Vad man har i handen...

Sv: Vad man har i handen...

...förresten, det finns en F.A.Q högst upp på forumet.
 
Sv: Vad man har i handen...

boella skrev:
...förresten, det finns en F.A.Q högst upp på forumet.

Tack! nu, sa du något som jag inte har tänkt på... :o


*knapplån*

Jag tar oftast för givet att folk som är på barockforumet har läst faqen och tittat på länkarna så att de vet vad AR står för. Men jag börjar förstå att det inte är så. Så nu börjar jag förstå varför många är ifrågasättande, nästan negativt inställda och lite aggressivt diskussionsbenägna. Jag trodde att det bara berodde på att vi som är här, är dåliga på att förklara.

Skäms lite och ber alla som jag kanske varit otrevlig mot, som egentligen vet vad AR är om ursäkt. :bow:

Jag råder er till att göra som Boella säger och läsa faqen, innan ni kommer med frågor. Så kanske det inte blir så många missförstånd.

Mvh

IngelaH
moderator.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad man har i handen...

Jo, absolut. Men lägg då ihop det med IngelaH:s inlägg, så förstår du kanske att man blir förvirrad.

Jag frågar:

Jag försöker förstå vad AR är, och ju mer jag frågar, desto mer låter det som att ja, det är allt och inget och vadsomhelst som känns bra.

Och får svaret:

Ja, om det är så i dina ögon, så är det säkert rätt. :bow:

Jag frågar:

Så "AR" betyder helt enkelt vadsomhelst som känns rätt? Om jag vill rida min häst i rollkur med hjälp av graman och tycker det känns rätt, så är det AR?
Och får svaret:

Ja? Det är ju din syn om AR. Då måste det ju vara rätt för dig.


Ursprungsfrågan var:

Jag träffade en AR-tränare, som sa att AR är helt annorlunda än vanlig ridning. När hon berättade hur de gjorde, så lät det precis likadant som vanlig ridning. Då blev jag lite konfunderad. Hur kan något samtidigt vara helt olikt och precis likadant?

Jag må vara dum, men jag förstår faktiskt inte det.

Fast det är klart, om IngelaH:s förklaring stämmer, och AR kan vara precis vad som helst, då går det ju ihop.

Men det verkar ju inte vara den allmänna åsikten - i FAQ:en står det inte alls att "AR är en förkortning för "vadsomhelst man kan göra med en häst som känns bra", och vi som håller på med det har inget gemensamt förutom att vi gillar det vi gör"

Och då har vi en ny paradox: Hur kan AR både vara vadsomhelst, och något specifikt?
 
Sv: Vad man har i handen...

varför skulle man inte kunna rakrikta utan tygel? man kan väl flytta framdelen för skänkel? eller?
 
Sv: Vad man har i handen...

Jag tror absolut man kan rakrikta utan tygel. Men det är troligen mycket mycket mycket svårare. Tror du inte?
 
Sv: Vad man har i handen...

Det beror på hur du menar med att använda tygel. Menar du använda tygel, som att ställa och rakrikta genom tygeltag i munnen, så behöver inte jag det. Jag har hängande tygel och ramar in för säte, skänkel och "trängande, inramande", hängande tygel.

/IH
 
Sv: Vad man har i handen...

Mabuse, jag tycker inte du ska hänga upp dig på ordval, så som du gör. Här kan man ju prata fritt ur hjärtat. Om du då har läst F.A.Q
och pratat med en AR instruktör och läst en sjuhelskottas massa inlägg här. Då får du väl ihop det?
Märk inte ord. Det blir inte skojigt att prata då. :(
Det här ska ju vara inspirerande. Vi behöver inte tvinga varandra till att vara överrens, tycker jag i alla fall.
 
Sv: Vad man har i handen...

Ordval???

I FAQ står ingenting om stöd i handen eller inte. Alltså vänder jag mig till forumet - och får höra att AR är allt och ingenting, och om man inte förstår det kan man läsa i FAQ. Huh?:confused: :crazy:

Det har ju inte med ordval att göra?

