Vad man har i handen...

Sv: Vad man har i handen...

Jag menar inte att såga vare sig ridning eller tränare, jag försöker förstå vad det är som skiljer AR/barock/vad man nu kallar det från "vanlig" dressyr? På basis av att den Ar-tränare jag red för menade att det här var helt annorlunda än vanlig ridning minsann, men sen verkade det ju vara likadant ändå?

Under tråden har jag förstått att det verkligen verkar vara en stor skillnad, nämligen att man inom AR inte vill ha kontakt med hästens mun, och då försöker jag förstå varför man vill göra så, vad "vinsten" är, så att säga?

Ytterligare en fråga - det Bent och Spanska ridskolan håller på med är uppenbarligen något annat, eftersom de rider med sträckt tygel när jag sett dem rida. Så vad håller de på med?
 
Sv: Vad man har i handen...

Det får du fråga spanska ridskolan om. :idea:

Det är som inom all ridsport, det finns olika förgreningar bland tränare och tänk. BB har en egen stil, som tydligen inte alla uppskattar. Och andra tränare har sin egen stil, som inte alla heller uppskattar.

Det är ju här det blir hårklyverier och slagsmål. Eftersom jag inom AR, bara har ridit för tränare som utbildats av BB, så kan jag inte jämföra.

Men jag provar gärna, för jag har inga förutfattade meningar utan vill gärna prova saker och bilda mig en uppfattning ur det, utan att bara gå på hörsägen och döma ner saker och ting.

Mvh

IngelaH
 
Sv: Vad man har i handen...

Spanska Ridskolan i Wien går under begreppet "klassisk dressyr", med samma syftning som "klassisk musik".

Man säger sig följa samma regelverk som Gueriniere använde, men utveckling har skett ändå, eftersom människor av naturen är sådana att man lägger in egna aspekter och tankar i det man gör. Förändring kallas det, och om det är bra eller dåligt kan debateras till vi blir lila i ansiktena.

Det Bent lär ut är HANS tolkning av de gamla ridlärorna. Den är inte identisk med det som lärs ut i Wien. På samma vis som den Kungliga Spanska Ridskolan i Jerez skiljer sig från Wien, och den portugisiska ridskolan skiljer sig. I Saumur i Frankrike har man också en gammal ridskola, den har också skillnader om man jämför med Wien (eller Bent, eller portugal, eller...).

Inte konstigare än att man under de hundra år man ägnat sig åt dressyr som sport har fått olika inriktningar i Tyskland och Holland (och Sverige, och England, och Frankrike etc.).

Mitt råd är att skita i vad det heter och rida, lära och utvecklas.

/Jegra - ryttare
 
Sv: Vad man har i handen...

*spinner vidare*

Vi som är gamla nog att ha kört bilar utan servo och med bakhjulsdrift har lärt oss att kraften kommer bakifrån och det är i ratten man reglerar det hela. Om jag har en bil med glapp i styrningen har jag ett helvete att häva sladden när den kommer (för det gör den), för de små signalerna försvinner. Håller jag för hårt i ratten kommer det garanterat sluta i diket eftersom jag blir för långsam (för att inte tala om vilken kramp man får efter ett tag). Ser jag däremot till att hålla ett fast - men avslappnat - tag om ratten känner jag vad som händer och kan agera därefter, snabbt och effektivt.

Med det sagt vill jag nog tillägga att det egentligen inte går att jämföra en bil med en häst eftersom en bil (förhoppningsvis) inte ändrar balans och längd sådär hux-flux medan vi inom ridningen vill påverka och förändra hästens balans och yttre form.
 
Sv: Vad man har i handen...

Jo, fast om någon säger att "Ja, det här är något helt annat än vad du brukar göra" och sen beskriver något som låter exakt likadant, är det konstigt att man blir nyfiken då?

Hade hon sagt att ja, vi kallar det AR, men förmodligen är det samma sak som du är van vid, då hade jag inte tyckt att det var konstigt.

Och eftersom många AR-are är väldigt tydliga med att de tänker annorlunda, och att deras ridning skiljer sig från den "vanliga", eller berättar historier i stil med IngelaH, att när de red vanligt funkade ingenting, men nu när de börjat rida akademiskt så har allt blivit mycket bättre, då vill man ju förstå vad det där fantastiskt annorlunda är?

Men om jag förstår dig rätt, så är det helt enkelt så att alla rider likadant, men en del tycker att det låter trevligt att kalla det AR, andra tycker att "vanlig" dressyr är ett trevligare namn.

Western har jag i så fall lättare att förstå, där har man helt tydligt andra mål, en annan sorts häst, och en annan tanke. Och därför heter det western, och inte "vanlig" ridning.
 
Sv: Vad man har i handen...

Mabuse skrev:
Att ha ett stöd innebär inte en förhållning, utan att man upprätthåller en kommunikationskanal med hästen, där jag kan känna rakriktning, bakbenens arbete, och vi behov ge en hjälp. Därmed inte sagt att hästen lägger sig i handen - men nog kan man ha en kontakt utan att hästen lägger sig i handen?


En sak jag tror förvirrar denna diskussionen är skillnaden stöd-kontakt. Stöd låter, för många av oss iallafall, starkare. Stödja, ta stöd på, och vips går associationerna till hästar som vilar huvudet i handen, femte benet etc. Kontakt är det det flesta (här) säger sig vilja ha, och hur många Newton drag i tygeln det är skiljer sig nog en del. Sök i forumet, det har diskuterats 1000 gånger...

Själv vill jag känna hästens mun med en så lätt kontakt som möjligt. Han ska bära sitt huvud själv men ändå "söka bettet", alltså länger jag tygeln ska han följa med. Men vi är på lekisnivå :cool: än så länge.

KL

För övrigt tycker jag att det är mycket trevligt att folk som inte rider AR/barock/klassiskt diskuterar här, om det ger dem och oss något. Men det känns rätt tröttsamt att ständigt mötas av denna trista debatt och attityd. Det generaliseras friskt från båda hållen. Om man nu inte tycker att AR är något att ha, kanske det här inte är rätt forum att hänga på? Jag är rätt less att bli klappad på huvudet som någon slags vilsegången misslyckad typ från den "vanliga" dressyren... Tyvärr känns inte barockforumet som en plats där jag vill diskutera och fråga längre, det skulle vara trevligt med ett fredligt mellanmjölksforum för det.
 
Sv: Vad man har i handen...

Det som var så fantastiskt annorlunda för mig var att någon förklarade för mig varför och hur.

Häromkring är det väldigt utbrett med sparka dra då vi har en "kändis" som lär ut som fullkomligt älskar detta och det har spridit sig ned på ridskolenivå också. :crazy:

Därav har jag tidigare tyckt att dressyr är skit för hästarna bara går och misstrivs...då är jag uppvuxen med detta sätt så det är inte så svårt att förstå att jag tyckt det.

Nu har jag insett att dressyren är till för hästen och inte tvärtom.

Sen gillar jag apsekterna med den Akademiska Ridkonsten istället för t.ex. tävlingdressyr, mycket för att när man tävlar blir man bedömd = man rider för bedömningen istället för hästen ( ja jag generaliserar).

Alla blir saliga på sin fason, men jag tror att många som rider AR blir så förtjusta i det för att det får veta hur och varför.
Detta trorjag i sin tur kommer av att AR fortfarande är ganska litet och knyter an så hårt till BB, som pressar på detta faktum ganska hårt när han lär ut.
I engelsk ridning, eller vd som helst annars, finns med all säkerhet detta också, men det finns så kopiöst med olika tränare att det måste vara ett helvete att hitta den tränare som verkligen förklarar hur och varför.

För mig är den röda tråden extremt mycket lättare att hitta och följa inom AR och det är en röd tråd jag gillar.

Sen har alla säkert fastnat för det av olika skäl.
 
Sv: Vad man har i handen...

Bra sagt.
Du säger precis de saker som jag önskar att jag kunde få ur mig. Det går bra att tänka men ej att få på pränt.
 
Sv: Vad man har i handen...

Jag menar inte att såga vare sig ridning eller tränare, jag försöker förstå vad det är som skiljer AR/barock/vad man nu kallar det från "vanlig" dressyr?
skrev Mabuse

Men ridning är väl alltid ridning. Det finns väl alltid gemensamma nämnare. Jag som är total nybörjare, ser jag mig som i alla fall.
Har ridit i femton år. Varav sju år på ridskola och åtta år på mina egna hästar vilket visade sig vara något annat. De flesta här har ridit mkt mer. Jag tror att den stora skillnaden ligger i att man inte kräver tempo på samma sätt i den traditionella ridningen utan man börjar tidigare med öppnor och slutor som ju är de första skolorna än inom den traditionella ridningen. Jag red i sju år på ridskola i sju år i alla tempon vill jag lova. Och sedan i några år till, utan att en enda gång få prova en öppna och sluta.
Om jag kommer till en AR-tränare så är det okej att jag skrittar skolorna. En trad- (eller vad vi ska kalla det) tränare hade säkert krävt både trav och galopp. Det finns lite större ödmjukhet inför variationer, upplever jag det som i vart fall. Sedan är inte jag en utpräglad AR-ryttare, men jag tycker om mycket av det jag mött.
Jag är överhuvudtaget ingen ryttare alls. Kan jag tycka i mina dåliga stunder. Och det är nog en annan grej med AR, man möter en del fin ödmjukhet, extra krångliga hästar, extra känsliga människor som sökt sig en annan väg.
Vet inte om det blir klarare för dig? Det är ganska luddigt faktiskt. Men det funkar. Det gör ju det, sedan får man som alltid ta åt sig det som verkar bäst och nyttigast för en själv. Jag har väldigt svårt att tänka mig att en traditionell instruktör... eller vad jag ska kalla det för, bemött mig lika trevligt, med mitt ständiga ifrågasättande. Varför varför varför. Helt enkelt en oförmåga att lyda order om jag inte förstår varför. Som i den akademiska världen. Det är lite fin och vacker hippiedressyr över det. Lite love and peace. Och det behöver den här världen. Tycker jag.
Men återigen: man börjar med skolorna tidigare och det finns en grundtanke att alla kan. Alla hästraser kan. Även om de kanske inte blir ultimata. Alla ryttare kan. Även de som inte har rutiga strumpor ända opp på låren. :crazy: Fy det var fult sagt. Sorry. Menade inte det. Förlåt. Men i slutändan handlar det om en gemensam sak: god ridning. Och att vi är så jävla medvetna hela högen om att det är så svårt. Och därför så underbart intressant, och sätten att ta sig dit varierar oerhört. Och så till syvende och sist. Det är vacker ridning och inre tillfredsställelse som är målet. Inga yttre poäng liksom. Så tänker jag ialla fall. Jag är å andra sidan inte sådan som liksom går i klump med andra människor.
Och kräver heller inte att andra gör det. Vill man rida i en vacker klänning så go ahead, i shorts och linne, go ahead, i roliga konstiga kläder go ahead. I hatt och vita ridbyxor go ahead.
Var och en är fri att välja. Det är väl underbart! Jisses det här blev väldigt långt. Förlåt.
 
Sv: Vad man har i handen...

Jag kan ju knappast ha ridit i åtta år på mina egna hästar när jag bara ägt dem i fem år? Nej jag började om för åtta år sedan, det var det jag försökte säga, sorry.
 
Sv: Vad man har i handen...

och så en sista sak...
Vad man har i handen beror på vilken häst och vilken omständighet.
Tycker jag nuförtiden.
 
Sv: Vad man har i handen...

Mabuse skrev:
Ytterligare en fråga - det Bent och Spanska ridskolan håller på med är uppenbarligen något annat, eftersom de rider med sträckt tygel när jag sett dem rida. Så vad håller de på med?


Jag som också är obildad ang detta har tänkt samma sak. Har varit där t om (Spanska risdsk) för länge sen och inte satt de som barockryttarna man ser här med hängande tyglar.:confused:
 
Sv: Vad man har i handen...

Själv vill jag känna hästens mun med en så lätt kontakt som möjligt. Han ska bära sitt huvud själv men ändå "söka bettet", alltså länger jag tygeln ska han följa med. Men vi är på lekisnivå :cool: än så länge.

Instämmer jag i, icke AR som jag är. Lätt kontakt bära sig själv, men den ska söka det stöd den behövern utifrån den nivå den är på.

Verkar finnas vanföreställningar här om att "dra och trycka på" inom vanlig dressyr som jag verkligen tar avstånd ifrån där det förekommer. Vet också att det finns. MEn det står inte jag för.
 
Sv: Vad man har i handen...

Barockryttare sitter aldrig med hängande tyglar, det existerar inte.
Eller har du ngt exempel? Mitt intryck är att man alltid rider med stöd på tygeln. På en utbildad häst vill säga. Själv gör jag inte det och har lite problem med det.
Fast sen måste jag erkänna att jag red en lektion för en sk barockryttare och då fick jag inte använda tyglarna för jag skulle lära mig använda vikt- och benhjälpor.
Sen är det faktiskt så här att man kan rida hästar på olika sätt.
Man kan ju tom rida dem utan ngn utrustning alls, eller hur? Hur skulle du kommunicera med en häst utan träns? Och utan stöd på tygleln, för det finns ingen tygel...
Fast jag måste erkänna att jag inte riktigt fattar vart du vill komma.
Du rider inte AR det har jag förstått. Men förstod du vad jag sa när jag sa att de första, lättaste skolorna kommer in mkt tidigare i hästarnas utbildningsskeden än i den traditionella svenska ridningen???? Att tom jag får rida det. Med mina ganska outbildade pållar. Det är skitbra, de blir nämligen lite mer utbildade med det.
 
Sv: Vad man har i handen...

Titta runt lite på bilder och hemsidor här så kanske du förstår mer vad jag menar.:smirk:
 
Sv: Vad man har i handen...

Häromkring är det väldigt utbrett med sparka dra då vi har en "kändis" som lär ut som fullkomligt älskar detta och det har spridit sig ned på ridskolenivå också. :crazy:

Ja det finns men det är inte den dressyr jag rider eller står för.


I engelsk ridning, eller vd som helst annars, finns med all säkerhet detta också, men det finns så kopiöst med olika tränare att det måste vara ett helvete att hitta den tränare som verkligen förklarar hur och varför.


Ja det har varit svårt, alla är inte bra tränare. Jag har provat flera jag inte delar syn med. Så det har du alldele rätt i.
 
Sv: Vad man har i handen...

Det är ju detta, bland annat, CillaW, Jegra och jag har försökt förklara. Men ingen vill lyssna och förstå. Därför säger jag det igen.

Det finns lika många olika förgreningar inom ridstilarna inom AR/barock, som det finns inom "vanlig ridning".

Jag satt i stort sett hela passet idag på stubbåkern med hängande tygel. Både med enhandsfattning och med vanlig tygelfattning på stångtygel.

Men det är väl som du säger. Min häst är inte färdigutbildad och kommer aldrig bli det heller. Liksom jag aldrig kommer bli färdigutbildad som ryttare. Så det är väl därför jag rider med så lite stöd, som möjligt.

Jag skolar min häst och rider med sits, säte, vikt, blick och kroppshjälper. När jag sitter til och "drar in magen", då samlar Tima upp takt och tempo lite grann, typ en halvhalt och om jag sen vrider höft och ändrar vikt, kan vi forma till oss och gå in i en skola och om jag då "skjuter in lådan, med magen" så får vi energi framåt. Det går att förklara ridning, hur som helst. Men det är lättare att förklara muntligt och visa. Precis som i "vanlig ridning".

Så att säga "Barockryttare sitter aldrig med hängande tyglar, det existerar inte." Det är för mig att generalisera grovt. :bow: Även om det finns barockryttare, som inte skulle falla sig in i att rida med hängande tyglar.

Likväl som att säga "Vanlig ridning är mest håll i, dra så mkt du kan och sparka." är att generalisera grovt och orättvist uttalande mot ridsporten idag.
Även om jag satt och filmade på ridskolan igår kväll och mestadels såg "ryttare som höll i, drog i hätarnas munnar och sparkade med skänklarna, varpå ridläraren då och då, klämkäckt sa - BRA där går han rätt." Hästarna gick mest med huvudet i vädret och ryggarna som hängmattor, så jag raderade filmsnuttarna i stället för att lägga in dem på datorn. Det var liksom fel dag att filma.
Det hade förmodligen sett bättre ut idag, då en av mina favoritdressyrinstruktörer på ridskolan har torsdagslektionerna. Men jag tvättar hästgrejer ikväll. Så det får bli en annan filmkväll.

Mvh

IngelaH
 
Senast ändrad:
Sv: Vad man har i handen...

Ja det finns men det är inte den dressyr jag rider eller står för
Mabuse

Men vad står du för? Har du ridit in hästar själv? Eller rider du inridna hästar? Om du rider in hästar själv, i vilket läge kortar du tygeln. Hur kort tygel? Anser du att du rider med ett färdigt facit att så här rider man, eller rider du med känsla? hur många hästar har du? Tävlar du? Är du framgångsrik?

Vad vill du med din ridning? Är du intresserad av vad jag vill med min ridning?
 

Liknande trådar

Utrustning Jag behöver ett skarpare bett till min valack då han blir för stark för dottern när de rider ut. Han bestämmer då tempot själv om de ska...
Svar
10
· Visningar
1 013
Senast: Sesca
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Fortsättning från VGV Kids. Vi träffade en sköterska på närakuten som verkade oroad. Hon verkade inte riktigt få grepp om varför han...
Svar
12
· Visningar
2 168
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 428
Senast: mamman
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 356
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2024
  • Klösmöbel
  • Målbilder för trubbnosar.

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp