Enya
Trådstartare
Jaha så var det dax igen! Nåja, jag är inte anmäld, men pojkarnas släktingar vill ha umgänge med barnen och har då lämnat in en sån ansökan till familjevaddetnuheter ( har tappat det ordet) och nu är ett möte med henne och mig och släkten inbokad.
Jag blir så trött på det här! Detta är släkten som anmälde mig förra året, samam släkt som anmälde mig året innan dess. Anmälningar till soc. som alltså innehöll fullt med lögner ( jag skulle tydligen låsa in barnen med hänglås och sedan gå hemifrån, jag såg inte till att barnen eller kläderna var rena, jag hade loppor på min hundar, jag gav inte dem mat, och när jag gav dem mat satt jag framför tvn och inte hos dem osv med saker jag inte ens minns nu faktiskt. Har ingen lust att leta igenom papperna heller då jag gör mitt bästa att radera ut det från mitt minne.... jag vill inte minnas det!
Nu vill de alltså ha umgänge för att det är deras rätt. DERAS rätt....
Jag har under en längre tid tänkt att det är synd att det är som det är mellan oss och att barnen borde få träffa dem, men samtidigt, det är barnen som betalar hela tiden. Sonnys släkt följer inte mina uppsatta regler och gör som de vill, de frågar ut barnen och tror p ådet barnen säger. JAg är skiträdd för att bli anmäld igen, verkligen, och jag kan inte ens sätta fingret på VARFÖR heller. Men jag mådde så dålgit sist att ...jag klarar inte det en gång till.
Jag minns inte vem som skrev det och exakt vad som skrevs men ungefär så här, att jag liksom hamnar i trubbel hela tiden i mitt liv, än det ena och än det andra är det ju. Vad det är var och vem så har den perosnen lite rätt, NÄR komemr jag att kunna leva utan att ha en massa "porblem"?
Visst, mina barn har rätt att träffa sin släkt. MEN och det är ett stort men. Om släkten inte är bra för mina barn då? Är det verkligen då så nyttigt för dem att umgås?
Och visst borde jag förlåta och gå vidare, sveket de gjorde när de anmälde mig med sina lögner, jamen det är väl lätt att förlåta???
Jag blir så trött på det här! Detta är släkten som anmälde mig förra året, samam släkt som anmälde mig året innan dess. Anmälningar till soc. som alltså innehöll fullt med lögner ( jag skulle tydligen låsa in barnen med hänglås och sedan gå hemifrån, jag såg inte till att barnen eller kläderna var rena, jag hade loppor på min hundar, jag gav inte dem mat, och när jag gav dem mat satt jag framför tvn och inte hos dem osv med saker jag inte ens minns nu faktiskt. Har ingen lust att leta igenom papperna heller då jag gör mitt bästa att radera ut det från mitt minne.... jag vill inte minnas det!
Nu vill de alltså ha umgänge för att det är deras rätt. DERAS rätt....
Jag har under en längre tid tänkt att det är synd att det är som det är mellan oss och att barnen borde få träffa dem, men samtidigt, det är barnen som betalar hela tiden. Sonnys släkt följer inte mina uppsatta regler och gör som de vill, de frågar ut barnen och tror p ådet barnen säger. JAg är skiträdd för att bli anmäld igen, verkligen, och jag kan inte ens sätta fingret på VARFÖR heller. Men jag mådde så dålgit sist att ...jag klarar inte det en gång till.
Jag minns inte vem som skrev det och exakt vad som skrevs men ungefär så här, att jag liksom hamnar i trubbel hela tiden i mitt liv, än det ena och än det andra är det ju. Vad det är var och vem så har den perosnen lite rätt, NÄR komemr jag att kunna leva utan att ha en massa "porblem"?
Visst, mina barn har rätt att träffa sin släkt. MEN och det är ett stort men. Om släkten inte är bra för mina barn då? Är det verkligen då så nyttigt för dem att umgås?
Och visst borde jag förlåta och gå vidare, sveket de gjorde när de anmälde mig med sina lögner, jamen det är väl lätt att förlåta???