Jag förstår inte hur A samtidigt kan vara likadant och helt olikt B

Och jag förstår inte hur A samtidigt kan betyda vadsomhelst och något väldigt specifikt.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad man har i handen...

Tack för att du försöker förstå. Men det är ingen idé att du försöker försvara mig. Det är ingen som förstår mitt svammel. Utan jag kör mitt eget race och om folk vill missförstå mitt ordval, så är det så. Jag vill inte vara osams med folk, utan då håller jag hellre med.

Jag tycker att om man vill diskutera ett seriöst ämne, på en mogen nivå, då bör man läsa mer än ett enda barockforumsinlägg, läsa barockinformation på mer än ett enda ställe på internet och tala med mer än en enda AR-instruktör och diskutera med mer än EN enda förvirrad inläggsrivare - dvs mig :rofl: . Jag har ju fått höra förr, att jag är svår att förstå. Men då kan jag ju säga, att det finns JÄTTEMÅNGA otroligt bra AR-sidor på nätet om man tittar under bukefalos länkar eller använder sig av googlefunktionen. Man kan också få fler tips om länkar, om man PM-ar mig. :angel: Man kan säkert få bra länktips om man mejlar andra AR-inriktade trådskrivare också. :idea:

/IH
 
Senast ändrad:
Sv: Vad man har i handen...

Men det är ju inte bara enstaka ord som inte går att förstå, du skriver ju uppenbarligen något helt annat än du menar? Varför skrev du inläggen där du säger att AR är vadsomhelst, om du inte tycker att det är så? För att förvirra?

Och när man sen verkligen försöker förstå, och frågar, så ignorerar du frågorna?

Om någon frågade mig hur det står till med stödet i vanlig ridning så skulle jag faktiskt kunna ge ett svar, inte säga att det kan vara hursomhelst med stödet, och om du verkligen vill veta borde du fråga nån annan, för jag vet inte vad jag säger.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad man har i handen...

Du ställer inte så himla enkla konkreta frågor heller.

Man kan inte skriva, vad är det som är så särskiljande mellan AR och vanlig ridning.

Vad inom ridningen undrar du som är särskiljande???

Om du läser faq-en en gång till, under PUNKT 4, så säger faktiskt Jegra att det inte ÄR så stor skillnad.

Vill du ha konkreta svar, då kan du inte ställa universellt abstrakta frågor.
 
Sv: Vad man har i handen...

Nej förlåt. Det var inte direkt riktat till dig utan mer som en kommentar till många som skrivit. Det är så mycket tjafs om den och den ridstilens brister och jag blir så less på det.
 
Sv: Vad man har i handen...

Beträffande stödet i handen.

Hästen ska själv söka det stöd den för stunden behöver, det är inte jag som ryttare som ska "bära" hästen. Det där får man känna in lite själv, gå på "magkänslan" var det känns bäst. Målet är ju att få en självbärig häst, där hästen bär på bakdelen och inte "på framdelen" dvs. med mkt stöd i tygeln.

Jag har perioder, där jag måste ta en hel del av min häst stödsökande i tygeln, i varje fall i slutorna. Men det beror lite på min sits, tack vare att jag är lite sned pga hästolycka 1999. I övrigt rider jag mestadels med hängande, trängande tygel och en häst som själv bär upp sitt huvud.

Sen att just den samling och form min häst har just nu, inte är den samling och form som står förklarad i TR, det beror på att jag ägnar mig åt AR mestadels och inte renodlad traditionell ridning.

Att min förklaring är förvirrande är att det här är MINA ord. Andra ryttare har säkert SINA ord, på hur de gör och rider. Och väljer att accentuera vissa ordval annorlunda.

Mvh

IngelaH
moderator och trött privatperson, som nu ska agera färdtjänst åt sin mamma och sen ut och hästa!

Ha en bra dag! :bump:
 
Sv: Vad man har i handen...

