Vad gör vi? del 2 - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Och hur utvecklade förmågor barnet har tänker jag! T.ex. förmåga till frustrationstolerans, aktivitetsreglering, impulskontroll, mentalisering, fantasiförmåga, ja massor! Barn har olika nivåer av förmågor inom olika områden, precis som vi vuxna!

Jag tänker ibland på mig och dottern. Hennes personlighet och jag som förstagångsförälder. Sen jag och sonen, annat barn och jag med andra erfarenheter i bagaget. Det är som natt och dag. Två helt olika upplevelser. Så då tänker jag att vad stor skillnad det måste vara mellan mig och andra då. Om jag och jag, och mina två barn är som natt och dag bör ju skillnaden mellan oss och andra föräldrar och barn kunna vara precis hur stor som helst. Så jag brukar vara väldigt försiktig med att jämföra. Eller rättare sagt, inte göra det alls. Sannolikheten är ju övervägande att vi har extremt olika utgångspunkt.
 
Ni har säkert redan provat det, men ibland kan det funka hos oss att ge alternativ på två-tre aktiviteter som de kan göra (och beroende på ålder hjälpa till att plocka fram den också). "Idag får du gå från bordet när du är färdig om du vill det, men du får du välja mellan att göra x, x eller x. Alternativet är att du sitter kvar med oss." Jag brukar försöka välja aktiviteter som tar en liten stund, t.ex. flera pussel, leka med lera eller vattenlek i handfatet på toaletten eller nåt liknande.

Det ska vi testa! Just pussel känns som en bra idé faktiskt, tack.
 
Exempel på några faktorer:
- Barnets personlighet
- HUR föräldrarna kommunicerar dessa regler till barnet och HUR de uppfattas av barnet (det senare starkt kopplat till ovan)
- Hur föräldrarna själva agerar i situationerna
- Hur mycket och vilka influenser barnet får av andra än föräldrarna

Jag ser det som enorm skillnad på regler av typen cykelhjälm och bilbälte (som dessutom är lagstyrt) jämfört med regler som handlar om föräldrarnas uppfattning om hur barnen ska uppföra sig.
Barnets personlighet är som de flesta fyraåringar. Starkt ifrågasättande. Men vi som föräldrar har valt just dessa saker som viktiga från start. Fortfarande, mitt inlägg var ett svar på en fråga kring hur saker inte kan vara förhandlingsbara. Mitt barn är en utmärkt förhandlare och har varit tidig med både språk och motorik. Vi har mängder av konflikter/förhandlingar men inte just med dessa saker.
 
Våra måltider är ofta så röriga, jag som älskar att sitta och prata och njuta av maten blir tokig varje gång. Ettåringen får dispens för han är för liten för att förstå men de andra två - jag blir galen! Den äldsta är kräsen som tusan och där är det lösare tyglar för att inte sätta press men vi försöker verkligen hålla på att om hon är färdig får hon antingen sitta kvar vid bordet eller gå in på sitt rum. Hon väljer dock nästan alltid att springa runt och stöka och störa alla andra. Och nu känns det som vi hamnat i någon ond cirkel där det alltid slutar med att vi behöver säga till henne på skarpen och bli arga. Antar att det bara gäller att vara konsekvent där men det tär på mitt redan lilla tålamod… Om någon har ett lysande tips tar jag tacksamt emot det!

Mellersta barnet är fyra år och är den mest bestämda personen i familjen, hon sätter sig på tvären hela tiden och minsta lilla motstånd kan förstöra hela måltiden. Snälla säg att det går över 😫

Jag längtar till trevliga måltider där vi kan prata och ha kul istället för att hela tiden påminna om hur man beter sig…
Prata om något barnen tycker är kul :).
 
Ensam hemma med barnen. Maken iväg och träffar vänner så han åkte efter dotterns läggning. Hon verkar sova tungt, och kring 21 lyckades jag välta över sonen i hans babynest och han sover min förvåning till trots vidare där. Så nu sitter jag här, helt tyst i huset, inget barn på mig. Jag vågar knappt röra mig det här var ju bara för fridfullt 😄
 
Idag när barnen åt kvällsmat hoppade S ner från sin stol och gick fram till H och sa hans namn flera gånger och tittade upp på honom tills H lutade sig fram och kramade om honom jättelänge. S bara log där inne i famnen och gick sen tillbaka till sin plats igen 😭❤️. Jag frågade honom om han hade gått till H för att få en kram och då log han stort och sa JAA!
Ibland orkar jag inte ens med hur gulliga de är 😭❤️
 
Befinner mig just nu på landet, där tanken var att cykla och äta bär. Men så kom solen och värme så dagens utflykt kortades ner för att träna simning med ena barnet. Han kan simma med armpuffar men litar inte på sin förmåga att simma utan.
 
Suck, haft så himla fin dag med femåringen där vi varit och badat, städat hans rum(!) och myst och självklart blev det en konflikt precis före läggdags när han går upp i varv och min ork är slut. Så himla svårt att känna en positiv summering av dagen när den slutar med bråk :(
 
Bytte av barnvecka förut, och just nu känns det helt ok att byta vecka. Det händer så mycket på barnveckor att den barnlediga veckan behövs för återhämtning. Jag har hög tilltro till sjukvården i höst, och hoppas att en second opinion kan göra att läkarna ser att det behövs göras utredningar åt olika håll.
 
"Nytt" ställe (sommarstugan) och läggning from hell.
Undrar hur man faktiskt får ungen att ligga stilla och inte hoppa runt, tugga på täcket och vara allmänt jobbig. När jag säger åt henne nyss hon. Hårt :(.

Vi har samma just nu, så jag förstår dig 🧡 Hur gammal är dottern? Det kommer bli bättre och gå över! Klen tröst nu, men ändå.
 
Vår lilla skrutta.
Fått erfara så mycket död av nära anhöriga senaste året. Först mormor, sen farmor, sen gammelmormor och gammelmorfar. Alla var nära personer hon träffade regelbundet.

Idag har hon träffat sin pappas faster, som hon tycker mycket om. De ses ibland. En av få kvinnliga äldre personer som finns kvar i hennes liv. Fastern är en gammal förskolepedagog med en stor, varm famn och mycket barnkärlek.

Vid läggning pratar vi alltid om vad som varit det bästa med dagen (finns ju alltid något värt att nämna och prata kring, även de sämsta dagarna). När jag frågade idag om dagens bästa sa hon "Träffa [pappas faster]. Mamma, det är tur att hon lever." Och sen la hon till "Jag vill att hon lever länge. Hon har väl inte dött än?".

Älskade unge. Att ens behöva tänka så om personer omkring henne. Ska de leva eller dö....

🧡
 
Vår lilla skrutta.
Fått erfara så mycket död av nära anhöriga senaste året. Först mormor, sen farmor, sen gammelmormor och gammelmorfar. Alla var nära personer hon träffade regelbundet.

Idag har hon träffat sin pappas faster, som hon tycker mycket om. De ses ibland. En av få kvinnliga äldre personer som finns kvar i hennes liv. Fastern är en gammal förskolepedagog med en stor, varm famn och mycket barnkärlek.

Vid läggning pratar vi alltid om vad som varit det bästa med dagen (finns ju alltid något värt att nämna och prata kring, även de sämsta dagarna). När jag frågade idag om dagens bästa sa hon "Träffa [pappas faster]. Mamma, det är tur att hon lever." Och sen la hon till "Jag vill att hon lever länge. Hon har väl inte dött än?".

Älskade unge. Att ens behöva tänka så om personer omkring henne. Ska de leva eller dö....

🧡
Åh, lilla hjärtat. Vilka erfarenheter hon har redan ❤️ Min mamma är sjuk i cancer (även om prognosen ser ”okej” ut i dagsläget), men jag kan vara så rädd att mina barn ska förlora henne. Härom kvällen sa storebror när han skulle sova ”mamma, jag älskar dej och pappa, men jag älskar mormor och morfar mest”. Han är så fäst vid dem och det hade varit så ledsamt om han inte fick några år till med dem.
 
Åh, lilla hjärtat. Vilka erfarenheter hon har redan ❤️ Min mamma är sjuk i cancer (även om prognosen ser ”okej” ut i dagsläget), men jag kan vara så rädd att mina barn ska förlora henne. Härom kvällen sa storebror när han skulle sova ”mamma, jag älskar dej och pappa, men jag älskar mormor och morfar mest”. Han är så fäst vid dem och det hade varit så ledsamt om han inte fick några år till med dem.

Åh, jag håller tummarna att ni får ha kvar mormor länge i livet, så länge det går i alla fall med jäkla cancern 🧡

Det är verkligen en oerhörd sorg med alla förluster, men allra störst är sorgen för vår dotter - som du känner kring den framtida förlusten av din mamma för dina barn. Jag sörjer fortfarande, varje dag, vår dotters förlust av sin farmor (och ALLT vad den förlusten också inneburit för vår dotter i form av förlust av andra relationer, platser, sammanhang, traditioner etc som farmor liksom stod för och var spindeln i nätet kring).

När nära anhöriga till ens barn går bort så rycks ju alla potentiella minnen och erfarenheter bort från dem. Saker som vi föräldrar sett framför oss, drömt om, haft föreställningar om, planerat för. Barnen förstår ju i viss mån vad de förlorar, men vi vuxna kan ju se ett bredare perspektiv och ha en längre horisont. Det är fortfarande den svåraste sorgen att bära, den för vår dotter. Alla drömmar som inte blev. Och jag tror den alltid kommer finnas kvar i viss mån, när man förlorat anhöriga många, många år tidigare än vad man tänkt...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Kände mig manad att starta nästa tråd, så vi fortsätter väl här 😊 Fortsätt dela med er av vad ni och ungarna hittar på!
36 37 38
Svar
759
· Visningar
43 365
Senast: Blyger
·
Gravid - 1år På tal om badhus. Vi ska på babysim i mitten på september. Hur sjutton gör man? Jag måste ju byta om och duscha, var gör jag av barnet...
2 3
Svar
55
· Visningar
1 977
Övr. Barn Svåraste just nu är att tillgodose barnens önskemål efter förskolan samtidigt som jag får mat på bordet och en hyfsad tid för läggdags...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
3 254
Senast: Krålus
·
Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 301
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp