Sv: Vad säger ni om dessa hovar?
Pratar nu med djurvårdsinspektör i kommunen.
SVAR: En veterinär kan inte alla gånger läka besvär. Inte heller sätta diagnos. Nu vet inte jag hur pass den här hästen lider. Kan den inte ta sig fram för egen maskin bör den ju få direkt hjälp från auktoriserad veterinär eller klinik. Annars tycker jag nog att hästägarna har gjort aldeles rätt som omedelbart kontaktat hjälp i form av hovslagare när de upptäckte problem med hästens hovar. Sen är ju frågan om denne person som de tänker ta ut till hästen är en meriterad person. Efter som att de inte kan vara helt säkra måste de ju få utlåtande från någon som vet mer, och man får i det fallet ta ut vem som helst såvida hästen inte lider eller behöver akut sjukvård. Men fördel för hästägarna är ju om det är en meriterad person om det senare skulle visa sig att hästen lider.
Jag tog här upp att hästägarna kontaktat veterinärer på 3 olika kliniker och nämnde dessa för honom och vad deras utlåtande varit, lite kort - jag hann inte få med allt. Jag sa att jag frågat om det verkade allvarligt eller akut och att de ej och att de hade svarat att de inte kunde svara på det men att det lika gärna kunde vara någonting annat än njurarna enl en vet. Jag försökte få med vad jag ställt för frågor och vad de svarat.
SVAR: Min uppfattning är att detta inte kan klassas som vanvård efter som att ägarna vidtagit åtgärder omgående när de upptäckt problem. Vid misstanke har man rätt att få ett utlåtande från vem som helst såvida hästen inte lider eller behöver akut vård av veterinär, och att man efteråt kontaktar veterinär vid behov. Efter som att hästägarna dessutom kontaktat tre auktoriserade kliniker och inte fått några bestämda åsikter om att detta skulle kunna vara allvarligt eller akut så har de inte heller gott emot veterinärens rekomendationer utan handlat utifrån vad de har. jag skulle inte kunna klassa detta som vanvård om jag inte kunde påvisa ett akut lidande hos djuret.
Efter ca 15 minuters samtal med omformuleringar av mina frågor osv bad han mig att inte ta illa upp men "nej, detta är inte vanvård enl min uppfattning" Men för ett korrekt utlåtande behöver man ju såklart se fallet i verkligeheten för att kunna garantera att det inte finns någon risk för lidande. Det kan inte han avgöra på telefon.
Pratar nu med djurvårdsinspektör i kommunen.
SVAR: En veterinär kan inte alla gånger läka besvär. Inte heller sätta diagnos. Nu vet inte jag hur pass den här hästen lider. Kan den inte ta sig fram för egen maskin bör den ju få direkt hjälp från auktoriserad veterinär eller klinik. Annars tycker jag nog att hästägarna har gjort aldeles rätt som omedelbart kontaktat hjälp i form av hovslagare när de upptäckte problem med hästens hovar. Sen är ju frågan om denne person som de tänker ta ut till hästen är en meriterad person. Efter som att de inte kan vara helt säkra måste de ju få utlåtande från någon som vet mer, och man får i det fallet ta ut vem som helst såvida hästen inte lider eller behöver akut sjukvård. Men fördel för hästägarna är ju om det är en meriterad person om det senare skulle visa sig att hästen lider.
Jag tog här upp att hästägarna kontaktat veterinärer på 3 olika kliniker och nämnde dessa för honom och vad deras utlåtande varit, lite kort - jag hann inte få med allt. Jag sa att jag frågat om det verkade allvarligt eller akut och att de ej och att de hade svarat att de inte kunde svara på det men att det lika gärna kunde vara någonting annat än njurarna enl en vet. Jag försökte få med vad jag ställt för frågor och vad de svarat.
SVAR: Min uppfattning är att detta inte kan klassas som vanvård efter som att ägarna vidtagit åtgärder omgående när de upptäckt problem. Vid misstanke har man rätt att få ett utlåtande från vem som helst såvida hästen inte lider eller behöver akut vård av veterinär, och att man efteråt kontaktar veterinär vid behov. Efter som att hästägarna dessutom kontaktat tre auktoriserade kliniker och inte fått några bestämda åsikter om att detta skulle kunna vara allvarligt eller akut så har de inte heller gott emot veterinärens rekomendationer utan handlat utifrån vad de har. jag skulle inte kunna klassa detta som vanvård om jag inte kunde påvisa ett akut lidande hos djuret.
Efter ca 15 minuters samtal med omformuleringar av mina frågor osv bad han mig att inte ta illa upp men "nej, detta är inte vanvård enl min uppfattning" Men för ett korrekt utlåtande behöver man ju såklart se fallet i verkligeheten för att kunna garantera att det inte finns någon risk för lidande. Det kan inte han avgöra på telefon.