Däremot verkar god AR vara i princip samma sak som god vanlig dressyr. Andra sorters hästar bara, och mer betoning på samling.[/QUOTE]

Och som en fortsättning på meningen: och betydligt mera hänsyn till hästen och dess förutsättningar.
 
Sv: Vad man har i handen...

Tack! Så en lite "mjukare" och mindre prestationsinriktad variant av vanlig dressyr för dem som av olika anledningar inte känner sig hemma med vanlig dressyr.
 
Sv: Vad man har i handen...

Mabuse skrev:
Eh....

Så "AR" betyder helt enkelt vadsomhelst som känns rätt? Om jag vill rida min häst i rollkur med hjälp av graman och tycker det känns rätt, så är det AR?

Får jag ge min syn på skillnaderna. Med viss reservation att det kanske grundar sig på vissa fördomar mot "den vanliga" dressyren, som jag redan tidigare sagt att jag vet finns i många dimensioner. Men det som jag tycker är gemomgående drag för AR är dessa grejer, i varje fall om det är det som varit skillnaden för mig:

1. Man rider ofta hästen i viss böjning, i varje fall i början, för att man anser att det är ett sätt att skola varje bakben i taget. Obs! Med det menas troligen inte överböjning, som jag ibland hört klagomål om.

2. Man är mycket noga med att arbeta hästen fram och ned.

3. En målsättning är att få ett mjukt sug i ytter tygel då man arbetar i böjning, medan man enbar har en väldigt liten kontakt på inner.

4. Man använder aldrig hjälptyglar eller inspänningar.

5. Man (många i vart fall) blir ganska så snajsiga på att arbeta sina hästar från marken, utöver longering även öppnor, slutor, diagonaler, gångarter osv, det är något jag faktiskt aldrig stött på inom den vanliga ridningen.

6. Man går långsamt fram och lyssnar mycket till hästen. Och ställer inte mer krav på ryttaren än vad denne klarar.

7. Man utbildar efter ett system som stammar ur ridning från 1600-och 1700-tal, samt viss bruksridning från olika länder.

Finns säkert massor av mer, och en hel del kanske också överensstämmer med den vanliga dressyren.

Ser du skillnader i ovanstående?

Så klart också reservationer för att det finns massor av förgreningar inom alla grenar :angel:

OA
 
Sv: Vad man har i handen...

IngelaH skrev:
Du ställer inte så himla enkla konkreta frågor heller.

Man kan inte skriva, vad är det som är så särskiljande mellan AR och vanlig ridning.

Vad inom ridningen undrar du som är särskiljande???

Om du läser faq-en en gång till, under PUNKT 4, så säger faktiskt Jegra att det inte ÄR så stor skillnad.

Vill du ha konkreta svar, då kan du inte ställa universellt abstrakta frågor.

Hur det står till med stödet i handen är väl ingen universiellt abstrakt fråga?

Varför skulle det inte gå att skriva vad som skiljer AR från vanlig ridning?

Om det nu är så att det inte är så stor skillnad (som ju trots allt verkar vara konsensus, CillaW undantagen), då var alltså svaret på min ursprungsfråga:

Jag pratade med AR-tränare som sa att AR var helt annorlunda än vanlig ridning, för här ska man inte ha stöd i handen. Och då undrar jag hur man gör för att rakrikta?

Såhär:

AR-tränaren hade fel, man har visst stöd (i betydelsen en levande kontakt) i handen, men vi gillar inte ordet stöd, så därför säger vi att vi inte har det. Slutmålet är att hästen inte behöver stöd, men det är helt ok om häst och ryttare inte hinner dit under sin livstid. Det är tillochmed vanligt att bägge hinner dö av ålderdomssvaghet innan de hinner dit. I övrigt är det ganska likt vanlig ridning.


Det som verkligen förvirrade saker var när du skrev att AR kan vara precis vad som helst. Men det, har jag förstått nu, menade du inte. Men det var ju inte så lätt för mig att veta.
 
Sv: Vad man har i handen...

Ja, tack! Det var faktiskt rätt klargörande.

Lite annan pedagogik, och fokus på andra saker, men i slutändan rätt likt. Jag kan tänka mig att det funkar bäst på spända hästar med mycket bjudning, som orkar arbeta i skritten och kan lära sig att slappna av.

Det jag själv tyckte när jag bodde i Wien och tittade på spanska ridskolans morgonträningar var att de jämförelsevis red väldigt mycket samlande rörelser (framförallt passage och piaff) och lite ökningar. Och att de hade hästar som var enormt musklade, som bodybuilders nästan, men inte så mycket gång och spänst som man vill ha hos en topptävlingshäst i dressyr.

Sen kan jag absolut förstå att den som har ett trevligt kallblod under lite enklare förhållanden känner sig mer hemma med AR än med vanlig dressyr, där det ska vara lindor och puts.

Vad jag möjligen kan bli lite mörkrädd över är att folk vars ridkunskaper är betydligt sämre än mina gärna tar bra betalt för att träna folk, men det är ju en annan sak, och förekommer väl i alla läger.
 
Sv: Vad man har i handen...

En skillnad/likhet som jag upplevt mot den ridning jag tidigare brukade (den ridning som lärdes ut på den ridskola jag tidigare red på och de A och B-tränare jag ibland tränade för, och också sett flera andra Strömsholmsutbildade hästfolk syssla med) är att målet hos båda är att hästen ska söka ytter tygel och inner ska hänga lös.

Inom "traditionell ridning" gör man dock så att ryttaren själv TAR kontakten på ytter tygel och utifrån det ber hästen ställa sig till insidan.

Inom AR ger man hästen längre ytter tygel för att HÄSTEN ska kunna länga sin yttersida och på så sätt själv komma fram till kontakt i yttertygeln.
 
Sv: Vad man har i handen...

Mabuse skrev:
Ja, tack! Det var faktiskt rätt klargörande.

Lite annan pedagogik, och fokus på andra saker, men i slutändan rätt likt. Jag kan tänka mig att det funkar bäst på spända hästar med mycket bjudning, som orkar arbeta i skritten och kan lära sig att slappna av.

Det jag själv tyckte när jag bodde i Wien och tittade på spanska ridskolans morgonträningar var att de jämförelsevis red väldigt mycket samlande rörelser (framförallt passage och piaff) och lite ökningar. Och att de hade hästar som var enormt musklade, som bodybuilders nästan, men inte så mycket gång och spänst som man vill ha hos en topptävlingshäst i dressyr.

Sen kan jag absolut förstå att den som har ett trevligt kallblod under lite enklare förhållanden känner sig mer hemma med AR än med vanlig dressyr, där det ska vara lindor och puts.

Vad jag möjligen kan bli lite mörkrädd över är att folk vars ridkunskaper är betydligt sämre än mina gärna tar bra betalt för att träna folk, men det är ju en annan sak, och förekommer väl i alla läger.

Tihi, min islandshäst som jag rider är en ganska sävlig en, fast det går att få fart på honom. Men genom AR-träningen har han faktiskt blivit piggare, jag tror att det är för att han helt enkelt blivit starkare. Han börjar nog se lite "bodybuildad" ut också, folk brukar fråga hur han fått sin rumpa.

Apropå mörkerrädslan inför vissa instruktörer gäller det nog, precis som du säger, alla genrer. Den instruktören jag oftast rider för är t ex intruktörsutbildad på Strömsholm och har en lång lång hästkarriär bakom sig. Jag känner mig rätt trygg med hennes kunskaper.

OA
 

Liknande trådar

Utrustning Jag behöver ett skarpare bett till min valack då han blir för stark för dottern när de rider ut. Han bestämmer då tempot själv om de ska...
Svar
10
· Visningar
1 013
Senast: Sesca
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Fortsättning från VGV Kids. Vi träffade en sköterska på närakuten som verkade oroad. Hon verkade inte riktigt få grepp om varför han...
Svar
12
· Visningar
2 168
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 428
Senast: mamman
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 356
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp