Vad man har i handen...

[flashlight]

Sv: Vad man har i handen...

Mabuse

Men vad står du för? Har du ridit in hästar själv? Eller rider du inridna hästar? Om du rider in hästar själv, i vilket läge kortar du tygeln. Hur kort tygel? Anser du att du rider med ett färdigt facit att så här rider man, eller rider du med känsla? hur många hästar har du? Tävlar du? Är du framgångsrik?

Vad vill du med din ridning? Är du intresserad av vad jag vill med min ridning?

Vet inte vem du svarar nu för citatet var mitt

Jag står i alla fall för mer klassisk dressyr som inte handlar om att "hålla och trycka på". Jag rider dressyr för att få hästen stark och smidig och välgymnastiserad, bland annat.

Hästen behöver olika mycket stöd beroende på vad jag kräver och var den befinner sig utbildnignsmässigt. Själv rider jag med mycket lätt hand och har ibland svårt att ge tillräckligt stöd när det behövs.
Jag har aldrig en häst hängande i handen. Det finns inte.

Men för att kunna arbeta igenom ryggen, och hela överlinjen, med aktiv bakdel behöver hästen ramen fram, som jag ger. Ju starkare hästen är ju mindre behov av stöd.

Jag upplever det som att den unga hästen söker och vill ha ett stadigt stöd och med stadigt menar jag inte hårt hållande utan att jag möter upp med en stadig, stilla hand där hästen vill ha det.
Inte mixtrar eller glappar. Hästen gillar inte glappande, den får inte tryggheten av ett bra stöd så att den kan utföra det jag begär med en glappande tygel.

Jag vill också uppnå samling, men för det behöver hästen styrka, och det får den genom att arbeta med sina muskler, avspänt och lugnt med handen som lätt stöd.

Men handen är bara en del, sätet, vikten, mm är minst lika viktiga.

Ja jag har utbildat unga häsatr och hålller på med det nu också.

 

[OlleAtlas]

Sv: Vad man har i handen...

Jag menar inte att såga vare sig ridning eller tränare, jag försöker förstå vad det är som skiljer AR/barock/vad man nu kallar det från "vanlig" dressyr? På basis av att den Ar-tränare jag red för menade att det här var helt annorlunda än vanlig ridning minsann, men sen verkade det ju vara likadant ändå?

Under tråden har jag förstått att det verkligen verkar vara en stor skillnad, nämligen att man inom AR inte vill ha kontakt med hästens mun, och då försöker jag förstå varför man vill göra så, vad "vinsten" är, så att säga?

Ytterligare en fråga - det Bent och Spanska ridskolan håller på med är uppenbarligen något annat, eftersom de rider med sträckt tygel när jag sett dem rida. Så vad håller de på med?

Jag rider AR och jag vill ha kontakt med hästens mun. Det vill min tränare att jag ska ha ha, också. En "len" kontakt, brukar hon säga. Men jag vill inte dra i hästens mun och inte låsa den i halsen.

Som jag uppfattat det är det ganska lika inom vanlig dressyr om den är gott riden. Men då jag gick på ridskola fick jag lära mig att rida med mycket mer kontakt. Jag skulle då låta handen gå bakåt och det tycker jag att jag ser då och då bland folk som rider vanligt. Och ibland ser jag helt lösa tyglar, eller tyglar som flaxar hos AR-folk (är själv skyldig till det ibland men inte riktigt med vilje). Jag tror att det missuppfattas till ytterligheterna att "vanliga dressyrryttare" rider med för mycket kontakt, medan vi AR-folk rider helt utan.

OA

 

[OlleAtlas]

Sv: Vad man har i handen...

För övrigt tycker jag att det är mycket trevligt att folk som inte rider AR/barock/klassiskt diskuterar här, om det ger dem och oss något. Men det känns rätt tröttsamt att ständigt mötas av denna trista debatt och attityd. Det generaliseras friskt från båda hållen. Om man nu inte tycker att AR är något att ha, kanske det här inte är rätt forum att hänga på? Jag är rätt less att bli klappad på huvudet som någon slags vilsegången misslyckad typ från den "vanliga" dressyren... Tyvärr känns inte barockforumet som en plats där jag vill diskutera och fråga längre, det skulle vara trevligt med ett fredligt mellanmjölksforum för det.

Det håller jag med om - tyvärr. Vågar inte "skryta", fråga eller annat av viss rädsla att bli sågad för min ridstil.

OA

 

[boella]

Sv: Vad man har i handen...

Själv rider jag med mycket lätt hand och har ibland svårt att ge tillräckligt stöd när det behövs.
Jag har aldrig en häst hängande i handen. Det finns inte.

Men för att kunna arbeta igenom ryggen, och hela överlinjen, med aktiv bakdel behöver hästen ramen fram, som jag ger. Ju starkare hästen är ju mindre behov av stöd.

Jag upplever det som att den unga hästen söker och vill ha ett stadigt stöd och med stadigt menar jag inte hårt hållande utan att jag möter upp med en stadig, stilla hand där hästen vill ha det.
Inte mixtrar eller glappar. Hästen gillar inte glappande, den får inte tryggheten av ett bra stöd så att den kan utföra det jag begär med en glappande tygel.QUOTE]

Ja, men i ovanstående kan jag inte säga emot dig på den endaste punkt. Du har ju helt rätt. Men vad tjafsar vi om då? Jag tycker man måste känna efter var hästen är i utbildningsskalan. Personligen tycker ridningen blir tråkig om man jämt rider med stöd. Men å andra sidan så är jag liksom du säger att du är, väldigt dålig på att ge det där stödet. Fast jag kan känna när jag varit kass, och då skäms jag. Händer rätt ofta.

 

[boella]

Sv: Vad man har i handen...

Hmm, jag fixade inte alls den där citatgrejen i mitt förra inlägg, det blev ju rent rörigt. Nu orkar jag inte mer i alla fall.
Men man kan ju konstatera att det går troll i allt. Jag tror ändå på att man måste kombinera olika tekniker. God ridning är alltid god ridning. Och AR är skitbra, för det har rört om rejält i grytorna.
Jag tycker inte ens barockridning är samma sak som AR.

 

[flashlight]

Sv: Vad man har i handen...

Ja, men i ovanstående kan jag inte säga emot dig på den endaste punkt. Du har ju helt rätt. Men vad tjafsar vi om då? Jag tycker man måste känna efter var hästen är i utbildningsskalan. Personligen tycker ridningen blir tråkig om man jämt rider med stöd. Men å andra sidan så är jag liksom du säger att du är, väldigt dålig på att ge det där stödet. Fast jag kan känna när jag varit kass, och då skäms jag. Händer rätt ofta.

Ja men då så!

Ofta kanske vi menar samma saker men uttrycker på olika sätt. Men det jag undrar över är bilderna jag ofta ser här sen jag började bli intresserad av detta forum och hur man tänker, där hästen är helt utan energi, muskler och samling men man talar om samling i alla fall
Det finns en del i tänkandet som jag undrar över , hur man får ihop. Du verkar inte tex ha riktigt samma tänk som en del andra här. Men självklart finns olika sätt att tänka inom alla inriktningar.

Men god ridning är god ridning, det håller jag med om. Och man hittar mycket dålig/tveksam ridning även inom "vanlig dressyr". Absolut.

 

[flashlight]

Sv: Vad man har i handen...

Som jag uppfattat det är det ganska lika inom vanlig dressyr om den är gott riden. Men då jag gick på ridskola fick jag lära mig att rida med mycket mer kontakt. Jag skulle då låta handen gå bakåt och det tycker jag att jag ser då och då bland folk som rider vanligt. Och ibland ser jag helt lösa tyglar, eller tyglar som flaxar hos AR-folk (är själv skyldig till det ibland men inte riktigt med vilje). Jag tror att det missuppfattas till ytterligheterna att "vanliga dressyrryttare" rider med för mycket kontakt, medan vi AR-folk rider helt utan.

OA

Ja det verkar så. Ridstilen med mycket bakåtdragande finns ju men som sagt, långt ifrån alla som rider dressyr står för det. Jag har avverkat tränare som har velat få mej att rida så och mina hästar har protesterat vilt när dessa tränare satt sej på dem för att "känna".

Förr fick jag också lära mej det sättet att rida men det är inget jag står för idag.

 

[bigganl]

Sv: Vad man har i handen...

Att hitta god eller dålig ridning hänger inte ett dugg ihop med vilken inriktning eller träningsmetod människor ¨går efter. Det går att hitta båda sorterna överallt. Det finns så många som inte orkar låta saker och ting ta sin tid utan de vill hitta genvägar hela tiden. Då blir resultatet dålig ridning med hästar utan muskulatur och energi. Mycket stor spänning kan man oftast se hos de ryttarnas hästar också.
De som verkligen VILL kommunisera med sin häst låter hästen få den tid den behöver, är lyhörd gentemot sin häst och skapar en god kommunikation, ett samspel, vilket också föder ömsesidig respekt. = god ridning.

 

[flashlight]

Sv: Vad man har i handen...

Att hitta god eller dålig ridning hänger inte ett dugg ihop med vilken inriktning eller träningsmetod människor ¨går efter. Det går att hitta båda sorterna överallt. Det finns så många som inte orkar låta saker och ting ta sin tid utan de vill hitta genvägar hela tiden. Då blir resultatet dålig ridning med hästar utan muskulatur och energi. Mycket stor spänning kan man oftast se hos de ryttarnas hästar också.
De som verkligen VILL kommunisera med sin häst låter hästen få den tid den behöver, är lyhörd gentemot sin häst och skapar en god kommunikation, ett samspel, vilket också föder ömsesidig respekt. = god ridning.

Ja, jag håller med om det.

Eftersom du svarade mej måste jag bara fråga om du uppfattade att jag sa något annat?

 

[Mabuse]

Sv: Vad man har i handen...

Och AR är skitbra, för det har rört om rejält i grytorna.
Jag tycker inte ens barockridning är samma sak som AR.

Har det? Jag skulle säga att det inte har påverkat den "vanliga" ridvärlden alls. De flesta som jag pratat med i det lägret tycker att AR är rena löjan. Och likadant i AR-kretsar: ja, det är nåt heeelt annat än slita-och-dra-ridskoleridning, det här!

Med förbehåll för att jag kan ha missuppfattat, så verkar det snarare vara så att AR passar sökande människor som gillar bildspråk (jfr IngelaH:s maglådor), och som tycker det är för mycket prestationstänk i "vanlig" ridsport. Men att själv ridningen egentligen är likadan, det är bara inramningen som är annorlunda.

Visst, god ridning är god ridning, men god westernridning är inte alls samma sak som god vanlig dressyr. Däremot verkar god AR vara i princip samma sak som god vanlig dressyr. Andra sorters hästar bara, och mer betoning på samling.

 

[IngelaH]

Sv: Vad man har i handen...

Med förbehåll för att jag kan ha missuppfattat, så verkar det snarare vara så att AR passar sökande människor som gillar bildspråk (jfr IngelaH:s maglådor), och som tycker det är för mycket prestationstänk i "vanlig" ridsport. Men att själv ridningen egentligen är likadan, det är bara inramningen som är annorlunda.

Det var lustigt att du tog just mitt citat om "maglådor", då just DET bilduttrycket kommer från min favoritdressyrlärare på ridskolan. Hon som är Strömsholmsutbildad och tävlär St George och tränar högre... Intermediare - GP

Och nu är det som vanligt, varning för mitt ospecificerade svammel som ingen förstår.

Ja, jag kan tala för mig själv kanske då. Att det där med prestationstänk har du viss poäng i. Eftersom jag har en 22-årig dam, pigg och fräsch, utan större veterinärkostnader, som jag rider med mjuk, eftertänksam ridning. Och vid sidan om detta, ser och hör otroligt många traditionella ryttare,både i min närhet och här på nätet, som får sina hästar utdömda, eller som långvariga konvalescenter redan i tidig ålder.

Då visar det sig att man ska hinna med att få hästen helt inriden och gärna inhoppad så fort som möjligt för att man MÅSTE ju visa hästen på kvalitet och så vidare.

Och MÅSTE man inte det, så MÅSTE man i alla fall utbilda hästen vidare, då det ligger prestige och status i hästens utbildning. VA??? Är din häst 6 år och hoppar inte över en meter, eller inte kan bakdelsvändningar? Sälj den och köp nåt nytt.

Eller som jag SJÄLV fått höra, när jag skaffade min häst. Hon var sjutton år och skulle vara promenadhäst och ev. till avel, för att ge mig träningsnspiration. Jag fick då höra bakom ryggen "Vad ska Ingela ha häst till? Hon kommer ju knappast att kunna rida och hon kommer ju absolut inte kunna tävla..." Jag har inte köpt min häst för att tävla och det där med ridningen, hur blev det med det??? Ja, allt är relativt. Jag kan då anse att 1-3 timmars ridning 5-6 timmar om dagen i alla fall kan räknas som ridning... eller?

Och sen det här med bildspråk. Det är ju egentligen den Centrerade, Kroppsmedvetna ridningen CR, man tänker på. Men det är ju så att min Strömshomsutbildade AR-instruktör från BB's lära är lite som BB.

"Det ska vara roligt att rida. Använd det bästa av ridningens världar och skapa något som fungerar för dig." Jag rider inte strikt enligt de "hemläxor" jag får av min instruktör. Utan jag använder mig av det som fungerar för mig.

AR är ör mig, "eftertänksam ridning" både för häst och ryttare. När jag köpte min häst, var jag otroligt stel i kroppen och hade ont både här och där. När jag då försökte använda alla "ridskoleinlärda" hjälper på en gång på min häst, fick jag ändå ondare i kroppen och min häst gick eller småsprang rättare sakt med spänd nacke, struttiga bakben och sänkt rygg.

Vi använda olika bett, graman, inspänningstyglar, longering, anlitade veterinär, hättandläkare, mssör och gud vet vad. Tandläkare och massör gjorde en del och sen var jag på en kurs i CR fakiskt. Jag hittade min kropp och fick mer avspänd hållning. När jag några veckor senare kom på min första AR, drog min AR-tränare bort hälften av mina inlärda "ridskolehjälper".

Man måste inte vara tvärnoga med alla uppradade hjälper infor varje rörelses och övning som det står i "skolböckerna". Det måste inte gå på en gång. Man kan göra en framdelsvändning i femtioåtta steg och BE hästen om varje steg i stället för att den kastar sig runt och slänger ut bogar och rumpor. Man måste inte sitta med ihållande hjälper, man ber om en sak, hästen och upprepar hjälpen till dess att hästen har bestämt sig för att lyssna. Det MÅSTE inte hända vid bokstaven A, som det kanske bör hända inne på en tävlingsbana. Det MÅSTE inte ens hända vid en markbom utan det kan lika gärna hända utanför staketet på väg hem till stallet. Då har hästen ändå gjort rätt, eller om det är ryttaren som givit rätt hjälp.

AR är för mig eftertänksam ridning, Vad-hur-varför utan måsten.

Häst och ryttare, ska med kropp och själ orka och hinna med att "fundera på"

Vad som begärs
Hur det ska göras
Varför det är bäst att göra på det sättet

 

[Mabuse]

Sv: Vad man har i handen...

För att sammanfatta: du håller med?

Samma saker i nya kläder, fast utan krav på exakthet och prestation.

 

[boella]

Sv: Vad man har i handen...

Vad fint skrivet Ingela. Det är ungefär så jag känner också.

 

[IngelaH]

Sv: Vad man har i handen...

För att sammanfatta: du håller med?

Samma saker i nya kläder, fast utan krav på exakthet och prestation.

Likadant som med traditionell sjukvård och österländsk medicin med massage, rosenterapi och kristallhealing.

Så, ja... Det är nog som du säger.

Samma saker, i nya kläder. MEN VAD som då är nya kläder och vad som är gamla kläder. DET kan diskuteras.

Vad kom först, hönan eller ägget.

AR härstammar från den gamla ridningen och det gör även dagens ridning. Men dagens ridsätt liknar inte den gamla.

Summa:

Vi har lika rätt bägge två, även om någon av sidorna inte vill-kan inse det.

Och vem som har mest rätt?

Det skiter jag fullständigt i. Jag rider för att ha roligt och för att jag och min häst ska må bra.

 

[Mabuse]

Sv: Vad man har i handen...

Det är ingen som har varit intresserad av vad som är rätt och fel. Jag försöker förstå vad AR är, och ju mer jag frågar, desto mer låter det som att ja, det är allt och inget och vadsomhelst som känns bra.

Rosenterapi och kristallhealing är inte på något sätt samma sak som vanlig sjukvård. Där är det inte fråga om samma sak i nya kläder utan ett helt annat sätt att se på hur världen fungerar.

 

[IngelaH]

Sv: Vad man har i handen...

Det är ingen som har varit intresserad av vad som är rätt och fel. Jag försöker förstå vad AR är, och ju mer jag frågar, desto mer låter det som att ja, det är allt och inget och vadsomhelst som känns bra.

Ja, om det är så i dina ögon, så är det säkert rätt.

 

[Mabuse]

Sv: Vad man har i handen...

Eh....

Så "AR" betyder helt enkelt vadsomhelst som känns rätt? Om jag vill rida min häst i rollkur med hjälp av graman och tycker det känns rätt, så är det AR?

 

[IngelaH]

Sv: Vad man har i handen...

Ja? Det är ju din syn om AR. Då måste det ju vara rätt för dig. Jag är universitetsutbildad fritidspedagog och jag försöker alltid se saker och ting så här. Det finns inga rätt och fel, alla har rätt till en egen åsikt, bara de ändå FUNDERAR över vad de har sett.

Om du ser folk som kallar sig för AR-ryttare som rollkurar med graman, så jaa... då är de väl AR-ryttare. Jag har inte mött dem... Det är bara det att jag tycker att det är sorgligt att du bara mött såna AR-ryttare.

Jag som ändå kallar mig AR-ryttare har sett traditionella ryttare som arbetar med "bildspråk" och mjuk fin ridning, och andra traditionella ryttare som arbetar efter metoden "hugg i och dra och sparka, SLÅ HÄSTEN MED SPÖT, SLÅ DÅ!!! Bra, där ska han gå - FIIINT"

Jag har min syn på AR och jag har också MIN syn på traditionell ridning.

 

[Mabuse]

Sv: Vad man har i handen...

Så om jag förstår dig rätt så är vadsomhelst rätt, bara någon enda människa tycker att det är så?

Så om du frågar vilken form jorden har, och jag säger att den är platt, då är det så?

Jag håller nog inte med dig om det. Eftersom du är universitetsutbildad så tar jag den lite mer teoretiska förklaringen varför: sociala fakta, som jag ser det, är socialt konstruerade (och då går jag ändå ganska långt, en positivist skulle förmodligen inte hålla med mig). Men eftersom de är socialt konstruerade, så innebär det att de endast existerar genom överenskommelser mellan människor.

Ett exempel: i mitt jobb så har jag hand om sammanställningen och bedömningen av studenters slutbetyg. Vilka regler som gäller har man på skolan gemensamt kommit överens om. Alltså kan inte jag hitta på vad som helst och säga till studenterna att så är det, om inte det är en sanning som de andra på skolan också håller med om. Det duger inte att säga att "För mig så är det sant att det räcker med 50 poäng i huvudinriktningen", när alla andra anser att det behövs 60 poäng.

Översatt i andra sociala sammanhang så blir det också snett: om jag går och sparkar ned gamla människor på stan, och nån frågar vad jag håller på med, och jag då säger att jag som troende buddhist utövar min religion, så skulle jag tro att andra buddhister inte blir så glada. De skulle inte hålla med om att det jag håller på med är buddhism.

Men med AR menar du alltså att man kan göra vadsomhelst med sin häst, och kalla det AR? Om jag tränar voltige och kallar det AR, då är det AR?

Om det är den allmänna uppfattningen om AR, då blir ju kommentaren från den AR-tränare som jag hänvisade till i början på tråden fullkomligt obegriplig. Om AR kan vara precis vad som helst som har med hästar att göra, hur kunde hon då säga att AR var olikt "vanlig" ridning? Allting som man gör med hästar är ju AR, förutsatt att man själv tycker det känns bra?

Jag har personligen aldrig sett någon som säger sig rida AR rida rollkur med graman, det var bara ett exempel. Jag trodde att något sånt inte skulle kunna passera som AR, det var innan jag visste att AR kan vara vad som helst. En signifikant utan signifikat, för att tala med Barthes.

 

[boella]

Sv: Vad man har i handen...

Jag försöker förstå vad AR är, och ju mer jag frågar, desto mer låter det som att ja, det är allt och inget och vadsomhelst som känns bra.

skrev Mabuse

Men... vet du inte vad AR är?
Själva termen kommer från Bendt Branterup som tolkat barockridning, dvs den ridning som lärdes ut på akademierna 16-1700 tal. Sedan så är ju varje instruktör olika men gemensamt är att man böjer hästen för att rakrikta, generellt sagt alltså. Det är väl lite speciellt för AR. Likaså att man börjar med skolorna tidigare i hästars utbildning.
I slutändan ska det ge en stark bärig häst. Det är inte konstigare än så. Det står inte i konflikt till något utom möjligen till dra i ena delen och sparka i andra!! Men det är väl ingen som tycker det är god ridning. Det är vi ju överrens om. Inom AR betonas också att den som inte vill tävla kan rida på hur hög nivå den vill ändå. Förstår du? Men det måste man ju inte vara sk AR-ryttare till.
Många gillar också att rida i vackra kläder. Vackra klänningar och så. Är det fortfarande oklart? Jag menar åk till vilken dressyrtävlling som helst och titta på ekipagen, det kan ju se ut hur som helst. Bara för att man kallar sig dressyrryttare betyder det ju inte att man utövar god ridning. Bara för att man rider en kurs i AR betyder det inte att man rider som en gudinna.
Men möjligen vill man lära sig det.
Jag skulle gärna vilja det. Någon gång i framtiden. Så det går ju inte att bedöma AR på vad du ser på någon som kanske håller på att lära sig. I just en period när det inte ser bra ut. Det är ju framstegen som är viktiga. Eller hur. För alla som rider egentligen. Ingen kan ju rida från början.