Vad är grejen med att ha långt till grannar?

[mandalaki]

Spin off på Var bor ni?

När boende diskuteras här så är det alltid många som nöjt poängterar hur långt de har till närmsta granne. Alternativt önskar sig ett boende med längre till grannnar än de för tillfället har.

Varför vill man det? Jag är själv eremit men skulle inte prioritera avstånd till grannen särskilt högt. Att ha grannar ingår väl i mänskligt samhällsbygge.

 

[Unafraid]

Man slipper alla eventuella störningar. Barn som skriker, man kanske stör sig på grannens gräsklippare, grannens fester osv.

Man kanske vill kunna sola topless utan att bli utstirrad. Man kanske helt enkelt vill vara ensam och njuta av tystnaden.

Det finns oändligt med anledningar!

 

[mandalaki]

@Unafraid Det lät visserligen inte så oändligt, men

Ingår inte ett visst mått av störningar när man formar samhällen? Och ingår inte att lära sig leva med varandras olikheter (inom rimliga ramar, inom regelverk osv)?

 

[tanten]

Vet inte om jag ser det som nån fördel? Men samtidigt har det ju nyanser.

Nån kanske skulle påstå att jag har långt till grannar. Jag ser byn från mitt fönster men det är hundratals meter till deras hus från mitt.

Ingen kan stå på sin egen tomt och titta på min. Jag kan ha min trädgård, mina skottkärror och mina vattenslangar hur jag vill utan att nån bryr sig. Eller nån som tittar in genom mina fönster.

Skulle jag bo utan synlig kontakt med andra så skulle jag nog bli mentalsjuk. Jag är ett flockdjur, ingen eremit.

 

[mandalaki]

@tanten Ja mentalsjuk verkar ju inte så bra att bli, av sitt boende

Att ha grejer i trädgården borde väl ingen annan bry sig om.

Jag ÄR eremit, det är nog därför jag gillar anonymiteten i lägenhet. Folk finns till hands om de skulle behövas, men vi är ändå väldigt separerade.

 

[MissFideli]

För mig är det också störning, jag lägger mig tidigt och behöver få sova, samt allt man läser om krångel med grannar. Vill kunna göra vad jag vill med min trädgård utan att grannar har åsikter. Vill helst inte bo granne med utekatter heller.

 

[mandalaki]

@MissFideli Men du bor väl i lägenhet?

 

[Emmahpemma]

Den dag vi köper hus ska det vara tillräckligt långt till grannarna för att jag ska kunna gå naken över gården utan att någon ser.
Det ska inte vara tät häck eller lite skog emellan som skymmer, för sånt försvinner lätt. Utan avståndet ska utgöra insynsskydd.

Varför? Jo för att jag blir så in i bängen trött av att vara kring folk så jag behöver lugnet. Jag behöver kunna välja när jag ska vara social eller inte..

Jag vill kunna släppa ut katter utan att fundera på om dom skiter i grannens rabatt.

 

[MissFideli]

@MissFideli Men du bor väl i lägenhet?

Ja, men drömmen är ju ett hus just utan grannar.

 

[mandalaki]

Den dag vi köper hus ska det vara tillräckligt långt till grannarna för att jag ska kunna gå naken över gården utan att någon ser.
Det ska inte vara tät häck eller lite skog emellan som skymmer, för sånt försvinner lätt. Utan avståndet ska utgöra insynsskydd.

Varför? Jo för att jag blir så in i bängen trött av att vara kring folk så jag behöver lugnet. Jag behöver kunna välja när jag ska vara social eller inte..

Jag vill kunna släppa ut katter utan att fundera på om dom skiter i grannens rabatt.

Det där sista kan jag verkligen förstå, det skulle jag också tycka var skitjobbigt.

Men i övrigt, man måste väl få välja när man är social även om man har grannar? Jag tänker att nära grannar ställer krav på att man tänker på varandras personliga zoner.

 

[Unafraid]

@Unafraid Det lät visserligen inte så oändligt, men

Ingår inte ett visst mått av störningar när man formar samhällen? Och ingår inte att lära sig leva med varandras olikheter (inom rimliga ramar, inom regelverk osv)?

Jag kan hitta på många fler anledningar. Absolut ingår störningar, men ju färre störningar desto bättre? Att bara höra naturen är avkopplande och bra för själen.
Jag bor inte utan grannar, men i stugan gör jag det. Det är dock nära till e4an, så man får trafikbuller från den. Men känslan när det är helt tyst är svårslagen.

 

[mandalaki]

Jag kan hitta på många fler anledningar. Absolut ingår störningar, men ju färre störningar desto bättre? Att bara höra naturen är avkopplande och bra för själen.
Jag bor inte utan grannar, men i stugan gör jag det. Det är dock nära till e4an, så man får trafikbuller från den. Men känslan när det är helt tyst är svårslagen.

Ja, tystnad är fantastisk, det tycker jag också. Eftersom jag bor i stan har jag ju helt fått släppa det, men när jag är i Grekland söker jag mig till så tysta ställen som möjligt. Tystnad är läkande.

