Alltså, dels tycker jag att Rosie var rätt så rejält korkad
Sen tycker jag inte att det är helt lustigt att läsa om hennes relation till sin pojkvän. Det är liksom beklämmande när alla fula grejer han gjort kommit fram. Och visst, jag förstår tanken med att låta läsaren tro att det är pojkvännen som mördat Rosie men sett till allt våld dom förekommer i relationer och till hennes förnekande så blir boken mest sorglig och inte så himla festlig/underhållande
Och slutet? Kom igen alltså?! Hon har bara varit kvar för att inse att hon älskar en snubbe? Och för att de ska få ett fint avslut? Jag stör mig nog mest på att det såklart är på grund av en MAN som hon inte kan gå vidare efter sin död. Det känns så typiskt på något sätt.