Har svarat!
Förarmjuk i vallningen så menar jag att hunden är lätt att bryta, lätt tar in nya idéer istället för att envisas med sin egen plan. Som inte kräver tummen i ögat för att samarbeta och som kanske heller inte tål att bli korrigerad hur som helst.
Djurkänsla innebär att hunden "automagiskt" har med sig en förståelse för hur flyktdjur reagerar på tryck/eftergift, hur de rör sig med drag åt olika håll och att hunden vet vart den ska placera sig för att inverka korrekt och balansera upp gruppen rakt och samlat.
Hold back innebär att hunden själv inte vill kliva in i djurens flyktzon. Alltså håller ett avstånd naturligt. Det gör att man kan behöva jobba upp lusten att trycka djuren framåt ordentligt när det blir motstånd, men innebär att man sällan behöver oroa sig för att den lägger upp ett för högt tempo. Ofta blir vallningsdjuren lugna och tycker mycket om hundar som arbetar naturligt på stort avstånd.
Naturliga/mjuka rörelser har också att göra med djurkänsla. Det handlar om att hundarna jobbar med lugn och tydlighet framåt vid drivning och i kontakt med, men inte utanför/innanför, flyktzonen vid flankeringar (rörelsen runt fåren).
Dessutom har både Fridolf och den tilltänkta damen ganska mycket eye. Det innebär att de huvudsakligen flyttar djuren med hjälp av sin koncentration och blick mer än sin fysiska placering. Det bidrar också till att hunden kan kontrollera djuren och arbeta på stort avstånd.