 

[Raderad medlem 120709]

Om jag ska svara ur mitt eget perspektiv så...
För att det är trevligt att inte alltid ha människor alldeles intill som man dessutom inte själv har valt att ha där. Att kunna rå om sig själv och göra vad man vill utan att behöva oroa sig för att man stör någon, för alltid finns det någon som vill gnälla på småsaker. För att slippa bli den där klagande typen pga sina grannar - story of my life när jag bodde i lägenhet med festprissar runt omkring. Och för att min personliga zon är jättestor.

Jag förstår inte riktigt frågeställningen, är det provocerande på något vis att många vill ha mer distans? Nu låter jag väl som värsta hippien, men jag tror inte att människan är skapt för att leva på det vis som är vanligt nu, tätt intill och knappt en sekunds tystnad. Att många suktar efter mer avstånd kan säkert vara en form av motreaktion mot det. Samhällsuppbyggnad osv ja, men är den typen av samhälle verkligen bra på lång sikt, eller bidrar det bara till mer stress?

 

[Emmahpemma]

Det där sista kan jag verkligen förstå, det skulle jag också tycka var skitjobbigt.

Men i övrigt, man måste väl få välja när man är social även om man har grannar? Jag tänker att nära grannar ställer krav på att man tänker på varandras personliga zoner.

För mig är det en "social press", eller vad jag nu ska kalla det, att veta att jag kan träffa på någon som jag behöver hälsa på eller småprata med eller för den delen ta hänsyn till när jag vill klippa gräsmattan.
Bor jag så att jag måste tänka på vad grannen gör (sover t.ex) när jag vill göra något på min egen gård kan jag lika gärna bo i lägenhet..

 

[mandalaki]

Om jag ska svara ur mitt eget perspektiv så...
För att det är trevligt att inte alltid ha människor alldeles intill som man dessutom inte själv har valt att ha där. Att kunna rå om sig själv och göra vad man vill utan att behöva oroa sig för att man stör någon, för alltid finns det någon som vill gnälla på småsaker. För att slippa bli den där klagande typen pga sina grannar - story of my life när jag bodde i lägenhet med festprissar runt omkring.

Jag förstår inte riktigt frågeställningen, är det provocerande på något vis att många vill ha mer distans? Nu låter jag väl som värsta hippien, men jag tror inte att människan är skapt för att leva på det vis som är vanligt nu, tätt intill och knappt en sekunds tystnad. Att många suktar efter mer avstånd kan säkert vara en form av motreaktion mot det. Samhällsuppbyggnad osv ja, men är den typen av samhälle verkligen bra på lång sikt, eller bidrar det bara till mer stress?

Hm, andra pratar om att slippa störningar, du vänder på perspektivet och vill inte störa någon. Intressant.

Nej, det är inte provocerande, det är en fråga om något jag undrat över.

 

[Tonto]

Finns typ ingen anledning till att jag skulle vilja bo nära någon. Vill inte bli störd och vill inte oroa mig för att störa andra med hundar och konstiga arbetstider osv.

 

[villhöver]

Men i övrigt, man måste väl få välja när man är social även om man har grannar? Jag tänker att nära grannar ställer krav på att man tänker på varandras personliga zoner.

Tänker att detta är problemet.
Det du beskriver är så det BORDE vara, men när man läser om olika problem folk har med sina grannar så är det inte självklart att man låter varandra välja när man ska vara social, att ha sin trädgård ifred, visa hänsyn osv. Och då kanske man hellre har långt till grannen än att riskera en "dålig" nära granne.

 

[mandalaki]

För mig är det en "social press", eller vad jag nu ska kalla det, att veta att jag kan träffa på någon som jag behöver hälsa på eller småprata med eller för den delen ta hänsyn till när jag vill klippa gräsmattan.
Bor jag så att jag måste tänka på vad grannen gör (sover t.ex) när jag vill göra något på min egen gård kan jag lika gärna bo i lägenhet..

Okej, jag förstår. För min del är det inte svårt att hålla mig till reglerna om ljudstörningar, t ex, jag har alltid bott i lägenhet och är så van vid det. Och heja och småprata, där är nog eremiten i mig så van vid att markera ointresse att det nog skulle ta slut rätt snart efter hej, om jag inte var pratsugen.

 

[mandalaki]

Tänker att detta är problemet.
Det du beskriver är så det BORDE vara, men när man läser om olika problem folk har med sina grannar så är det inte självklart att man låter varandra välja när man ska vara social, att ha sin trädgård ifred, visa hänsyn osv. Och då kanske man hellre har långt till grannen än att riskera en "dålig" nära granne.

Sant. En del grannproblem man läser om här är ju rent sanslösa.

 

[mandalaki]

Finns typ ingen anledning till att jag skulle vilja bo nära någon. Vill inte bli störd och vill inte oroa mig för att störa andra med hundar och konstiga arbetstider osv.

Ja, med djur inblandade kan jag absolut förstå det. Både med eventuella granndjur och mina egna.