Hundägare som stressar en på promenader

Jag har en reaktiv hund och irriterar mig enormt på när den framför inte gör det minsta försök till att låta oss passera på ett tryggt sätt, dvs hålla in hunden och gå undan, inte låta den nosa med långt koppel utan att flytta sig en bit in från vägen.

Jag gör likadant när någon passerar mig. Förstår ärligt talat inte problemet, ta in hunden i några sekunder så de andra kan passera på ett säkert och tryggt sätt, och låt hunden sen strosa igen?

Varför ska den med en oproblematisk hund flytta sig från vägen?

Nu kan man ju naturligtvis vara snäll och göra den andra hundägaren en tjänst och flytta på sig om man ser att denne har problem med sin hund. Att vara snäll är alltid trevligt. Problem uppstår dock när det börjar anses att det är den andres skyldighet att flytta på sig.
 
Varför ska den med en oproblematisk hund flytta sig från vägen?

Nu kan man ju naturligtvis vara snäll och göra den andra hundägaren en tjänst och flytta på sig om man ser att denne har problem med sin hund. Att vara snäll är alltid trevligt. Problem uppstår dock när det börjar anses att det är den andres skyldighet att flytta på sig.

Tja, det kan ju vara bra säkerhetstänk. Jag litar inte på att andra kan hålla sina hundar eftersom jag vet att jag mycket väl skulle kunna snubbla själv vid ett kraftigt ryck från mina två hanar.
 
Varför ska den med en oproblematisk hund flytta sig från vägen?

Nu kan man ju naturligtvis vara snäll och göra den andra hundägaren en tjänst och flytta på sig om man ser att denne har problem med sin hund. Att vara snäll är alltid trevligt. Problem uppstår dock när det börjar anses att det är den andres skyldighet att flytta på sig.
Jag tänker mer att man är en schysst medmänniska som underlättar lite för någon som har problem. Det är ju ingen direkt jätteuppoffring att flytta på sig lite.

Sen kommer det alltid finnas folk som utnyttjar systemet men jag inbillar mig att de flesta är människor som gör så bra de kan.
 
Tja, det kan ju vara bra säkerhetstänk. Jag litar inte på att andra kan hålla sina hundar eftersom jag vet att jag mycket väl skulle kunna snubbla själv vid ett kraftigt ryck från mina två hanar.
Absolut. Misstänker man att den mötande hunden kan dra omkull sin förare så är det smart att positionera sig så att inte en olycka sker. det förstår jag helt. Det jag vänder mig emot är att man blir irriterad för att andra inte löser de problem man har med sin hund åt en.
 
Varför ska den med en oproblematisk hund flytta sig från vägen?

Nu kan man ju naturligtvis vara snäll och göra den andra hundägaren en tjänst och flytta på sig om man ser att denne har problem med sin hund. Att vara snäll är alltid trevligt. Problem uppstår dock när det börjar anses att det är den andres skyldighet att flytta på sig.
Jag tycker att båda ska visa respekt och ge både sin egen och den andra hunden avstånd. Jag har aldrig skrivit något om att den med problemhund skulle ha företräde, bara att man, även om man har en snäll hund, kan korta kopplet och gå lite åt sidan så att alla kan passagen kan ske på ett trevligt sätt.
 
Förlåt men den här tråden som jag råkade läsa i förbifarten gör mig mörkrädd. Om det är så att man har en reaktiv hund som riskerar att slita sig och då potentiellt skada andra hundar, människor eller sig själv så måste man få ordning på problemet direkt. Klarar man inte av det själv så måste man ta hjälp omedelbart alternativt omplacera hunden. Du som hundägare har ett strikt ansvar vilket jag med en icke reaktiv hund inte ska behöva lida för på något sätt. Om du inte kan ha kontroll på din hund så utgör den en fara för omgivningen.

Det är ofta jag möter andra hundar på promenader som gör utfall mot oss, som skäller och lever rövare i kopplet. Ibland har de inte ens koppel på sig vilket är under all kritik! Jag med en större brukshund har aktivt tränat min hund sedan valp att ignorera andra hundar vilket betyder att vi kommer gå förbi utan att ens bry oss om dessa skällande hundar, inte heller kommer vi bry oss om lugna hundar, glada hundar eller vad som helst.

Om min hund nosar i diket så kommer vi inte att flytta oss för det så tillvida att vägen vi går på är såpass bred att andra hundar kan passera med god marginal, dvs på en normalstor gångväg, grusväg eller liknande. Om det är en skogsstig däremot eller annat smalt passage som vi är på kan jag flytta på oss och vika av en bit om jag märker att personen vill gå snabbare än vad jag gör. Jag underlättar gärna för andra hundar och hundägare där jag har möjlighet, men inte på bekostnad av fortsatt träning av min egen hund att ignorera andra hundar. Jag ansvarar alltså enbart för vad min egna hund gör och tillämpar strikt ägaransvar enligt lagen, vilket alla bör men inte gör tyvärr.
 
Förlåt men den här tråden som jag råkade läsa i förbifarten gör mig mörkrädd. Om det är så att man har en reaktiv hund som riskerar att slita sig och då potentiellt skada andra hundar, människor eller sig själv så måste man få ordning på problemet direkt. Klarar man inte av det själv så måste man ta hjälp omedelbart alternativt omplacera hunden. Du som hundägare har ett strikt ansvar vilket jag med en icke reaktiv hund inte ska behöva lida för på något sätt. Om du inte kan ha kontroll på din hund så utgör den en fara för omgivningen.

Det är ofta jag möter andra hundar på promenader som gör utfall mot oss, som skäller och lever rövare i kopplet. Ibland har de inte ens koppel på sig vilket är under all kritik! Jag med en större brukshund har aktivt tränat min hund sedan valp att ignorera andra hundar vilket betyder att vi kommer gå förbi utan att ens bry oss om dessa skällande hundar, inte heller kommer vi bry oss om lugna hundar, glada hundar eller vad som helst.

Om min hund nosar i diket så kommer vi inte att flytta oss för det så tillvida att vägen vi går på är såpass bred att andra hundar kan passera med god marginal, dvs på en normalstor gångväg, grusväg eller liknande. Om det är en skogsstig däremot eller annat smalt passage som vi är på kan jag flytta på oss och vika av en bit om jag märker att personen vill gå snabbare än vad jag gör. Jag underlättar gärna för andra hundar och hundägare där jag har möjlighet, men inte på bekostnad av fortsatt träning av min egen hund att ignorera andra hundar. Jag ansvarar alltså enbart för vad min egna hund gör och tillämpar strikt ägaransvar enligt lagen, vilket alla bör men inte gör tyvärr.
Jag antar för det mesta att folk inte har full koll på sina hundar. Säkerhetsmarginal liksom. :D

Edit: därför är det delvis för min egen skull jag alltid ger utrymme åt andra hundar. Vet jag dessutom att det är en som gör utfall flyttar jag mig ännu mer, för både min hunds skull och för deras. Det är bara shysst mot alla inblandade tycker jag.
Nu blev det lite knapplån här, men jag har verkligen inte sett någonting i tråden att bli mörkrädd över.
 
Senast ändrad:
Jag antar för det mesta att folk inte har full koll på sina hundar. Säkerhetsmarginal liksom. :D
Ja, det är väldigt sorgligt och framför allt farligt med folk som inte har koll. Har haft allt ifrån stora bjässar till små chihuahua efter oss. Oavsett storlek på hundarna är det lika illa, men det är klart att stora hundar kan göra mer skada än vad en liten kan. Förstår heller inte att folk inte är mer rädda om sina egna hundar som riskerar skada sig. Exempelvis mindre hundar i sådant där utfällbart koppel som springer typ 8 meter framför sin ägare eller helt lösa hundar som skäller och jagar efter och en ägare med noll inkallning. Min hund hade kunnat äta en sådan bjäbbande liten hund till frukost på ett ögonblick, men det är tur att han är så snäll och inte bryr sig alls. Han tycker mest det är jobbigt bara.
 
Förlåt men den här tråden som jag råkade läsa i förbifarten gör mig mörkrädd. Om det är så att man har en reaktiv hund som riskerar att slita sig och då potentiellt skada andra hundar, människor eller sig själv så måste man få ordning på problemet direkt. Klarar man inte av det själv så måste man ta hjälp omedelbart alternativt omplacera hunden. Du som hundägare har ett strikt ansvar vilket jag med en icke reaktiv hund inte ska behöva lida för på något sätt. Om du inte kan ha kontroll på din hund så utgör den en fara för omgivningen.

Fast så funkar det inte i verkligheten. Det finns inget "få ordning på det direkt" med en reaktiv hund. Har haft två sådana hanar, slet som katten med hundmöten men det blev aldrig bättre. Så klart man ska göra allt man kan för att inga olyckor ska kunna hända, men olyckor är just det -- olyckor. Någon 100% garanti kan man aldrig ge. Och det antar jag gäller för andras hundar också och tar därför det säkra före det osäkra.
 
Förlåt men den här tråden som jag råkade läsa i förbifarten gör mig mörkrädd. Om det är så att man har en reaktiv hund som riskerar att slita sig och då potentiellt skada andra hundar, människor eller sig själv så måste man få ordning på problemet direkt. Klarar man inte av det själv så måste man ta hjälp omedelbart alternativt omplacera hunden. Du som hundägare har ett strikt ansvar vilket jag med en icke reaktiv hund inte ska behöva lida för på något sätt. Om du inte kan ha kontroll på din hund så utgör den en fara för omgivningen.

Det är ofta jag möter andra hundar på promenader som gör utfall mot oss, som skäller och lever rövare i kopplet. Ibland har de inte ens koppel på sig vilket är under all kritik! Jag med en större brukshund har aktivt tränat min hund sedan valp att ignorera andra hundar vilket betyder att vi kommer gå förbi utan att ens bry oss om dessa skällande hundar, inte heller kommer vi bry oss om lugna hundar, glada hundar eller vad som helst.

Om min hund nosar i diket så kommer vi inte att flytta oss för det så tillvida att vägen vi går på är såpass bred att andra hundar kan passera med god marginal, dvs på en normalstor gångväg, grusväg eller liknande. Om det är en skogsstig däremot eller annat smalt passage som vi är på kan jag flytta på oss och vika av en bit om jag märker att personen vill gå snabbare än vad jag gör. Jag underlättar gärna för andra hundar och hundägare där jag har möjlighet, men inte på bekostnad av fortsatt träning av min egen hund att ignorera andra hundar. Jag ansvarar alltså enbart för vad min egna hund gör och tillämpar strikt ägaransvar enligt lagen, vilket alla bör men inte gör tyvärr.
Du vet att inte alla reaktiva hundar skulle skada andra hundar eller människor?
Eller att alla ägare med reaktiva hundar skiter fullständigt i sin egen hund?
Och vad omplacering skulle lösa förstår jag inte alls.
Min hund har varit reaktiv sedan födseln. Hon tycker att andra hundar är äckliga och vill hålla dom på avstånd. Får hon dock hälsa på en snäll hund under lugna omständigheter är hon lugn. Hon har aldrig visat tänder eller bitit en annan hund. Hon blir istället undergiven när hon har närkontakt. Men på håll, då skäller hon för att hålla de borta.
Jag har jobbat aktivt med detta sedan hon var valp, vi har även tränat för tränare inriktad på reaktiva hundar. Jag har jättebra verktyg, jag vet hur min hund fungerar och hur jag ska agera. De flesta hundmöten vi har idag går fint. Jag försöker dock alltid ge henne så mycket plats det går, försöker passera i en böj med hunden på andra sidan om mig än var min hund är eller byta sida på vägen. Ibland vänder jag om och går en annan väg.
Jag uppskattar enormt när ägaren till hunden vi möter eller ska passera också jobbar med sin hund, även om det bara innebär att stanna upp för en sekund och dra korta kopplet så att deras hund inte når fram till min hund.
Jag vill inte att okända hundar ska hälsa på mina hundar och jag tycker det hör till allmänt hyfs att ta ut vägen och korta kopplet när man passerar en annan hund.
Jag beter mig precis på samma sätt när jag går med mina hundar som inte är reaktiva. Om de står och nosar och jag ser att en annan ägare vill passera oss så ber jag mina hundar komma närmare mig, kanske tar ett steg åt sidan, och låter de andra passera. Sedan får mina hundar fortsätta nosa. Det är knappast något som tar mycket tid eller energi från mig.
 
Fast så funkar det inte i verkligheten. Det finns inget "få ordning på det direkt" med en reaktiv hund. Har haft två sådana hanar, slet som katten med hundmöten men det blev aldrig bättre. Så klart man ska göra allt man kan för att inga olyckor ska kunna hända, men olyckor är just det -- olyckor. Någon 100% garanti kan man aldrig ge. Och det antar jag gäller för andras hundar också och tar därför det säkra före det osäkra.
Hade jag på mina dagliga promenader med en reaktiv hund känt att det är typ 50/50 att jag klarar av att hålla den så hade det ju inte varit lämpligt att jag fortsatt skulle vara ägare på den mer. Det är det jag menar. Man måste ta ansvar på riktigt. Om hunden är starkare än ägaren och den är reaktiv så att det kan slita sig loss titt som tätt så uppfylls inte det strikta ägaransvaret. Det är en lag. Ingen frivillighet att uppfylla. Klarar du inte av din hund så kan den skada och även döda andra hundar, barn eller vad som helst som den gör utfall mot. Det har hänt och kommer hända igen tyvärr. Om vi nu talar om olyckor och om jag skulle råka tappa kopplet med min hund så hade det inte hänt något för det eftersom han är tränad. Dessutom är det av yttersta vikt att träna inkallning på sin hund så att man kan klara av att kalla in den oavsett situation. Men det är få som tränar sådant. Det kan rädda din hunds liv. Klarar man inte av att få kontrollen på sin hund så bör man omplacera den. Du ska veta att det är en enorm stress för hunden själv att hålla på så vid varje hundmöte. Numera finns det väldigt bra hundtränare och hjälpmedel att ta till, men då får man vara villig att lägga ned tid och engagemang på det. Att hundar beter sig på problematiska sätt är till 90 % ägarens fel och resterande 10 % kanske beror på gener. Ta siffrorna med en nypa salt men i stora drag. Förlåt också att jag låter hård men hundägare behöver få höra den här sanningen.
 
Du vet att inte alla reaktiva hundar skulle skada andra hundar eller människor?
Eller att alla ägare med reaktiva hundar skiter fullständigt i sin egen hund?
Och vad omplacering skulle lösa förstår jag inte alls.
Min hund har varit reaktiv sedan födseln. Hon tycker att andra hundar är äckliga och vill hålla dom på avstånd. Får hon dock hälsa på en snäll hund under lugna omständigheter är hon lugn. Hon har aldrig visat tänder eller bitit en annan hund. Hon blir istället undergiven när hon har närkontakt. Men på håll, då skäller hon för att hålla de borta.
Jag har jobbat aktivt med detta sedan hon var valp, vi har även tränat för tränare inriktad på reaktiva hundar. Jag har jättebra verktyg, jag vet hur min hund fungerar och hur jag ska agera. De flesta hundmöten vi har idag går fint. Jag försöker dock alltid ge henne så mycket plats det går, försöker passera i en böj med hunden på andra sidan om mig än var min hund är eller byta sida på vägen. Ibland vänder jag om och går en annan väg.
Jag uppskattar enormt när ägaren till hunden vi möter eller ska passera också jobbar med sin hund, även om det bara innebär att stanna upp för en sekund och dra korta kopplet så att deras hund inte når fram till min hund.
Jag vill inte att okända hundar ska hälsa på mina hundar och jag tycker det hör till allmänt hyfs att ta ut vägen och korta kopplet när man passerar en annan hund.
Jag beter mig precis på samma sätt när jag går med mina hundar som inte är reaktiva. Om de står och nosar och jag ser att en annan ägare vill passera oss så ber jag mina hundar komma närmare mig, kanske tar ett steg åt sidan, och låter de andra passera. Sedan får mina hundar fortsätta nosa. Det är knappast något som tar mycket tid eller energi från mig.
Nej, du har rätt. Jag kan inte veta om den reaktiva hunden kommer skada andra hundar eller människor. Och jag bryr mig inte heller. Det är ju det jag säger. Det är inte mitt problem. Jag sköter min hund och tar ansvar för den och så får du helt sköta din. Jag bryr mig inte om er och hunden får skälla hur mycket den vill så länge den inte inkräktar på vårt eller på något vis får närkontakt. Jag har kontroll på min och kan med säkerhet garantera att min inte kommer gå i närheten av din. Din får skälla av vilken anledning som helst. Jag bryr mig inte. Jag noterar er bara och går vidare i livet med fullt fokus på min. Jag jobbar 100 % med min hund att inte bry sig om andra hundar och därför gör jag ingen som helst grej av en skällande hund i möte. Hade jag börjat att göra en stor grej av det, gå långt ut i diket med min, kanske platsa min (värsta man kan göra btw) osv så hade det varit en tidsfråga innan min också hade börjat bete sig reaktivt. Då bygger jag upp en förväntan att ”herregud, här kommer det en livsfarlig hund. Nu måste vi strama upp kopplet och spänna till oss. Nu måste du sitta blixt stilla och glo” osv så hade det varit katastrof. Nu går jag avslappnat förbi din skällande hund utan spänningar i varken koppel eller på något annat vis utan att min hund bryr sig. Jag visar att det här är inget att bry sig om. Vi skiter i det. Jag brukar däremot alltid vara beredd för jag vet hur andra hundar kan hålla på så jag alltid möter hunden på min sida. Jag skapar en barriär för det har hänt flertalet gånger att jag fått ställa mig framför min hund för att skydda den mot andra som vill hoppa mot oss eller komma fram. Jag kommer aldrig att störa min hund som fridfullt står och sniffar i gräset och som inte bryr sig något om andra. Varför skulle jag? Han gör ingenting. Han är inte problemet överhuvudtaget.
 
Hade jag på mina dagliga promenader med en reaktiv hund känt att det är typ 50/50 att jag klarar av att hålla den så hade det ju inte varit lämpligt att jag fortsatt skulle vara ägare på den mer. Det är det jag menar. Man måste ta ansvar på riktigt. Om hunden är starkare än ägaren och den är reaktiv så att det kan slita sig loss titt som tätt så uppfylls inte det strikta ägaransvaret. Det är en lag. Ingen frivillighet att uppfylla. Klarar du inte av din hund så kan den skada och även döda andra hundar, barn eller vad som helst som den gör utfall mot. Det har hänt och kommer hända igen tyvärr. Om vi nu talar om olyckor och om jag skulle råka tappa kopplet med min hund så hade det inte hänt något för det eftersom han är tränad. Dessutom är det av yttersta vikt att träna inkallning på sin hund så att man kan klara av att kalla in den oavsett situation. Men det är få som tränar sådant. Det kan rädda din hunds liv. Klarar man inte av att få kontrollen på sin hund så bör man omplacera den. Du ska veta att det är en enorm stress för hunden själv att hålla på så vid varje hundmöte. Numera finns det väldigt bra hundtränare och hjälpmedel att ta till, men då får man vara villig att lägga ned tid och engagemang på det. Att hundar beter sig på problematiska sätt är till 90 % ägarens fel och resterande 10 % kanske beror på gener. Ta siffrorna med en nypa salt men i stora drag. Förlåt också att jag låter hård men hundägare behöver få höra den här sanningen.

Återigen, det du beskriver är inte hur det fungerar i verkligheten. Man får göra sitt bästa och naturligtvis väga riskerna på ett klokt sätt. Och ja, en del gör det inte, jag har varit med om 3 incidenter med hundar som sprungit upp till mina. Två gånger blev det slagsmål, den tredje backade när jag röt åt den, plus att då hade jag en av mina nuvarande hanar som inte är nån slagskämpe.

Och ja, jag är väldigt medveten om hur stressigt ett hundmöte kan vara för hunden. Därför jobbade jag med det, men tyvärr med begränsade framgångar. Men omplacera? Fanns inte på kartan. Däremot tog jag ju ut avstånd med väldigt stora marginaler.

Sen är det ju också som @Malibu_Stacy skrev, att i de flesta fall kommer inget katastrofalt att hända. De flesta hundar blir betydligt spakare när de inte har matte i kopplet.
 
Återigen, det du beskriver är inte hur det fungerar i verkligheten. Man får göra sitt bästa och naturligtvis väga riskerna på ett klokt sätt. Och ja, en del gör det inte, jag har varit med om 3 incidenter med hundar som sprungit upp till mina. Två gånger blev det slagsmål, den tredje backade när jag röt åt den, plus att då hade jag en av mina nuvarande hanar som inte är nån slagskämpe.

Och ja, jag är väldigt medveten om hur stressigt ett hundmöte kan vara för hunden. Därför jobbade jag med det, men tyvärr med begränsade framgångar. Men omplacera? Fanns inte på kartan. Däremot tog jag ju ut avstånd med väldigt stora marginaler.

Sen är det ju också som @Malibu_Stacy skrev, att i de flesta fall kommer inget katastrofalt att hända. De flesta hundar blir betydligt spakare när de inte har matte i kopplet.
Ja, jag har absolut inget emot skällande hundar som gör utfall. Jag tycker synd både om hundarna och om ägarna. Vad bra att man jobbar med problemet men reder man inte ut det själv och hunden sliter sig i tid och otid så uppfyller man inte det strikta ägaransvaret. Antingen får man då ordna så att en starkare person går ut med hunden på promenad eller så får man omplacera. Alternativet är att hunden skadar andra eller sig själv. En lös hund som springer upp och gör utfall på det viset är fruktansvärt obehagligt att ställas inför! En gång är ingen gång. Två gånger kan hända. Tre, fyra, fem och så vidare är inte acceptabelt. Då måste man göra något åt det för så kan vi inte ha det!
 
Ja, jag har absolut inget emot skällande hundar som gör utfall. Jag tycker synd både om hundarna och om ägarna. Vad bra att man jobbar med problemet men reder man inte ut det själv och hunden sliter sig i tid och otid så uppfyller man inte det strikta ägaransvaret. Antingen får man då ordna så att en starkare person går ut med hunden på promenad eller så får man omplacera. Alternativet är att hunden skadar andra eller sig själv. En lös hund som springer upp och gör utfall på det viset är fruktansvärt obehagligt att ställas inför! En gång är ingen gång. Två gånger kan hända. Tre, fyra, fem och så vidare är inte acceptabelt. Då måste man göra något åt det för så kan vi inte ha det!

Ja, om hunden sliter sig i tid och otid, då behöver man ju verkligen agera. Men om det inte har skett men skulle kunna ske, då är det ju en helt annan sak. Ibland gör ju hundar saker som är väldigt svåra att förbereda sig på. Hade en hane som inte brukar bry sig om katter, men när en sprang förbi precis rakt framför honom och sedan fortsatte bakom oss, då hade jag inte en chans. Hunden tvärvände och fällde mig. Och en kväll fick mina två nuvarande se att grinden till hundrastgården stod öppen och den yngre gjorde en 90-graders sväng mitt framför mina fötter. Då stod jag inte heller på benen och där spelade styrka knappast nån större roll.
 
Ja, om hunden sliter sig i tid och otid, då behöver man ju verkligen agera. Men om det inte har skett men skulle kunna ske, då är det ju en helt annan sak. Ibland gör ju hundar saker som är väldigt svåra att förbereda sig på. Hade en hane som inte brukar bry sig om katter, men när en sprang förbi precis rakt framför honom och sedan fortsatte bakom oss, då hade jag inte en chans. Hunden tvärvände och fällde mig. Och en kväll fick mina två nuvarande se att grinden till hundrastgården stod öppen och den yngre gjorde en 90-graders sväng mitt framför mina fötter. Då stod jag inte heller på benen och där spelade styrka knappast nån större roll.
Ja men absolut, det är ju djur vi talar om och inga robotar så då kan allt hända såklart. Men vad bra att vi åtminstone är överens om att göra något åt det vid upprepade incidenter. Det är skillnad på när något råkar inträffa och när när det sker hela tiden och är en del av vardagen. Skällande hundar som står och hoppar i kopplet bekymrar mig inte det minsta så länge de håller sig på sin kant. Jag lägger mig inte i andras hunduppfostran och uppskattar inte att andra lägger sig i min heller genom att kräva att jag och hunden ska flytta på oss eller göra något annat. Som sagt, jag kan göra det ibland men då under speciella tillfällen och inte för var och varannan byracka som står och vrålar. Det kanske inte ser ut så när min hund står lugnt i ena dikeskanten och luktar men jag tränar den aktivt och kontinuerligt på detta vis.
 
Ja, om hunden sliter sig i tid och otid, då behöver man ju verkligen agera. Men om det inte har skett men skulle kunna ske, då är det ju en helt annan sak. Ibland gör ju hundar saker som är väldigt svåra att förbereda sig på. Hade en hane som inte brukar bry sig om katter, men när en sprang förbi precis rakt framför honom och sedan fortsatte bakom oss, då hade jag inte en chans. Hunden tvärvände och fällde mig. Och en kväll fick mina två nuvarande se att grinden till hundrastgården stod öppen och den yngre gjorde en 90-graders sväng mitt framför mina fötter. Då stod jag inte heller på benen och där spelade styrka knappast nån större roll.
Hade det här handlat om två hundar som attackerat människor eller andra hundar så är det precis det jag antar det syftas på.
Dina hundar ville åt en katt och in i en rastgård, inte så farligt.
Men hade dom slitit sig för att slita en annan hund i stycken ja då håller jag faktiskt med om att ägaren inte borde ha skaffat hunden överhuvudtaget.
 
Ja men absolut, det är ju djur vi talar om och inga robotar så då kan allt hända såklart. Men vad bra att vi åtminstone är överens om att göra något åt det vid upprepade incidenter. Det är skillnad på när något råkar inträffa och när när det sker hela tiden och är en del av vardagen. Skällande hundar som står och hoppar i kopplet bekymrar mig inte det minsta så länge de håller sig på sin kant. Jag lägger mig inte i andras hunduppfostran och uppskattar inte att andra lägger sig i min heller genom att kräva att jag och hunden ska flytta på oss eller göra något annat. Som sagt, jag kan göra det ibland men då under speciella tillfällen och inte för var och varannan byracka som står och vrålar. Det kanske inte ser ut så när min hund står lugnt i ena dikeskanten och luktar men jag tränar den aktivt och kontinuerligt på detta vis.
Fast du lägger dig i andras hunduppfostran i typ fem inlägg här?
 
Hade det här handlat om två hundar som attackerat människor eller andra hundar så är det precis det jag antar det syftas på.
Dina hundar ville åt en katt och in i en rastgård, inte så farligt.
Men hade dom slitit sig för att slita en annan hund i stycken ja då håller jag faktiskt med om att ägaren inte borde ha skaffat hunden överhuvudtaget.

Vet man om att man har en hund som tänker käka andra hundar om den kommer lös så bör man ju vara mycket försiktigare än normalhundägaren, absolut. Dock är det ju väldigt få hundar av de som kanske skulle springa fram för att mucka gräl som skulle gå så långt att det blir ett dödsfall. Min ena skulle absolut kunna springa upp till en annan hund, men det skulle vara drivet av nyfikenhet. Sen om den andra hunden säger ifrån, då kanske det skulle kunna bli bråk, det vet man aldrig. Beror på dynamiken hundarna emellan.
 
Vet man om att man har en hund som tänker käka andra hundar om den kommer lös så bör man ju vara mycket försiktigare än normalhundägaren, absolut. Dock är det ju väldigt få hundar av de som kanske skulle springa fram för att mucka gräl som skulle gå så långt att det blir ett dödsfall. Min ena skulle absolut kunna springa upp till en annan hund, men det skulle vara drivet av nyfikenhet. Sen om den andra hunden säger ifrån, då kanske det skulle kunna bli bråk, det vet man aldrig. Beror på dynamiken hundarna emellan.
Nja finns hundar som attackerar utan att ha minsta intresse för eventuell dynamik.
Ja jag är fullt medveten om att dom flesta reaktiva hundar mest är mycket snack och lite verkstad men det förekommer absolut hundar som går till direkt angrepp om dom kommer lösa.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Min storpudelhane är 2,5 år och lättstressad. Vi har nyligen flyttat från landet där det mest fanns katter rådjur och harar att nosa...
Svar
1
· Visningar
423
Senast: chimichanga
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
2 109
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Ja, jag får tyvärr inse att jag (hittills) lyckats med konsten att misslyckas med allt jag föresatt mig att lyckas med när jag skaffade...
Svar
9
· Visningar
1 693
Senast: Rugge
·
Hundhälsa Börjar känna mig lätt desperat så letar erfarenheter om det finns några. Har en 1 årig hanhund av aktiv sällskapsras. Han har till och...
Svar
15
· Visningar
1 213
Senast: Alexandra_W
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp