boxvile med prom vid hand. ÅB efter 2 veckor om ej bra eller klinik. Om bättre inget ÅB:
Inom 2 veckor efter klinikbesök var hästen i princip ohalt. Det innebar ju dock INTE att senan var ett dugg bättre, och ett utsläpp i stor hage då eller en upptrapning av träningen hade kunnat vara förödande.
Det jag vill visa är just hur APSVÅRT det kan vara att för mycket 'lyssna på hästen' och gå på det och yttre tecken när man inte vet. Eller gå efter ev hälta. Donnan med ett galligt knä men ohalt hade ju en rejäl senskideinflammation t ex. Det kunde lika gärna varit en idiopatisk galla och enbart av typen skönhetsfel. Men utan klinikultraljud så hade man inte vetat.
Ja absolut, det är skitsvårt. Jag blir paranoid om jag ser en galla, men samtidigt är jag rädd för att veterinärerna skulle skratta åt mig om jag ville boka tid på klinik för en sån liten sak
Det bästa kanske vore om det var som med tandläkaren - att det dimper ner en tid för undersökning regelbundet och så kan man åka dit och påpeka alla sina paranoida iaktagelser!
Alla hästägare VILL att hästarna ska må bra, och de flesta försöker så gott man kan. Visst kan man som sagt påpeka om man ser att försöken verkar misslyckade och ge tips och råd, men det är så
svårt att vara hästägare (lite som att vara förälder?) med alla: "gör jag rätt nu? tänk om... och ifall..." att man till slut måste inse att man kan göra fel, det är tyvärr lätt hänt, och inte spöa upp sig själv för det utan lära sig av det. Är intentionen god kommer det till slut bli bra, och alla kommer troligen förstöra en häst någon gång på grund av felaktiga beslut/felträning/felhantering/felutfodring/brist i säkerheten eller dylikt. Det är den hårda verkligheten.